Pendlande Birger har varit Pajala trogen

Birger Lahti. Foto: Riksdagen

Birger Lahti, V, är en av få riksdagsledamöter som alltid bott i Tornedalen (Kaarnevaara). Han pendlar till Stockholm fem dagar i veckan sedan 2014. ”Det är ganska tufft”, säger han. Birger sitter i Näringsutskottet, Trafikutskottet och Miljö- och jordbruksutskottet.

Har du någon gång varit ifrån Pajala en längre tid?

-En kort sväng var jag från kommunen när jag gjorde militärtjänstgöring. Sedan har jag jobbat i skogen och det här är ett bra ställe att bo på om man jobbar i skogen.

Finns det några frågor på din politiska agenda där Tornedalen haft en direkt påverkan?

-Tapuligruvan har jag drivit jättehårt på alla vis eftersom konkursen för Northland Resources kom direkt efter att jag blev invald i riksdagen. Men även frågor som handlar om kombinationen norrbottenindustrier och skogen har jag lyft. Jag har fått representanter från mitt eget parti att förstå betydelsen av skogsnäringen, hur vi kan använda den bäst.

Vad är det bästa med Tornedalen?

-Naturen och människorna. Vi har också en gräns som förenar mer än den skiljer åt. Vi har språken meänkieli, suomenkieli och svenskan … Jag är stolt över att vara tornedaling.

Ingela minns sitt barndomsställe i Tornedalen

Ingela Nylund Watz. Foto: Riksdagen

Riksdagsledamoten Ingela Nylund Watz, S, sitter i finansutskottet och har tillbringat alla sina barndomssomrar i Lahnasuando.

Hur ser din koppling till Tornedalen ut?

– Hela min familj, såväl på mors som fars sida, är från Tornedalen och kommer från Övertorneå (mors gren) och Teurajärvi (fars gren). Mormor och morfar skapade vid giftermålet sitt gemensamma hem i Korpilombolo. Farmor och farfar var bosatta i Teurajärvi. Mina farföräldrar dog innan jag föddes och morföräldrarna flyttade till Malmberget när jag var liten. De skaffade dock ett sommarställe i det vi kallar Lahnasuando (fast det egentligen, så vitt jag förstår, är byn på andra sidan Kalix älv som heter så.) Jag har tillbringat alla mina barndomssomrar där. Platsen ligger en dryg mil in i skogen efter att ha svängt av i den minimala byn Salmi på Pajalavägen.

Är du ofta upp?

-Nej, inte sedan mormor var tvungen att på grund av ålder sälja sommarhuset. Släkten i norr bor nu i Malmfälten och Stockholmsområdet.

Vad är det bästa med Tornedalen?

-Ljuset på sommaren. Maten. Bastubaden. Minnena.

Handarbetande Lotta: ”Skit i julen!”

Lotta Svanberg från Vojakkala älskar att sticka vantar och syr alla sina kläder själv. Foto: Privat

Lotta Svanbergs vantar har humor. Ibland broderar tjejen från Vojakkala svordomar på meänkieli på dem. Andra gånger nålar hon fast personligt fångade fåglar i ull som motiv.

Lotta är uppväxt i Övre Vojakkala och gick gymnasiet i Haparanda under tidigt 1980-tal. Redan under gymnasiet var hon en kreativ person, hon sydde nästan alla sina kläder själv.

Lotta, som nu fyllt 50 år, bor i Luleå och skapandet har tagit sig uttryck i Lottas vantar. Personliga skapelser i ull med broderier på.

Hon träffades av ett medialt rampljus strax före jul 2015. Hon dök då upp i NSD, TV4 och radio tack vare sina speciella julbonader som hon sålde på marknader. Gamla traditionella motiv med söta tomtar försågs med fräcka uttryck som Lotta broderade dit. ”Fuck julen” kunde en leende tomtenissa uttrycka i en bubbla. Eller en textrad med ”Skit i julen!”.

-Jag har gjort bonader i 10-15 års tid mest för min egen skull, men nu fick de genomslag.

I grunden handlar det om Lottas kluvna inställning till årets mest kommersiella högtid med stress och köphysteri.

En broderad tavla med ilsken text om julen.

En broderad tavla med ilsken text om julen. Foto: Privat

En svärande Kapten Haddock

Lottas behov av att skapa har lett henne till att sticka vantar. Vantar i ylle som tovas och därefter broderas med någon figur. Snart kommer ett par med Kapten Haddock på ena vanten och pratbubbla på andra med orden satana perkele.

På en bild på internet ligger Lotta under 100 par vantar som hon stickat under måndagskvällar ihop med Luleå knitters. I detta handarbetsgäng träffas för övrigt många tornedalingar. Ingen av dessa vantar blir den andra lik när de är färdigbroderade.

Varför just vantar?

-Det började med att jag stickade SAIK-vantar till vår son som spelade hockey i Skellefteå. Sedan ville hans kompisar ha. Folk började beställa olika motiv, som Pippi Långstrump eller Norrköping eller en stövare.

Blomslinga med hjärta på grå yllevantar.

Blomslinga med hjärta på grå yllevantar. Foto: Privat

Överraskning i maskinen

Så småningom kom nåltovning in i bilden. Lotta tovar fast ull i ull. Just nu är hon inne i en fågelmotivperiod. Hon ritar aldrig upp sina fåglar utan tittar på en bild och fixar alltihop på fri hand.

Allt är tillverkat i ren ull och tovade i tvättmaskin.

-Det är ett lotteri med tovningen för det kan komma ut vad som helst ur maskinen. Ibland blir de stora och ibland små, lite grann som livet självt. Man vet aldrig var det landar.

Varje skapelse är unik. Här koltrast på tovad vante.

Varje skapelse är unik. Här koltrast på tovad vante. Foto: Privat

 

 

Hans Wallmark bråkar med Bucht

Hans Wallmark. Foto: Riksdagen

Hans Wallmark, moderat riksdagsledamot med rötter i Haparanda, syns ofta i tv. Här berättar 51-åringen att han ibland bråkar med landsbygdsminister Bucht.

Vi fortsätter vår serie där vi tar pulsen på våra riksdagsledamöter med kopplingar till Tornedalen. Hans Wallmark var tidigare kommunalråd i Ängelholm. Idag sitter han bland annat i riksdagens Försvarsutskott och Utrikesutskott. Som 18-åring lämnade han Norrbotten för gott till förmån för studier i Uppsala.

-Jag är född i Boden, uppväxt i Haparanda och mamma, född Taavola, är från Juoksengi. Som barn var vi ibland på besök i Juoksengi. Mamma, numera 81 år och boende i Luleå, har kvar några vänner och släktingar i sin hemby och brukar göra besök bland underbar midnattssol och mer irriterande myggor.

Åker du ibland upp till gränsen?

-Jag försöker med jämna mellanrum i mitt uppdrag som riksdagsledamot och moderat företrädare bry mig litet extra om Tornedalen. Jag är dessutom ordförande för Riksdagens svenska delegation till Nordiska rådet så gränshindersfrågor är av särskilt och viktigt politiskt intresse.

-Sedan går det inte att komma ifrån att jag ibland bråkar med minister Bucht som är några år äldre än jag men en tydlig S-profil. Jag kommer ihåg honom som SSU:are när MUF var framgångsrikt i Haparanda på slutet av 1970-talet.

Finns det några frågor på din politiska agenda där Tornedalen haft en direkt påverkan?

-Som moderaternas försvarspolitiska talesperson går det inte att komma ifrån det försämrade säkerhetspolitiska klimat vi befinner oss i sedan något år. Ett särskilt intresse finns även mot Arktis och arktisk miljö, dit räknar jag även norra Sverige.

-Utöver det har samarbetet mellan Haparanda och Tornio på många sätt tjänat som ett gott exempel på hur lokala företrädare försöker lösa utmaningar långt från sina respektive huvudstäder Stockholm och Helsingfors.

Vad är det bästa med Tornedalen?

-Halstrad sik, Torneälven, midnattssol och en väldigt spännande historia. Läs gärna Jolos bok ”De tre från Haparanda”!

Sveriges mest vilande band Julma har fått styrfart

Julma, Sveriges mest vilande band, har fått fart under galoscherna och uppdaterar sin Facebooksida ofta. Foto: Kim Kangas

Får vi presentera Sveriges mest vilande band? Julma från Tornedalen. Bandet har sedan 2004 haft i snitt en spelning per år. Men nu har medlemmarna fått styrfart och släppt en skiva med Cornelis Vreeswijk på meänkieli.

”Stort, enormt, väldigt, grymt”; ungefär så kan man översätta namnet Julma. Gänget har en lång gemensam historia men har först nu fått ordentligt med energi. Tillskottet har lett till en första cd som killarna släppte i sommar. Här blandas egna spår med låtar av Cornelis Vreeswijk.

Bandet uttrycker trallvänlig visrock i gränslandet mellan country/bluegrass och med en reggaetwist. Gruppen består av Peter Fredriksson, Daniel Snell, Jan Johansson, Torbjörn Emmoth och Simon Wilhelmsson. Fem killar som bor på lika många platser: Göteborg, Torneå, Piteå, Luleå och Juhonpieti. En utmaning är att aldrig kunna mötas spontant och jamma.

-Allihop spelar också i andra band så det är ett väldigt pusslande när vi ska repa, säger 37-årige Peter, uppväxt i Pajala men utflyttad till Piteå.

Julma gjorde sin första ordentliga spelning för Pajalaborna under marknaden i juli i år då även cd:n med 14 spår lanserades.

Sångaren Peter Fredriksson startade sitt första band i Pajala som tioåring ihop med kompisen Daniel Snell. I dag spelar de tillsammans i Julma. Foto Kim Kangas

Sångaren Peter Fredriksson (bilden) startade sitt första band i Pajala som tioåring ihop med kompisen Daniel Snell. I dag spelar de tillsammans i Julma. Foto: Kim Kangas

Ni har haft lång förberedelsetid för att få ut skivan. Tolv år?

-Jag har tidigare sagt att det här är kanske Sveriges mest vilande band.

Julmas musiker har trots långa tider av passivitet aldrig släppt taget om varann. 2014 blossade känslan för nysatsning upp. Det sammanföll med att Jan Johansson kom in i bandet mer permanent. Där och då bestämdes att de skulle spela in sina låtar hösten 2015.

-Vi är barnsligt förtjusta i våra egna låtar, tröttnar aldrig på att spela dem.

Julmas projekt att framföra nationalskalden Cornelis Vreeswijk på meänkieli har tagits emot med öppna armar av publiken.

-Som tornedaling är det väldigt lätt att tycka om hans visor. Cornelis sjunger på stockholmska men texterna är till för oss här uppe.

På skivan finns fyra Cornelis-låtar. Folk som hörde Julma på Pajala marknad erbjöd sig att hjälpa till att översätta fler så repertoaren kan komma att breddas. Översättare som hittills anlitats är Bengt Pohjanen, Bertil Isaksson och Peters mamma Ann-Britt Jauhojärvi.

Första cdn släppes på Pajala marknad i juli. Foto Kim Kangas

Första cd:n släppes på Pajala marknad i juli. Foto: Kim Kangas

Var har Julma sin största publik?

-Norra delen. Vi är oerhört omtyckta i Norge och har turnerat två gånger i Nordnorge, nästa år ska vi tillbaka dit. Och så har vi tagits emot väldigt bra i Tornedalen, förstås.

Peter säger att Julma kan tacka Kulturskolan i Pajala för att de finns.

-Det oerhörda arbete som skolans lärare lagt ner här på orten är fantastiskt. Det är bara att se på The Magnettes och Raj-Raj Band.

21 juli uppträder Julma i Kungsträdgården på 5 Folk Festival som är ett stort arrangemang med landets alla nationella minoriteter.

Tillverkar knivar med tornedalsk prägel

Fredrich tillverkar många olika typer av knivar, här några exempel. Foto: Privat

Han sitter i Borås och täljer knivar med tornedalsk prägel. Fredrich Legnemark har hittat en hobby han brinner för.

-Jag är typen som går in fanatiskt för det som intresserar mig.

Fredrich Legnemark har sina rötter i Saikosjärvi söder om Narken och är ofta upp med sin familj för att hälsa på släkt och uppleva Tornedalen. Nu har han hittat en ny hobby som han ägnar allt större tid åt.

Fredrich är i grunden fritidsfiskare som tillverkar egna flugor. På nätet beställer han material för det och i vintras såg han masurträblock till salu. Han tänkte ”det kan ju inte vara så svårt att tälja en kniv av det blocket”.

Tack vare klipp på Youtube kom han tillrätta med tekniken.

-De två första jag gjorde var inte snyggast i universum men nu börjar de se hyggliga ut.

Fredrich håller till i garaget där han riggat upp med bänkslip, polermaskin och nu även förberett för att tillverka bladen. Det tar sin tid att klippa läderbitar, limma ihop dem, låta torka, polera med vax och slipa.

Fredrich Legnemark i sitt garage där stickverktygen föds. Foto Privat

Fredrich Legnemark i sitt garage där stickverktygen föds. Foto: Privat

Beställningarna har rullat in under våren, 15 stycken har han tillverkat i olika träslag och med skilda utsmyckningar. Skaft i trä och älghorn med detaljer i nysilver eller mässing är vanligast.

-I runda slängar tar det en dryg vecka att tillverka en kniv. Men det beror på att jag gör det på fritiden och jobbar med annat på dagarna.

Fredrich brukar specialdesigna knivar som han ger bort i present. Det var så Tornedalskniven föddes. Verktyget lade han ut på sin Facebookprofil och vänner uppmuntrade honom att fortsätta.

Fredrich berättar att han själv blev överraskad när han upptäckte att han var så bra på hantverket.

-Jag hade nog en etta i träslöjd så egentligen är jag väldigt opraktisk av mig. Men jag är envis och kommer långt på det.

Nu hoppas han komma över fina träbitar från gränsen som han kan forma till skaft och sy slidor till. Material från hans pappas hemtrakter skulle ge ännu mer Tornedalskänsla i produkterna, tror han.

Tornedalskniven har ett skaft som är tillverkat av ihoplimmade läderbitar. Foto Privat

Tornedalskniven har ett skaft som är tillverkat av ihoplimmade läderbitar. Foto: Privat

Ida veckopendlar mellan Haparanda och Stockholm

Ida Karkiainen. Foto: Riksdagen

I vår serie om riksdagsledamöter med kopplingar till Tornedalen möter vi Ida Karkiainen, (S), som lever ett liv i kappsäck. Hon sitter i tre utskott: Utbildningsutskottet, Kulturutskottet och Konstitutionsutskottet.

Hur ser din koppling till Tornedalen ut?

-Jag är född och uppvuxen i byn Matkakoski, en by vid Torne älv mitt emellan Haparanda och Övertorneå kommun. Numera är jag bosatt i Skönvik som ligger i centrala Haparanda.

Du bor alltså inte i Stockholm?

-Jag bor och lever vid gränsen och har inga planer på att flytta. Jag stormtrivs och har ännu inte hittat någon ort som överträffar Tornedalen. Som riksdagsledamot är riksdagsarbetet i Stockholm förlagt till tisdagar, onsdagar och torsdagar. Övriga dagar spenderas mest i min egna valkrets, det vill säga Norrbotten.

Finns det några frågor på dina politiska agenda där Tornedalen påverkas direkt?

-Jag känner ett starkt engagemang för gränshinderfrågor som är oerhört centrala för oss som bor och lever i gränsregioner. Det ska vara enkelt att kunna bo, leva och arbeta i gränsregioner. Även Barentsfrågor och vår samverkan på Nordkalotten är frågor jag lyfter.

Vad är det bästa med Tornedalen?

-Människorna i Tornedalen och vår kultur är det bästa. Vi har en oerhört spännande historia som präglar vårt nuvarande liv och framtid. Musiken, maten, språken, berättelserna, litteraturen, fisket, skogen, älven – jag kan räkna upp många saker som helst! Jag älskar Tornedalen.

Haparanda har fått efterlängtad camping

Per Kenttä från Asplöven HC basar över personalen på nya campingen. Foto: Privat

Haparanda har fått en stadscamping. Intill Torneälvens strand med utsikt mot Finland och promenadavstånd till Ikea.

-Vi har fördelen att bo vid en gräns och kan erbjuda upplevelser på bägge sidor om älven, säger Per Kenttä, Asplöven HC:s klubbchef, som basar över personalen.

I flera år har gränsstaden saknat camping. Den försvann i samband med att Cape East omvandlades till flyktingboende.

Det är Haparanda kommun som står för campingen som fullt utbyggd blir drygt 17000 kvadratmeter stor. Ishockeyklubben Asplöven HC sköter driften under det första året.

1 juli invigdes den första etappen som omfattar 43 husbils- och husvagnsplatser med el. Nästa år ska antalet platser fördubblas.

När den har intervjun görs målas det för fullt på receptionsbyggnaden och toaletter/duschar installeras inför invigningen.

-Vi har fått väldigt positiva reaktioner från folk. Många tycker att det här borde ha gjorts för länge sedan, säger 35-årige Per Kenttä, som kommer att bemanna campingen med löneanställda, ideell personal samt sommarvikarier från kommunen.

-Jag hoppas anläggningen lockar folk att stanna längre i Haparanda än bara en dag.

Haparanda camping ligger precis intill Torneälv. Foto Privat

Haparanda camping ligger precis intill Torneälv. Foto: Privat 

Finns inga konkurrenter

Här finns en del som lockar. Ikea, stadskärnan, Torneås utbud och så förstås stranden som sedan tidigare har lekplats, multisportarena, beachvolleyplan och fotbollsplan.

Närmaste campingplatser är Kukkolaforsen och Seskarö.

-Men jag ser inte de som konkurrenter till oss, snarare samarbetspartners.

Asplöven har sedan tidigare ett bokningssystem till sin ishall och den har nu konverterats till att passa nya anläggningen.

-Du kan välja exakt vilken plats du vill ha, det är ett enkelt system på nätet.

Anläggningen har också ett nybyggt strandcafé precis intill som sköts av Kukkolaforsen Turist & Konferens.

Vad blir största utmaningen för er?

-Att marknadsföra campingen och se till att gästerna trivs.

Campingen planerar att hålla öppet till 30 september.

Classic Motormeet hålls även i år i Haparanda 15-16 juli, den här gången intill nya campingen. Foto Privat

Classic Motormeet hålls även i år i Haparanda 15-16 juli, den här gången intill nya campingen. Foto: Privat

Kulturministern besöker Tornedalen och Svenska Tornedalingars Riksförbund 14-16 juli

12 juli 2016

Pressmeddelande för fri disposition

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, har inbjudit kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att besöka Tornedalen. Syftet med besöket är att fördjupa kultur-och demokratiministerns kunskap om de utmaningar tornedalingar och meänkieli står inför.

Under tre dagar, 14-16 juli, kommer kultur-och demokratiministern att få se och uppleva kulturen längs älvdalen och möta människor.

-Kulturministern kommer att berikas med inslag av vår historia och vår identitet. Behovet av ett språkrevitaliseringscenter för meänkieli kommer att betonas. Vidare kommer vi att göra kulturministern varse om den minst sagt spartanska budget vi har till förfogande för att fullgöra våra åtaganden. Slutligen kommer statsrådet även att bli informerad om den mörka historia från statens sida som tornedalingarna i likhet med samerna var utsatta för under stora delar av 1900-talet säger Bengt Niska, ordförande i STR-T.

STR-T och ungdomsförbundet Met Nuoret bjuder också in till ett arrangemang på Udden i Kangos mellan kl 10-11.30 den 15 juli för att fira tornedalingarnas dag. Besökare kommer att bjudas på flagghissning, högtidstal av ministern, stipendieutdelning, poesiläsning av Mona Mörtlund och musik med Jannes Frickeboda.

-Vi väljer att genomföra firandet i Kangos för att hedra generationen som startade den organiserade kampen för vår identitet och ursprung året 1981, avslutar Met Nuorets vice ordförande Johanna Nordblad Sirkka.

Pressinformation

Bengt Niska, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, 070-327 60 89

Johanna Nordblad Sirkka, vice ordförande Met Nuoret, 070-261 76 86

Maja Mella, verksamhetsledare Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, 070-582 40 74