Nytt bakslag för Umeå som vill lyfta meänkieli

Foto: Umeå kommun/Sara Stenberg

Ska Umeå som första kommun utanför Norrbotten bli förvaltningsområde för meänkieli? Nej, inte ännu, säger kommunfullmäktiges politiker efter att ha avslagit en motion från Liberalerna.

-Om våra egna politiker sagt ja hade Umeå stått på tur den dagen regeringen släpper på för nya förvaltningskommuner, säger en besviken Kerstin Salomonsson, ordförande i Tornedalingar i Umeå.

Fullmäktiges ledamöter har avslagit motionen med hänvisning till den utredning som regeringen utför om en översyn av minoritetslagen och minoritetsspråken. En utredning som förre riksdagsledamoten Lennart Rohdin står bakom och som förväntas bli klar till sommaren 2017. Innan dess utser regeringen inga fler förvaltningsområden i meänkieli.

-Det känns tråkigt med avslaget, säger Kerstin. Det finns ett symbolvärde i att säga ja för det visar att politikerna vill ha med oss på tåget.

Umeå är den kommun utanför Norrbotten som har flest antal invånare med rötter i Tornedalen och som talar meänkieli.

-Många tornedalingar studerar här och stannar i kommunen. Med mer pengar skulle revitaliseringen av språket ta bättre fart.

Det är inte första gången en begäran om att bli förvaltningsområde får avslag av Umeås kommunledning. 2014 lämnade Kerstin Salomonsson in ett medborgarförslag i samma ämne – men fick nekande svar. Trots att Umeå redan då var förvaltningsområde för både samiska (2010) och finska (2012). Avslaget var kopplat till ekonomin. En kommun som är förvaltningsområde för två minoritetsspråk får extra anslag av staten, men kommer ett tredje in riskerar de andra två minoriteternas anslag att naggas i kanten, menade man. Vilket kunde leda till dragkamp om resurser.

Kerstin Salomonsson

Kerstin Salomonsson, ordförande i Tornedalingar i Umeå, är besviken efter avslaget. Foto: Privat

Minoriteter ställs mot varandra

Men Peter Sedlacek, som är en av de liberaler som står bakom höstens motion, menar att Umeå idag får större statligt anslag än andra förvaltningskommuner i Tornedalen som inte upplever denna dragkamp. Om situationen ändå skulle uppkomma yrkar Peter och hans liberala vänner att kommunen ber om en höjning av statsbidraget eller finansierar det med kommunala medel.

”Vi kan inte se varför vi inte i Umeå, som ändå har positiva erfarenheter i arbetet med minoritetsspråken, även fortsättningsvis kan stå upp i frågan och inte ställa minoritet mot minoritet”, skriver Peter Sedlacek, Peder Westerberg, Ulrica Westerlund och Emma Strömberg.

Umeå skulle i så fall bli det åttonde förvaltningsområdet för meänkieli i Sverige efter Gällivare, Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Kalix. 2014 har också Luleå kommun fattat beslut om att bli förvaltningsområde för meänkieli, men ansökan har inte behandlats av regeringen pga lagöversynen.

-Nu kan vi bara vänta och se vad som händer när utredningen om minoritetslagen är klar, säger Kerstin Salomonsson som inte tappat hoppet.

peter-sedlacek-foto-liberalerna

Peter Sedlacek, L, är en av de politiker i Umeå som lämnat in en motion om att utse kommunen till förvaltningsområde. Foto: Liberalerna

Umeås hopp står till Feministiskt initiativ

Om Umeå blir förvaltningsområde tror ordförande att lokalavdelningen skulle blomstra tack vare mer pengar och aktiviteter. Nu står hoppet till Feministiskt initiativ som visat intresse för att hjälpa till.

Umeås lokalavdelning har ungefär 120 medlemmar, och så har det sett ut under de senaste åren.

Precis som andra lokalavdelningar inom STR-T är medelåldern hög och de kämpar för att få in yngre förmågor, berättar ordförande Kerstin Salomonsson som blev medlem för fem år sedan.

Nu är hon inne på tredje året som ordförande. Rötterna har hon i Muodoslompolo/Övre Soppero.

Umeå är som bekant en studentstad och det vimlar av unga och studiesugna tornedalingar i staden. Men att värva dem är inte lätt.

-Mycket annat lockar i ett studentliv, det minns jag själv från min egen tid. Inte sjutton ville jag som ung hålla på med något sådant här …

När universitetet startar på höstarna och arrangerar välkomstdagar brukar lokalavdelningen ändå vara på plats för att visa upp sig.

Föreningen är också drivande i frågan att göra Umeå till förvaltningskommun.

För knappt ett år sedan lämnade ordförande Kerstin in ett medborgarförslag till kommunen om att Umeå skulle bli förvaltningsområde och i och med ge meänkieli högre status inom omsorg och på skolor.

-Dessvärre lyckades vi inte den gången, vi hade inte riktigt medvind då.

Men de ger sig inte utan planerar nu för att uppvakta de lokala politikerna via andra kanaler.

-Fi, Feministiskt initiativ, har velat engagera sig i frågan. Vi tror mycket på att det skulle bli ett lyft om vi blev förvaltningskommun, bland annat för att få loss mer pengar till aktiviteter och synas mer.

-Men det krävs arbete och en väldigt stor utmaning är ju att hålla språket levande.

Umeå universitet har sedan en tid tillbaka meänkieli i sitt kursutbud och intresset för att läsa det är oerhört stort. Så stort att intagningsstopp nu råder.

Lokalavdelningen jobbar på sin front med språket genom att hålla medlemsträffar en gång i månaden på ett café. Där får de som vill prata meänkieli för att hålla det levande.

– Ibland blir det svenska och ibland blir det finska och ibland en salig blandning av olika språk.

En annan viktig aktivitet är bokcirkeln som körs för andra året. 10-12 personer träffas varannan vecka för att diskutera böcker av tornedalsförfattare eller böcker med anknytning till gränsområdet. I år breddar de sig och tar in hela Nordkalotten i sin litteraturcirkel.

Varje vår och höst möts medlemmarna på ett grillparty respektive surströmmingsfest.

-I höstas åkte vi ut till en gård som arrangerade surströmmingsfesten. Det var väldigt trevligt.

I december blir det teatern Tjära människor med Tornedalsteatern (föreningen är medarrangör). Sedan väntar årsmötet och med den avslutas året.

-Vi är ju inte så många medlemmar så vi kan inte arrangera mycket mer eftersom folk inte orkar gå på allting.

Det här är ett stort svek av regeringen

Minoriteterna lyckades inte blidka kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke, (Mp). Beslutet att lägga Luleås ansökan om att bli förvaltningskommun för meänkieli på is står fast.

– Jag är mycket besviken, säger Tore Hjort, ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund.

Jag sa åt henne att beslutet om att inte släppa in fler förvaltningskommuner innan man sett över bristerna är detsamma som att stänga av hela trafiken i landet bara för att man ska bygga om en parkeringsficka. Orsaken till varför hon slagit till bromsen är följande.

Måste följa lagen
Det skyndsamt tillkomna samrådsmötet ägde rum i tisdags på departementet efter att Bah Kuhnke aviserat att det inte blir några bidrag till de åtta kommuner som ansökt om att få bli förvaltningsområden för nationella minoritetsspråk under 2016. Detta trots att hon tidigare år uppmuntrat kommuner att söka. Det oväntade beskedet togs emot med bestörtning, inte minst från representanter i Luleå vars kommun förberett sig för det.

– Vi har fått tydliga signaler på att det inte fungerar i vissa kommuner. Att då ansluta fler till ett system som inte fungerar ligger inte för oss, säger Bah Kuhnke direkt efter samrådsmötet.

– Det här sätter stopp för utvidgningen av minoritetsspråk?

– Jag ser det mer som att kommunerna måste följa lagen.

Så vad händer nu?
– Vi ser över den kritik som framkommit och därefter säkerställer vi att kommunerna kan leva upp till kraven. Vi vill inte ansluta dem till ett haltande system.

Men STR-T:s ordförande Tore Hjort är inte optimistisk när det gäller den tid som nu går förlorad.

– En översyn pågår redan nu där Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget är huvudmän. Det kommer dröja minst två år innan de åtta kommuner som sökt om att bli förvaltningsområden kan komma i fråga. Vi tappar tempo i hela verksamheten och folk som jobbar med frågan i olika kommuner tappar lusten.

Allvarliga konsekvenser
Beslutet innebär att Luleå kommun inte kommer att jobba för att få till meänkielitalande personal inom åldringsvården, och att ungdomar i skolan som vill läsa meänkieli hindras i det. Det här får konsekvenser långt fram i tiden. Det ger också signaler till de förvaltningskommuner som är igång att staten inte är att lita på.

– Jag tycker det hade varit renhårigare om regeringen kommit med ett riktigt argument för ändringen, istället för att skylla på oss att vi kritiserat minoritetslagstiftningen för att den inte fungerar.

Tore säger att det sistnämnda är en sanning med modifikation. Kritiken har handlat om att det inte finns styrmedel från regeringens sida som underlättar arbetet ute i kommunerna. Förvaltningskommunerna som redan är igång har däremot fungerat förhållandevis bra, betonar han.

– Jag ser det här som ett stort svek av regeringen och statsrådet.

Förstår besvikelsen
Alice Bah Kuhne påpekar värdet av att säkerställa så de kommuner som ansluts gör det till ett system som är jämlikt och som fungerar.

– Jag förstår att representanter för minoriteterna känner en stor besvikelse och en oerhörd press i och med beslutet. Men börjar vi acceptera brister i de redan utsedda förvaltningskommunerna så underminerar vi hela politiken.

En del av den kritik som riktats mot regeringen har varit att ingen tillsynsmyndighet tillsatts som ser till att minoritetslagen efterföljs, motsvarande Skolverket. Att bryta mot lagen måste bli kännbart i någon form, tycker många.

– Den kritiken måste tas på allvar, det bör också ses över, säger Bah Kuhnke.