”Hur får vi kommunerna att inte strunta i lagen?”

Lennart Rohdin har fram till juni 2017 på sig att föreslå hur minoritetspolitiken ska förbättras. Foto: Susanne Redebo

-Det är ingen tvekan om att kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke har ambitioner att stärka minoriteternas rättigheter, säger Lennart Rohdin apropå att han fått uppdraget att reda ut hur minoritetspolitiken ska stärkas. Men frågan är hur vi får kommunerna att inte strunta i grundskyddet som alla minoritetsgrupper har rätt till?

I början på september presenterade regeringen nyheten om att det nu kommer att göras en utredning om hur lagen om de fem nationella minoriteterna efterlevs. I uppdraget ligger också en begäran om att presentera förslag på hur rättigheterna ska säkras. Förre riksdagsledamoten Lennart Rohdin har utsetts till utredare bland annat för att han är sakkunnig och har ett stort engagemang i ämnet.

-Jag fick frågan redan i våras, säger Lennart när vi når honom på mobilen uppe i Ljusdal där han har sitt andra hem. Då var jag ganska skeptisk inledningsvis. Jag insåg att det blir svårt att hinna med så mycket innan nästa val (2018).

Han var också orolig för att direktiven skulle vara för snäva. Det visade sig vara tvärtom. De är väldigt vida och frågan är om han hinner med alla delar fram till juni 2017 som är satt som stoppdatum.

-Jag får göra vad jag kan, det här är trots allt en viktig fråga.

Majoriteten av kommunerna sköter sig inte

Arbetet inleds med att Lennart sätter sig med ministern för att utröna vilka punkter som ska prioriteras. I uppdraget ingår bland annat att visa på styrkor och utmaningar i minoritetspolitiken, lämna förslag på hur efterlevnaden ska säkras, hur statliga uppföljningen ska organiseras samt se över behovet av insatser för att öka samhällets kunskap om minoriteterna.

Utredningen är ett resultat av att det riktats kritik mot hur minoritetslagen efterföljs. Innan fler förvaltningskommuner utses vill regeringen se över bristerna. Undersökningar visar till exempel att av landets 290 kommuner jobbar inte ens hälften för att kunna uppfylla det lagstadgade grundskyddet för minoriteterna (rättighet till information och delaktighet).

-När det gäller plan- och bygglagen kan kommunens tjänstemän aldrig säga att de inte känner till förändringar i lagstiftningen. Men det gör de när det gäller lagen för minoriteternas rättigheter.

Vad hoppas du utredningen leder till?

-Två områden har störst problem. Det ena är skolsidan med modersmålsundervisning, lärare, läromedel och så men den biten utreds i utbildningsdepartementet. Den andra biten, som ligger inom mitt område, är grundskyddet.

Hos de 75 kommuner som ingår i något förvaltningsområde för de tre språken meänkieli, finska och samiska fungerar minoritetspolitiken hyfsat, framhåller Lennart. Men av de övriga kommunerna är det bara en handfull som tagit i frågan trots att sju år gått sedan lagen kom till.

Grundskyddet är den stora utmaningen

-Hur ska man få alla kommuner att inse att lagen gäller dem också? Här behövs mycket dialog och stöd för hur man ska gå tillväga.

-Om det kommer en ny plan- och bygglag säger ju kommunerna aldrig att ”den lagen hade vi ingen aning om.” Men det gör de med minoritetslagen.

Skrämmande är också den stora okunskapen i samhället kring minoriteterna. Samtidigt finns en nyfikenhet och ett intresse när folk väl får ta del av informationen, säger Rohdin.

-Okunskapen finns inte minst i regeringskansliet. Skolan har lagt en så effektiv våt filt över våra minoriteters historia att folk inte känner till den alls.

Metavisi återkommer längre fram för att rapportera hur arbetet med utredningen går.

kultur-och-demokratiminister-alice-bah-kuhnke-vid-vasikkavuoma-sommaren-2016-foto-maja-mella

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke vid Vasikkavuoma sommaren 2016. Foto: Maja Mella

Det här är ett stort svek av regeringen

Minoriteterna lyckades inte blidka kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke, (Mp). Beslutet att lägga Luleås ansökan om att bli förvaltningskommun för meänkieli på is står fast.

– Jag är mycket besviken, säger Tore Hjort, ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund.

Jag sa åt henne att beslutet om att inte släppa in fler förvaltningskommuner innan man sett över bristerna är detsamma som att stänga av hela trafiken i landet bara för att man ska bygga om en parkeringsficka. Orsaken till varför hon slagit till bromsen är följande.

Måste följa lagen
Det skyndsamt tillkomna samrådsmötet ägde rum i tisdags på departementet efter att Bah Kuhnke aviserat att det inte blir några bidrag till de åtta kommuner som ansökt om att få bli förvaltningsområden för nationella minoritetsspråk under 2016. Detta trots att hon tidigare år uppmuntrat kommuner att söka. Det oväntade beskedet togs emot med bestörtning, inte minst från representanter i Luleå vars kommun förberett sig för det.

– Vi har fått tydliga signaler på att det inte fungerar i vissa kommuner. Att då ansluta fler till ett system som inte fungerar ligger inte för oss, säger Bah Kuhnke direkt efter samrådsmötet.

– Det här sätter stopp för utvidgningen av minoritetsspråk?

– Jag ser det mer som att kommunerna måste följa lagen.

Så vad händer nu?
– Vi ser över den kritik som framkommit och därefter säkerställer vi att kommunerna kan leva upp till kraven. Vi vill inte ansluta dem till ett haltande system.

Men STR-T:s ordförande Tore Hjort är inte optimistisk när det gäller den tid som nu går förlorad.

– En översyn pågår redan nu där Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget är huvudmän. Det kommer dröja minst två år innan de åtta kommuner som sökt om att bli förvaltningsområden kan komma i fråga. Vi tappar tempo i hela verksamheten och folk som jobbar med frågan i olika kommuner tappar lusten.

Allvarliga konsekvenser
Beslutet innebär att Luleå kommun inte kommer att jobba för att få till meänkielitalande personal inom åldringsvården, och att ungdomar i skolan som vill läsa meänkieli hindras i det. Det här får konsekvenser långt fram i tiden. Det ger också signaler till de förvaltningskommuner som är igång att staten inte är att lita på.

– Jag tycker det hade varit renhårigare om regeringen kommit med ett riktigt argument för ändringen, istället för att skylla på oss att vi kritiserat minoritetslagstiftningen för att den inte fungerar.

Tore säger att det sistnämnda är en sanning med modifikation. Kritiken har handlat om att det inte finns styrmedel från regeringens sida som underlättar arbetet ute i kommunerna. Förvaltningskommunerna som redan är igång har däremot fungerat förhållandevis bra, betonar han.

– Jag ser det här som ett stort svek av regeringen och statsrådet.

Förstår besvikelsen
Alice Bah Kuhne påpekar värdet av att säkerställa så de kommuner som ansluts gör det till ett system som är jämlikt och som fungerar.

– Jag förstår att representanter för minoriteterna känner en stor besvikelse och en oerhörd press i och med beslutet. Men börjar vi acceptera brister i de redan utsedda förvaltningskommunerna så underminerar vi hela politiken.

En del av den kritik som riktats mot regeringen har varit att ingen tillsynsmyndighet tillsatts som ser till att minoritetslagen efterföljs, motsvarande Skolverket. Att bryta mot lagen måste bli kännbart i någon form, tycker många.

– Den kritiken måste tas på allvar, det bör också ses över, säger Bah Kuhnke.