Det lokala perspektivet – bildandet av Tornedalingar i Stockholm

Bara några månader efter bildandet av Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset hösten 1981 bjöds det in till ett möte i Stockholm för att bilda en lokalavdelning, den första utanför Tornedalen. Mötet ägde rum klockan 12 på ABF-huset den 13 mars 1982 med arton personer närvarande. Vid mötet presenterades det nya förbundet av Bertil Isaksson och Björn Eklöv.

En lokalavdelning bildades och en styrelse valdes med sju ledamöter. När styrelsen en vecka senare konstituerade sig valdes Ann-Christin Grennefors till ordförande. Ann-Christin efterträddes ett år senare av Dagens Nyheters mångårige utlandskorrespondent i Asien, Ingvar Oja, som också under åren skrivit flera stora artiklar i Dagens Nyheter om Tornedalsfrågor.

Föreningen inrättade fyra utskott – informationsutskottet, sociala utskottet, studieutskottet och ekonomiska utskottet. Informationsutskottet startade föreningens medlemsblad Tornedalingen sedermera Tornedalingar i Stockholm. Studieutskottet startade två studiecirklar – en i tornedalsfinska/finska under ledning av Sixten Johansson och en historiecirkel om ”1000 år i Tornedalen” med Sigurd Klockare som inspiratör. Den senaste studiecirkeln i meänkieli påbörjades 2009 och pågår fortsatt.

På ett föreningsmöte i november 1983 framträdde Torvald Pääjärvi med dotter Ylva med sång och spel. De har sedan återkommit flera gånger till föreningen. Föreningens vår- och julfester har varit ett återkommande och populärt inslag i verksamheten.

Ett problem föreningen mötte inledningsvis var tveksamheten från många tornedalingar i Stockholm till vad de upplevde som ett alltför stort fokus på tornedalsfinska/finska från riksförbundets sida, vilket säkert speglar den tidens förhållanden bland utflyttade tornedalingar.

Den tornedalska kulturen fick ett stort genomslag i föreningens arbete. Redan under 80-talet hade föreningen besök av både Gunnar Kieri med ”Var som folk”, Bengt Pohjanen med ”Dagning Röd” och Mikael Niemi med debutboken ”Näsblod under högmässan”. De har alla tre återkommit med framträdanden hos föreningen. Senare har även Mona Mörtlund besökt Tornedalingar i Stockholm flera gånger. En kraft i föreningen var Sigurd Klockare som bl.a. ledde firandet av Kalevala 150 år 1985. Tornedalsteatern besökte Stockholm med i tur och ordning ”Kuutot”, ”Lantalaiset”, ”Ulosveisu” och ”Kuppari”. Även musikgruppen J P Nyströms besökte Stockholm i mitten av 80-talet.

Kristina Hedström läser meänkielisagor. Foto: Susanne Redebo

1989, när Kristina Hedström, som först var kassör i föreningen, hade tillträtt som ordförande, tillskrevs Sveriges Radio med önskemål om att ”Pohjoiskalotti”, lokalradion i Norrbottens program på tornedalsfinska, också skulle sändas i riksradion för att möjliggöra lyssnande även utanför Norrbotten. Svaret från Sveriges Radio var dock inte tillmötesgående.

Sedan 2003 har ett femtontal seminarier om kultur och samhälle i Tornedalen arrangerats på ABF-huset i Stockholm under Gunnar Lassinanttis fasta hand. Bland seminarierubrikerna märks ”Tornedalen – kluvet land 200 år efter ryska kriget”, ”Tornedalen – ljuset kommer från norr” och ”Tornedalen – kreativitet och framtidstro i glesbygd” men också t.ex. ”Tro och andlighet i norra Sverige”.

Sommaren 2006 medverkade föreningen i aktiviteter på Skansen. I februari 2007 medverkade man också i seminariet ”Lika men olika” på Finlandsinstitutet. Tornedalsfesten avhölls i slutet av maj 2013 på Scalateatern med en avslutande konsert med RajRaj-band. Somrarna 2014 och 2015 har Tornedalingar i Stockholm tillsammans med övriga fyra nationella minoriteter hållit ”5 Folk Festival” på Kungsträdgårdens huvudscen. Varje minoritet har föreslagit sina medverkande artister. Verksamheten fortsätter 2016. 2015 medverkade föreningen i nationaldagsfirandet på Hesselby slott

I oktober 2013 inlämnades en ansökan om att Stockholms stad ska ansöka hos regeringen om att få ingå i förvaltningsområde för meänkieli. Det skulle bli den första kommunen utanför Norrbotten i förvaltningsområde för meänkieli, vilket skulle stärka språkets ställning i staden och inom barn- och äldreomsorg. Ansökan bereds inom stadens förvaltningar och har ännu inte besvarats.

Lennart Rohdin i dialog med Kristina Hedström