”Jag hoppas fler startar meänkieliläger på andra håll i landet”

Daniel Särkijärvi. Foto: Markku Heinonen

Ett språk- och kulturläger kan ge barnen en skjuts i att prata meänkieli. På Seskarö har tredje lägret hållits i sommar med rekordmånga deltagare: 80 stycken.

-Jag hoppas andra tar efter vårt koncept och startar läger på andra håll i landet, säger projektledare Daniel Särkijärvi.

Idén är egentligen ganska enkel: för samman barn från olika håll och låt dem träna på ett språk som de har sina rötter i. Lägret på Seskarö utgör en mix av flera språk: meänkieli, finska, svenska och kvänska (Norges motsvarighet till meänkieli).

Det handlar dels om att lära sig tala och förstå men nästan ännu mer om att bottna i sin identitet, förklarar projektledare Daniel Särkijärvi från föreningen Meän Kulttuurikehto-Vår Kulturvagga.

Efter att lägret nu arrangerats för tredje året på Seskarö utanför Haparanda, är gränsen nådd för hur många som kan tas emot med nuvarande personalstyrka, berättar Daniel. Därför önskar han att idén sprids över landet.

-Jag hoppas att andra ser hur väl det här fungerar och tar efter, skapar fler läger, kanske i hela Sverige. Vi hjälper gärna till med vår kunskap.

Det behöver nödvändigtvis inte vara så långt läger som på Seskarö (fem dagar) utan kan räcka med en långhelg.

Barn och ungdomar är ute på äventyr i skogen tillsammans med Daniel Särkijärvi Foto Reijo Kemi

Barn och ungdomar är ute på äventyr i skogen tillsammans med Daniel Särkijärvi 2 Foto Reijo Kemi

Barn och ungdomar är ute på äventyr i skogen tillsammans med Daniel Särkijärvi. Foto: Reijo Kemi

Scheman och föreläsningar ger struktur

Konceptet som började i liten skala i norr har utvecklats av de utvärderingar som gjorts. Till exempel har strukturen på vad dagarna ska innehålla skärpts med scheman för aktiviteter.

På lägret är det av naturliga skäl mycket fri lek, men även programpunkter med teater och föreläsningar för vuxna förekommer. Språket smyger föreläsare och lekledare in under hela lägret. Viljan att förstå varandra är själva moroten.

Språklägret har spritt sig till Nordnorge och en del familjer åker även dit varje år.

-Det här har lett till att barnen vill lära sig språket i skolan, de har blivit motiverade hos oss där de sett och hört sitt arvsspråk.

En del barn kan tala meänkieli jättebra redan när de kommer till lägret medan andra bara förstår enstaka ord.

-Det märks tydliga språkliga framsteg hos de som deltar från år till år. En framgångsfaktor tror jag är att flera generationer kommer samman och lär känna varandra.

Daniel berättar om en flicka som förklarat att hon självklart skulle vara med på nästa läger 2017 och att målet för henne var att prata mer meänkieli då. Hon läste meänkieli i skolan och hade nu fått en anledning till att lära sig mer.

-Lägret blir en slags motivation, språket förknippas med något roligt.

Språklägret finansieras tack vare bidrag från bland annat landsting och kommuner. Det finns pengar att söka för andra som har lust att kopiera idén, förklarar Daniel.

Daniels enmansshower inför lägrets deltagare är populära. Foto Reijo Kemi

Daniels enmansshower inför lägrets deltagare är populära. Foto: Reijo Kemi

Personerna i styrelsen för Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T

Under dessa veckor presenterar vi STR-Ts styrelse och den tredje att svara på några frågor är styrelseledamot Daniel Särkijärvi.

Styrelseroll: Ordinarie ledamot

Aktiva år i styrelsen: 2 år

Mitt bästa minne från en händelse där styrelsen var involverad: ”Jag har svårt att peka ut en specifik händelse, men nog är det underhållande när den tornedalska humorn i styrelsen vänds på ett sådant sätt att de makthavare och byråkrater vi träffar blir varse om att det är meänkieli och tornedalingarna som är det normala och de själva och vad de representerar är det konstiga och svårförståeliga. ”

Mina hjärtefrågor i föreningen: ”Barnens rättigheter och möjligheter vad gäller identitet, språk och kultur.”

Därför är det viktigt att STR-T finns: ”STR-T är en viktig part i jobbet med att påverka makthavare och samhället i rätt riktning så att vårt språk, vår identitet och vår kultur kan stärkas och utvecklas. Jag som tydligt ser de förändringar som sker, där STR-T är en drivande part, är stolt över att få vara med i detta viktiga arbete.”

Favoritplats: ”Den egna bastun på gården, framförallt vid de tillfällen då hela familjen badar och jag ser mina barn njuta av bastandet och vi skojar och pratar om allt möjligt på det språk som gör mig harmonisk och lugn, nämligen meänkieli.”

Max Balja blir Pekan Palja

Vintern för tre år sedan satt jag på köksgolvet med mina tre barn, den yngsta av dem var då 1 ½ år, vi var omringade av böcker. Bland böckerna låg det två likadana böcker, nej inte helt likadana, de var tryckta på olika språk, finska och svenska. MAX BALJA och OSKARIN AMME. Här på vårt köksgolv så saknas ju ett språk, ett språk som också finns i vårt hem.

Jag satte mig med boken och gjorde en första översättning till meänkieli, jag skrev, klippte och tejpade, snart hade vi boken på tre språk.

I mars 2012 skickade jag ett brev till Barbro Lindgren, jag skickade med min text, och berättade om hur viktigt jag tycker det är att det finns barnlitteratur på meänkieli, så att föräldrar har en chans att föra vidare språket till sina barn. Efter några dagar kom det ett vykort i brevlådan, Barbro tyckte det var roligt att jag översatt boken och skulle genast lämna över texten till sitt förlag.

I oktober samma år skickar jag ett till brev till Barbro, då det inte hörts någonting från hennes förlag, den här gången skickar jag med boken och ber henne även skriva någonting i den.

Några dagar senare fick jag ett till vykort från Barbro, hon hade ringt förlaget och skickat dit boken. Efter ytterligare en vecka fick jag ett e-postmeddelande från Rabén & Sjögren. Snart var en kontakt upprättad mellan Rabén & Sjögren och Kaamos Nordkalottförlag.

Min mamma fick inte prata meänkieli i skolan. Det språk som var det levande språket i hennes hem, var på skolan någonting fult som man skulle skämmas för. Bland annat på grund av hemskheter som detta har barn och barnbarn, till de som lärde sig att deras språk var någonting oönskat och dåligt, inte lärt sig meänkieli. Därför är det så otroligt viktigt att det finns litteratur på språket, så att det finns en chans att revitalisera meänkieli, som mot alla odds finns kvar och som nu upplever en statushöjning. Jag tror aldrig det varit ett sådant här intresse för vårt språk och vår kultur.

Med PEKAN PALJA har du som förälder nu chansen att introducera ditt barn, och återintroducera dig själv, i det fantasieggande språket meänkieli. Är det kanske här det börjar, din och ditt barns gemensamma resa till ett gemensamt förflutet och en självmedveten språkrik framtid.

Översättaren Daniel Särkijärvi