Andreas kör peppande kurs på meänkieli

Andreas Ali Jonasson ville lära sig finska men av ”misstag” blev det meänkieli, ett språk som han nu älskar. Foto: Privat

Vill du lära dig meänkieli på ett underhållande och lättsamt sätt? 31-åriga Andreas Ali Jonasson har startat instagramkontot Meänkielipepp där han lägger ut ord och bilder varje dag.

Andreas koppling till Tornedalen är annorlunda. Han har bott i Göteborg under hela sin uppväxt med en mamma från Finland (Sodankylä) och en pappa från Sverige. 20 år gammal bestämde han sig för att flytta till Haparanda för att lära sig finska. Andreas hade nämligen tidigt ett intresse för språket men fick aldrig lära sig det hemma. I skolan nekades han hemspråksundervisning eftersom finskan inte var levande i hemmet.

– Min tanke var att från Haparanda hade jag nära till släkten i Finland samtidigt som jag fick lära mig finska via musiklinjen på Sverigefinska folkhögskolan.

På folkhögskolan hängde han mycket med äldre människor och personal för att fånga upp språket snabbt. Efter ett halvår i Haparanda ringde han hem till sin mamma för att chocka henne genom att prata vad han trodde var flytande finska. Men mamman förvånades för sonen hade inte lärt sig finska, det var meänkieli!

Efter det uppvaknandet kände Andreas ändå en kärlek till språket. Den lät han gro via en minikurs i meänkieli på Stockholms universitet som Birger Winsa höll i samtidigt som han fortsatte att åka norrut för att träffa kompisar och släkt.

– Nuförtiden läser jag allt jag hittar på meänkieli, lyssnar på Meänraatio och skriver på meänkieli. Jag har också översatt Barnen i Bullerbyn, det började med att jag gjorde det bara för min egen skull.

Nu lutar det åt att Astrid Lindgrens storsäljare snart kommer ut på minoritetsspråket tack vare honom.

Andreas för också sitt arv vidare genom att prata meänkieli med sin son som är fem månader gammal. För sonens skull har han också gjort enkelt undervisningsmaterial. Många av de språkrebusarna lägger han ut på instakontot Meänkielipepp

Till saken hör att Andreas undervisar i Svenska för invandrare i Stockholm där han också står för eget undervisningsmaterial på arabiska/kurdiska/svenska.

meankielipepp-1

meankielipepp-2

meankielipepp-3

Meänkielipepp på instagram ger dig en snabbkurs i vardagsord på meänkieli

Meänkielipepp är väldigt pedagogiskt upplagd och rolig. Varifrån får du idéerna?

– Jag har studerat en massa andra språk, till exempel arabiska och kurdiska och får många tips från de språkböckerna. Och så försöker jag översätta vardagliga ord från till exempel arabiska till meänkieli.

– Många bildidéer och vardagliga fraser kommer också till mig när jag är ute och promenerar. När jag kommer hem slår jag upp i ordböcker vad ett ord heter och lägger ut det på instagram.

Tanken med Meänkielipepp är att kontot ska locka till tvåvägskommunikation; att de som följer den ska kommentera genom att ge förslag på synonymer. På så vis utvecklas språket.

Det låter hoppfullt att det går att lära sig meänkieli fast man är vuxen, precis som du gjort?

– Ja, jag tror alla kan det, det handlar bara om att hitta motivationen. Jag tycker ändå meänkieli är svårare att lära sig än arabiska och kurdiska men den utmaningen peppar mig.

Nytt bakslag för Umeå som vill lyfta meänkieli

Foto: Umeå kommun/Sara Stenberg

Ska Umeå som första kommun utanför Norrbotten bli förvaltningsområde för meänkieli? Nej, inte ännu, säger kommunfullmäktiges politiker efter att ha avslagit en motion från Liberalerna.

-Om våra egna politiker sagt ja hade Umeå stått på tur den dagen regeringen släpper på för nya förvaltningskommuner, säger en besviken Kerstin Salomonsson, ordförande i Tornedalingar i Umeå.

Fullmäktiges ledamöter har avslagit motionen med hänvisning till den utredning som regeringen utför om en översyn av minoritetslagen och minoritetsspråken. En utredning som förre riksdagsledamoten Lennart Rohdin står bakom och som förväntas bli klar till sommaren 2017. Innan dess utser regeringen inga fler förvaltningsområden i meänkieli.

-Det känns tråkigt med avslaget, säger Kerstin. Det finns ett symbolvärde i att säga ja för det visar att politikerna vill ha med oss på tåget.

Umeå är den kommun utanför Norrbotten som har flest antal invånare med rötter i Tornedalen och som talar meänkieli.

-Många tornedalingar studerar här och stannar i kommunen. Med mer pengar skulle revitaliseringen av språket ta bättre fart.

Det är inte första gången en begäran om att bli förvaltningsområde får avslag av Umeås kommunledning. 2014 lämnade Kerstin Salomonsson in ett medborgarförslag i samma ämne – men fick nekande svar. Trots att Umeå redan då var förvaltningsområde för både samiska (2010) och finska (2012). Avslaget var kopplat till ekonomin. En kommun som är förvaltningsområde för två minoritetsspråk får extra anslag av staten, men kommer ett tredje in riskerar de andra två minoriteternas anslag att naggas i kanten, menade man. Vilket kunde leda till dragkamp om resurser.

Kerstin Salomonsson

Kerstin Salomonsson, ordförande i Tornedalingar i Umeå, är besviken efter avslaget. Foto: Privat

Minoriteter ställs mot varandra

Men Peter Sedlacek, som är en av de liberaler som står bakom höstens motion, menar att Umeå idag får större statligt anslag än andra förvaltningskommuner i Tornedalen som inte upplever denna dragkamp. Om situationen ändå skulle uppkomma yrkar Peter och hans liberala vänner att kommunen ber om en höjning av statsbidraget eller finansierar det med kommunala medel.

”Vi kan inte se varför vi inte i Umeå, som ändå har positiva erfarenheter i arbetet med minoritetsspråken, även fortsättningsvis kan stå upp i frågan och inte ställa minoritet mot minoritet”, skriver Peter Sedlacek, Peder Westerberg, Ulrica Westerlund och Emma Strömberg.

Umeå skulle i så fall bli det åttonde förvaltningsområdet för meänkieli i Sverige efter Gällivare, Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Kalix. 2014 har också Luleå kommun fattat beslut om att bli förvaltningsområde för meänkieli, men ansökan har inte behandlats av regeringen pga lagöversynen.

-Nu kan vi bara vänta och se vad som händer när utredningen om minoritetslagen är klar, säger Kerstin Salomonsson som inte tappat hoppet.

peter-sedlacek-foto-liberalerna

Peter Sedlacek, L, är en av de politiker i Umeå som lämnat in en motion om att utse kommunen till förvaltningsområde. Foto: Liberalerna

Kraftig ökning av passagerare för Pajalaflyget

Flygplatschefen Arnfinn Bönå är glad över att allt fler väljer flyget till Pajala. Foto: Privat

Antalet passagerare ökar kraftigt för Pajalaflyget. Sedan 2015 har antalet resenärer på sträckan Luleå-Pajala dubblerats.

– Servicen är jätteviktig för bygden och för att hålla uppe intresset för att bo där, säger Mattias Eriksson, flygchef på Jonair.

Flyget vid gränsen håller på att återhämta sig efter en rejäl svacka som inträffade under förra året.

För att göra en lång historia kort: 2014 var gruvan i Kaunisvaara fortfarande igång och det dåvarande flygbolaget Avies, som hade avtal för att flyga, fungerade hyfsat. Men sedan kollapsade gruvan och Avies haltade in i 2015 med betydande problem innan Trafikverket stängde av dem abrupt i mars. Inställda flyg och förseningar gjorde att förtroendet för flyget föll dramatiskt. Så var läget när Jonair tog över trafiken i mars 2015 med tre dagars varsel. Samma år drog Pajala kommun ner på tjänsteresor med flyg.

– De här tre händelserna medförde stora förluster för flyget, berättar flygplatschefen Arnfinn Bönå.

Marknaden återhämtar sig

Nu har det gått 1,5 år sedan Jonair tog över och marknaden har börjat återhämta sig.

– Vi får vara glada för att det utvecklas så bra det här första året. Men vi behöver en lika bra tillväxt nästa år för att visa fina siffror för Trafikverket. Utan det statliga bidraget skulle det inte gå att driva den här flygplatsen.

Varje flygstol är idag kraftigt subventionerad av staten som ändå bedömer att flyglinjen är viktig.

Flygchefen Mattias Eriksson:

-Syftet med linjen är att knyta ihop landsdelen med övriga Sverige. Intresset ligger på att skapa en förbindelse och det här är en del av infrastrukturen. Precis som det måste finnas småvägar även om få kör på dem så måste det få finnas flyglinjer med få passagerare.

Flygplanen som trafikerar sträckan Luleå-Pajala avgår två gånger om dagen (utom lördagar) och har sex passagerarsäten. Avgångstiderna är anpassade efter Stockholmsflyget i bägge riktningar.

Guldåret 2014

Avtalet med Trafikverket säger att Jonair ska tillhandahålla 6000 stolar per år fördelade på cirka 1000 avgångar.

Under ”guldåret” 2014 flög 4318 passagerare mellan Luleå och Pajala. Året därefter, efter att gruvan stängts och flygbolaget Avies fäktats med problem, var antalet nere i 1025. I år har fram till och med september 1193 personer tagit luftvägen mellan de båda orterna.

Antalet passagerare per månad har under 2015 pendlat mellan 54 (juli) och 174 (september), vilket ger ett snitt på fem personer om dagen.

– Det är få passagerare men det vi kan visa för Trafikverket är att flyget fyller ett behov, påpekar Arnfinn Bönå.

Nästa analysperiod som Trafikverket ställer in siktet på gäller 2019-2023.

– Jag hoppas de har förståelse för vad som hänt här uppe och tar med sig det i analysen. Arnfinn säger att bättre flygbolag än Jonair kunde inte Pajala fått, bolaget har så när den bästa punktligheten i hela Sverige.

Fotnot: Biljettpriset mellan Luleå och Pajala ligger från 349 kronor upp till 955 kronor per enkelresa.

jonair-tog-over-flyglinjen-foto-jonair

Jonair tog över flyglinjen Luleå-Pajala för drygt ett år sedan. Avgångstiderna är anpassade efter Stockholmsflyget. Foto: Jonair

”Vi läser böcker vi annars inte skulle tittat i”

Catharina Isaksson från Övertorneå leder läsecirkel hos Tornedalingar i Stockholm. Foto: Marianne Berglund, Haparandabladet

Inte alla läsecirklar har en bibliotekarie som håller i trådarna, men det har STR-T:s lokalavdelning Tornedalingar i Stockholm. Catharina Isaksson heter ledaren med tillgång till värdefulla databaser i bibliotekens tjänst.

Bokcirkeln i huvudstaden startade våren 2015, och som första bok valdes romanen Dit vägen leder av Rita Simu från Kuivakangas.

I dag träffas gänget tre gånger per termin i Huddingegymnasiets bibliotek. Här har Catharina tidigare jobbat som bibliotekarie på heltid.

-Eftersom jag har det yrke jag har så kan jag hjälpa till med sökning efter litteratur, det är en fördel.

Läsecirkeln går ut på att plöja böcker av tornedalsförfattare. På senare tid har man utökat det till att gälla även finska författare, exempelvis Katja Kettu och Rosa Liksom.

Tre böcker per termin känns lagom att ta sig igenom. Tanken är att alla ska ha god tid på sig att läsa litteraturen.

– Vi vill ju inte att det ska kännas som en belastning. Vid varje träff får vi en läxa med oss hem att läsa en speciell bok till nästa gång.

lasecirkeln-i-huddinge-foto-privat

Läsecirkeln i Huddinge. Nedre raden: Ulla Swan, Ewa Hermansson och Gunnar Kreku. Övre raden: Ruth Forsström, Ylva Lokander och Catharina Isaksson. Foto: Privat

Tipsar om fjärrlån

Vissa böcker kan vara svåra att få tag på. Catharina tipsar om att det går att anlita bibliotekens fjärrlånesystem där man kan låna böcker från hela landet.

-Jag försöker uppmuntra folk till att inte köpa alla böcker.

Catharina har också fördelen att komma åt databaser med fakta om författare, recensioner och artiklar som biblioteken köper in.

Cirkeldeltagarna är inte bara inriktade på modern litteratur skriven på 2000-talet.

– Nej, Matojärvibon Hilja Byströms bok kom ju ut på 1940-talet, den finns i nytryck och var en ny bekantskap för mig. Kändes så modern fast den är gammal.

– Många av oss är glada över att vi genom cirkeln läser böcker som vi annars knappt skulle ha tittat i.

Böckerna väcker ofta stor igenkänningsfaktor hos deltagarna.

– Upplevelsen av en bok blir fördjupad hos oss som vuxit upp i Tornedalen och känner igen namn och platser där uppe.

Här är läsecirkelns lista på böcker som hittills diskuterats; Rita Simu: Dit vägen leder. Katja Kettu: Barnmorskan. Bengt Pohjanen: Tidens tvång. Rosa Liksom: Kupe nr:6. Hilja Byström: Byn. Katarina Kieri: Vårt värde. Ann-Gerd Simu: Bara en flicka.  Annika Korpi: Hevonen häst. Tommi Kinnunen: Där vägar möts.

 

 

”Någonting lossnar i mig när jag promenerar”

Mona har sitt hjärta i Kangos men bor i Luleå. Foto: Reino Jillker

– För mig är diktandet nästan som att andas, jag skriver alltid dikter. Det är mitt sätt att tänka över tillvaron, att formulera känslor i ord, säger författaren Mona Mörtlund.

Mona är poet, dramatiker och författare. Hon har skrivit böcker, filmer och teaterpjäser, har producerat för Sveriges Radio och Sveriges Television och jobbar med översättningar till meänkieli. Hon föddes i Kangos och har sitt hjärta där fast hon flyttat runt och numera bor i Luleå.

En av Monas större bedrifter är att hon fört meänkielin till Dramaten i Stockholm.

– Jag har varit där två gånger. 2006 med pjäsen Regnblommorna är vackra i år och så förra hösten när jag läste dikter på meänkieli. Det var första gången som poesi framfördes på vårt språk på Dramaten.

– Dramaten är allas vår nationalscen så det är helt riktigt att alla språk ska finnas där.

Tornedalingarnas egna ramsor

Mona skrev sin första bok på meänkieli tillsammans med Monica Johansson för över 30 år sedan. En bok med bland annat ramsor och lekar som hon och Monica samlat in genom att färdas genom Tornedalen och prata med många gamla och barn. Mona var då förskollärare och ville jobba med meänkieli men saknade material. Tack vare stöttning från Socialstyrelsen och den språkliga mentorn Matti Kenttä från Haparanda kom boken till med titeln Moron, moron, ostaks’ poron.

– Jag minns att många var fundersamma över hur vi skulle kunna skriva ner något som bara var ett talspråk.

– Boken blev en succé. Första upplagan på 3 500 exemplar tog slut på 1,5 månad.

Idag håller många meänkielin högt i Tornedalen, andra känner nästan ett förakt för det. Varför är det så?

– Det kommer alltid att finnas olika åsikter. Tiden då språket inte var värt någonting har satt sina spår hos människor. Var och en måste lyssna på sig själv och känna efter hur mycket man vill engagera sig i de här frågorna. Men man ska inte döma folk, det måste finnas plats för olika åsikter.

monas-senaste-bok-pa-finska-och-en-oversattning-av-tva-tidigare-utgivna-diktbocker-foto-reino-jillker

Monas senaste bok på finska och en översättning av två tidigare utgivna diktböcker. Foto: Reino Jillker

Två poesiböcker blev en

Monas senaste alster kom ut i våras och består av två poesiböcker på svenska som översatts till finska av Irene Piippola (Väyläkirjat). Muistan mettäaukion, lämmön iholla heter boken som omfattar diktsamlingarna Morgonnatt och Mörtlunds Mona.

Under sommaren har hon skrivit fem berättelser på meänkieli för Sveriges Radios barnprogram Magiska skrinet.

Mona berättar om hur det går till när berättelserna kommer till henne:

– Jag får alltid mycket inspiration när jag rör på mig och är ute i går.

Under de år som Mona bodde i Tornedalen körde hon en hel del bil.

– Någonting lossnar när jag är i rörelse.

Någon gång för länge sedan hörde hon om en amerikansk forskning som visar att folk som växer upp vid en älv blir rörliga av sig.

– Jag såg älven hela tiden från mitt fönster när jag växte upp, så det kanske stämmer?

Här kommer ett smakprov på en av Monas dikter:

Innan du reser 

går vi ut på myren 

Det är månsken 

och kväll, en aning kyligt 

Hjortronen är stora och mogna 

Vi säger inte mycket till varandra 

Vad ska vi säga? 

Du reser i morgon 

Det är oundvikligt 

Vi sitter tysta vid elden 

Det är fina hjortron i år, säger du 

Och det är det

bokforsaljning-pa-kulturens-hus-i-lulea-foto-reino-jillker

Bokförsäljning på Kulturens Hus i Luleå. Foto: Reino Jillker

Göran och Sofi utvecklar språkkurs för flyktingar

Flyktingar i Övertorneå testar Akelius språkkurs som snabbt ska lära dem svenska. Bakom en hel del av materialet står Göran Lahti. Foto: Privat

Två tornedalingar hjälper en miljardär att bygga upp en gratis språkkurs för invandrare. Äkta paret Göran och Sofi Lahti i Övertorneå jobbar heltid med att mata Roger Akelius svenska språkkurs på nätet med innehåll.

-Nästan allt material spelas in här i Turovaara, säger Göran som har en inspelningsstudio i hemmet.

Göran Lahti var tidigare anställd som kommunikatör vid Övertorneå kommun och kom under den tiden i kontakt med mångmiljardären och fastighetsägaren Roger Akelius som är filantrop och satsar på behjärtansvärda projekt. Bland annat har SOS Barnbyar fått en halv miljard från affärsmannen som idag bor på Bahamas.

Akelius senaste satsning består i ett onlinespel som är gratis och utan reklam. Tanken är att eleverna på ett enkelt och underhållande sätt lär sig svenska via spel, musik, lätta övningar och youtube-inspelningar. Bakom många av övningarna står Göran Lahti, hustrun och förskolläraren Sofi Wiippa Lahti samt dottern Alma (som lånar ut sin röst).

Lång väntan tas till vara

-I Sverige får du inte läsa svenska för invandrare förrän du fått uppehållstillstånd, och det kan ta år innan du får det, säger Göran. Rogers vision är att fånga upp flyktingarna direkt så de inte blir passivt väntande utan lär sig språket och kommer in i samhället.

Men för det krävs instruktörer som lotsar de nyanlända rätt och visar möjligheten med Akelius språkkurs. Här finns också den största utmaningen för projektet för många invandrare har inga instruktörer som hjälper dem vidare.

Hittills har kursen mest varit inriktad mot vuxna men Sofi med sin förskolebakgrund har börjat jobba fram texter och synopsis till lektioner som passar barn.

-Det jag gör främst är att spela in läsövningar och musik, säger Göran. Jag läser in litterära texter och texter till lektioner. Kanske ”Hej, hur mår du?” och såna enkla fraser.

-Så det kan tänkas att flyktingarna i Sverige får sig ett stänk av den tornedalska dialekten, ha ha.

sofi-wiippa-lahti-presenterar-akelius-sprakkurs-foto-privat

Sofi Wiippa Lahti presenterar Akelius språkkurs för ideellt arbetande lärare i Haparanda. Foto: Privat

Tyskland står för dörren

Ett 15-tal personer jobbar i Sverige med att utveckla olika övningar och mata kurserna med innehåll. Nu verkar Roger Akelius för att även Tyskland plockas in i konceptet vilket ger en utgift på runt 100 miljoner kronor. I Tyskland finns över en miljon flyktingar, så där är behovet av språkhjälp ännu större.

-Jag har precis byggt upp en studio i Göteborg för dem som ska jobba med den tyska kursen, berättar Göran.

Tankar finns också att Akelius på sikt ger sig in på den franska och engelska marknaden.

Kan det här möjligen vara något för folk som vill lära sig meänkieli?

-När jag jobbade som kommunikatör i Övertorneå fick jag kontakt med många unga föräldrar som själva inte kunde meänkieli men som ville att deras barn skulle lära sig det för att kunna prata med sina mor- och farföräldrar. Så behovet och intresset finns.

Men att just Roger Akelius riktar in sig på minoritetsspråket vid gränsen håller inte Göran som troligt.

-Roger hjälper de mest utsatta i världen via till exempel SOS Barnbyar, han måste ju begränsa sig. Men visst är konceptet tillämpbart även på meänkielin.

overtorneabon-goran-lahti-har-byggt-upp-en-studio-i-goteborg-for-anstallda-pa-akelius-kontor-foto-privat

Övertorneåbon Göran Lahti har byggt upp en studio i Göteborg för anställda på Akelius kontor. Foto: Privat