Prinsessan Estelles krona kan ha pärlor från Torne älv

Elever från Tornedalens Folkhögskola i Övertorneå letar flodpärlmusslor i Juojoki. Foto: Privat

Den mytomspunna flodpärlmusslan i Torne älv har spännande förgreningar in i svenska kungahuset.  Prinsessan Estelles krona från Oscar II kan vara försedd med pärlor från nordligaste Sverige. Kanske från Juojoki i Övertorneå?  Samma mussla spelade också stor roll när Carl von Linné adlades på 1700-talet.

Flodpärlmusslan har fiskats för sina pärlors skull sedan 1600-talet. Enligt uppgift hittas bara en sötvattenpärla på ett bestånd av 2 000 musslor. Därför har den utsatts för en hård jakt som gjort att den numera är fridlyst.

Några av de mest välbevarade sötvattenpärlorna är de som hovdamen Ebba Brahe fick av Gustav II Adolf som bevis på hans kärlek. Även Oscar II:s krona från 1844 har ett stort antal sötvattenpärlor som möjligen kommer från Sverige. Kronan tillhör idag prinsessan Estelle.

Juojoki i Torne älv kanske var platsen där de kungliga pärlorna växte sig vackra. Det är nämligen bara i den bäcken, två mil nordväst om Övertorneå, som flodpärlmusslan hittats i hela den svenska delen av Torne älv. Däremot finns två bäckar på finska sidan, i höjd med Pello, som också bär musslan.

Flodpärlmusslan blir cirka 10-15 cm lång. Skalfärgen är brunsvart-blåsvart och ska inte blandas ihop med dammusslan som har grönaktigt skal. Foto: Privat.

 

Skoningslöst pärlfiske

Det eftertraktade djuret finns även på andra håll i Sverige, men de flesta bestånden är utslagna. Pärlfisket är en orsak till det.

– Den kräver också klara vatten och tål inte nedsmutsning. Skogs- och jordbruk har slammat igen vattnet och musslan kvävs. Det har bidragit till att den försvunnit alltmer, säger Rolf Lahti, lärare på Tornedalens folkhögskola i Övertorneå med inriktning fiske.

Flodpärlmusslan har hittats på en sträcka av cirka tio kilometer utefter Juojoki när elever från skolans fiskelinje gjorde en inventering i Länsstyrelsens fiskevårdsprojekt 2007. Arbetet utfördes för att undersöka livsbetingelserna för lax och öring som ju är förutsättningen för musslans fortplantning.

Musslan kräver nämligen fisk som mellanvärd. Det betyder att musslan sitter som en parasit under sina första levnadsmånader i öringens/laxens gälar innan den trillar ner på botten och gräver ner sig.

Finns ingen fisk så dör flodpärlmusslan ut.

– Senast förra sommaren såg jag att musslorna fanns i Juojoki, de satt fast på botten och de var rätt så stora, säger Rolf.

Rolf Lahti, lärare på Tornedalens folkhögskola i Övertorneå, har räknat musslor i Juojoki tillsammans med sina elever. Foto: Privat.

Kan ligga i byrålådor

Flodpärlmusslan kan, i motsats till dammusslan som också förekommer i Torne älv, kapsla in små sandkorn som slinker in under skalet.

– Pärlorna kan se väldigt fula och eländiga ut men en del kan vara väldigt vackra.

Vanligt är dock att de är buckliga, ovala och lite missfärgade.

Rolf har aldrig hållit i en pärla från Juojoki.

– De finns säkert här i trakterna hemma hos folk. Men de pärlor som plockades och som var värdefulla på 40-50-talen var inget man behöll i byrålådan eftersom de kunde omvandlas till månadslöner.

Det som också gör flodpärlmusslan intressant är att den klassas som det äldsta djuret i Sverige. Ett exemplar som hittats hade 270 år på nacken.

Vad tror du om möjligheten att få musslan att sprida sig?

– Det finns en anledning till att det bara finns flodpärlmusslor i tre bäckar i hela Torne älvs system. Den kräver väldigt fina och klara vatten med högt ph-värde.

– Men visst kan man tänka sig att folk försökt lyfta över den till andra vattendrag eftersom den varit en inkomstkälla.

Idag är det dock förbjudet att röra musslorna utan att först ha fått dispens från Artskyddsförordningen.

Det tar 12-20 år innan en flodpärlmussla bär en pärla av en ärtas storlek så av den anledningen har det kanske inte funnits intresse att få bestånd att föröka sig, tror Rolf.

Han har en bekant som minns högar med flodpärlmusselskal på stranden vid Juojoki när han var barn. Folk hade fiskat upp dem för att se om de hade pärlor i sig.

Linné fixade odling

Hur var det då med musslans koppling till botanikern Carl von Linné? Jo, den unge Carl Linnaeus såg under en resa i nordligaste Sverige 1732 en man öppna musslor vid en älv i Lappland. Vackra pärlor bländade den unge Carl som redan då hade kopplingar till kungahuset. Han såg här möjligheten att förse drottningar med vackra smycken. Därför startade Carl en pärlmusselodling i Fyrisån i Uppsala. Han borrade hål i musslornas skal och placerade in en bit kalk som skulle omslutas av pärlemor. Försöket blev framgångsrikt. Den unge botanikern fick fram runda pärlor och sålde så småningom hela sitt experiment till staten. Lönen för odlingen bestod i en adelstitel, därav namnet Carl von Linné.

 

Fotnot: Länsstyrelsen i Norrbottens län jobbar med olika projekt för att förbättra livsmiljöerna för flodpärlmusslan. Bland annat har hinder i vattendrag tagits bort för att fisk ska kunna sprida sig. Vattendrag som påverkats negativt av flottning återställs också. Källa: Dagens Nyheter, 2014

Prinsessan Estelles krona som hon ärvt från Oscar II har pärlor från flodpärlmusslan. Foto: Privat