Språkambassadör och författare fick STR-T:s stipendier

Katarina Kieri och Sari Oja. Foto: Susanne Redebo.

Nu är det klart vilka som blev STR-T:s två stipendiater 2015. Kulturstipendiet vuxen gick till författaren Katarina Kieri, Uppsala. Pruuama-ja-freistamaa-priset tillföll språkambassadören Sari Oja, Pello.

Under STR-T:s årskongress i Kiruna delades de årliga stipendierna ut.

I nomineringstexten för Sari Ojas del påpekas att Sari har verkat som skådespelare i flera teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Sedan flera år gör hon besök på förskolor och skolor i Övertorneå kommun tillsammans med dockan Piika. ”Sari har en energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om.” Sari anses också vara mycket närvarande i sitt skådespeleri och trollbinda sin publik.

-Så härligt att höra, säger Sari. En bekräftelse på att jag är inne på rätt väg. Jag har bestämt mig för att det ska finnas glädje i det jag gör. Det man tycker om att göra ger också resultat.

Sari säger att livet är för kort för att man ska kasta bort det på att vantrivas med sitt arbete. Alla har en uppgift, tror hon: att göra det man tycker om och brinner för. Glädje och inspiration är det som driver Sari.

Just nu jobbar hon med kringresande dramaverksamhet i Övertorneå kommuns skolor i samarbete med kommunen och församlingen. Bibeläventyr heter formen som görs på meänkieli och svenska.

Katarina Kieri tilldelas Kulturstipendiet vuxen 2015. I nomineringstexten står ”Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik … Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.” Hon säger så här om utnämningen:

-Att få en utmärkelse betyder alltid mycket. Det innebär att några har sett och värdesatt det jag har gjort. Vad mer kan en människa begära?

Har du något att säga om nomineringstexten?

-Jag brukar inte kommentera, och än mindre recensera, motiveringar. Formuleringen är givarens. Jag är mest av allt överraskad och glad för att min senaste bok, Vårt värde, inte bara har lästs av en handfull nördigt litteraturintresserade, utan av några fler som funnit den intressant.

Katarina Kieri kom till STR-T:s årskongress ganska snart efter att ha besökt den stora barn- och ungdomsboksmässan i Bologna. Hon var där i egenskap av jurymedlem för Astrid Lindgren Memorial Award för att delta i tillkännagivandet av årets pristagare.

Här kan du läsa nomineringstexterna i sin helhet:

Kulturstipendiat vuxen: Katarina Kieri, Uppsala

Katarina Kieri har en lång karriär som författare. Katarina visar genom sitt författarskap vilka förluster människor gör på vägen från den meänkielitalande Byn till den svensktalande Staden. Hon beskriver hur den generation som inte lärde sig föräldrarnas modersmål kom att hamna i ett mellanrum, inte riktigt hemma någonstans.

Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik. Katarina uttrycker det på följande sätt i boken Vårt värde: ”Vi visste vårt värde. Vi visste att vi hamnat där vi hamnat för att våra mammor och pappor hade kastat fast spadarna i backen och torkat sig i persheet med Haparandabladet en sista gång och sedan sprungit till samhällsbygget”.

Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.

Pruuama-ja-freistaama priset: Sari Oja, Pello

Sari Oja får STR-Ts Pruuama-ja-freistaama priset 2015 för hennes insatser för meänkieli och kulturen. Till en början har hon verkat som skådespelare i flera olika teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Numera jobbar Sari åt Övertorneå kommun som språkambassadör för meänkieli och finska. Sedan flera år gör Sari besök på förskolorna och skolorna runt om i kommunen tillsammans med dockan Piika. De besöken är mycket uppskattade. 2015 har Sari haft rollen som den alkoholiserade mamman i Tornedalsteaterns uppsättning av ”Huomena Uusi päivä” av Lina Stoltz.

Sari har energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om. Hennes förmåga att trollbinda både vuxna och barn när hon själv skådespelar är mycket speciell. Sari har definitivt visat att det lönar sig att gå sin egen väg.

Maja Mella, Sari Oja, Tore Hjorth och Katarina Kieri. Foto Susanne Redebo

Maja Mella, Sari Oja, Katarina Kieri och Tore Hjorth. Foto: Susanne Redebo

Språkambassadör och författare får riksförbundets stipendier

Nu är det klart vilka som blir Svenska Tornedalingars Riksförbunds två stipendiater 2015. Kulturstipendiet vuxen ges till författaren Katarina Kieri, Uppsala. Pruuama-ja-freistamaa-priset tillfaller språkambassadören Sari Oja, Pello.

Priserna delas ut i samband med årskongressen 23 april 2016 kl 13.30 vid Malmfältens Folkhögskola i Kiruna. Media är varmt välkommen att delta.

Pressinformation:

Maja Mella, verksamhetsledare

070-582 40 74

Katarina Kieri. Foto Håkan Liljestrand

Foto: Håkan Liljestrand

Motivering Katarina Kieri, Uppsala

Katarina Kieri har en lång karriär som författare. Katarina visar genom sitt författarskap vilka förluster människor gör på vägen från den meänkielitalande Byn till den svensktalande Staden. Hon beskriver hur den generation som inte lärde sig föräldrarnas modersmål kom att hamna i ett mellanrum, inte riktigt hemma någonstans. Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik. Katarina uttrycker det på följande sätt i boken Vårt värde: ”Vi visste vårt värde. Vi visste att vi hamnat där vi hamnat för att våra mammor och pappor hade kastat fast spadarna i backen och torkat sig i persheet med Haparandabladet en sista gång och sedan sprungit till samhällsbygget”. Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.

Sari Oja. Foto Privat

Foto: Privat

Motivering Sari Oja, Pello

Sari Oja får STR-Ts Pruuama-ja-freistaama priset 2015 för hennes insatser för meänkieli och kulturen. Till en början har hon verkat som skådespelare i flera olika teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Numera jobbar Sari åt Övertorneå kommun som språkambassadör för meänkieli och finska. Sedan flera år gör Sari besök på förskolorna och skolorna runt om i kommunen tillsammans med dockan Piika. De besöken är mycket uppskattade. 2015 har Sari haft rollen som den alkoholiserade mamman i Tornedalsteaterns uppsättning av ”Huomena Uusi päivä” av Lina Stoltz. Sari har energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om. Hennes förmåga att trollbinda både vuxna och barn när hon själv skådespelar är mycket speciell. Sari har definitivt visat att det lönar sig att gå sin egen väg.

Fakta om STR-T

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för medlemmar som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet grundades 1981 och är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet. Förbundet utgör även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. I dagsläget har organisationen närmare 5000 medlemmar i hela Sverige. www.str-t.com

 

En bok om utanförskap i Tornedalen

Är du tornedaling och kan inte prata meänkieli? Har du vuxit upp i en kultur där du har bristfälliga språkkunskaper? Då ska du läsa Katarina Kieris senaste bok Vårt värde.

-Att ha en stark medvetenhet om sina rötter och att inte ha tillgång till det fullt ut, känner nog många igen sig i oavsett var i världen de vuxit upp, säger Luleå-födda författaren Katarina Kieri som nu skriver på sin 20:e bok.

Vårt värde, som kom ut i höstas, har fått fina recensioner i media i hela landet. Det är en poetisk roman som handlar om att växa upp i en trakt under 1960- och 70-talen som gränsar till en gränstrakt.

”Vårt värde” handlar om utanförskap inom en minoritet, att inte kunna språket meänkieli och att därför inte kunna ta del av den kultur man själv är en del av.

Jag är generationskamrat med Katarina och känner igen mig i så mycket. Boken trollbinder mig från första sidan för äntligen har någon vågat skriva om oss som inte kan språket.

Var det var ett handikapp för dig att växa upp utan tillgång till meänkieli?

-Nej, som barn reflekterar man inte över sådant, det är som det är. Man orienterar sig mellan olika punkter och anpassar sig.

Men visst kan hon i dag känna en sorg över att inte kunna prata meänkieli även om hon förstår mycket.

Låg status

-Det här skedde också i en tid då det inte var högstatus att ha finskspråkiga föräldrar.

Katarina och hennes jämnåriga ville själva tillhöra den svenska kulturen. Bara faktumet att växa upp i Norrbotten på den tiden hade tyvärr inte så hög status.

-Inte nog med att vi inte kunde finska när vi var små, vi fick dessutom höra det när vi växte upp. Som barn kunde man ganska ofta få gliringar för att man inte kunde språket.

Med språket var det mycket som stod på spel, berättar Katarina. Att inte kunna prata med släktingar var jobbigt förstås, att känna ett utanförskap och att längta efter något man inte hade tillgång till. Att ständigt be folk prata svenska när man inte fattade finska.

-Idag känner jag att det är som det är. Jag känner mig försonad med det. Det jag växte upp med är inget trauma för mig utan min utgångspunkt i livet.

Hitte-på-finska

I boken väver hon in små korta meningar och uttryck på meänkieli och bitvis är det ett slags hitte-på-finska (smaalbeeni, gruvistrejki …).

-Det var så skönt att våga skriva ner de orden och uttrycken. Men det kändes samtidigt som att ta upp sina smutsiga underkläder och blotta dem.

Du har skrivit för barn, unga och vuxna och rör dig ledigt mellan tre grupper.

-Det är den här bredden som är jag. Att skriva både för barn, ungdomar och vuxna är inte så vanligt men många nordliga författare gör det. Det finns en teori om att det kommer från småbrukartraditionen: man sysslar med lite av varje.

Just nu skriver Katarina på tredje delen i en barnboksserie som är kopplad till Vero hit och dit och En annan ande.

Du brukar komma in i ett tillstånd ungefär halvvägs i berättelsen där du hamnar i en svacka och tappar självförtroendet?

-Ja, precis där befinner jag mig just nu, ha ha.

När Katarina skriver en berättelse har hon mycket energi i början, det är spännande att se vart det tar vägen.

-Någonstans i mitten måste jag ta mig an det jag skapat och fundera på fortsättningen. Där ska början och slutet knytas ihop och det är då jag blottar mina tillkortakommanden.

Du har nyligen utnämnts till filosofie hedersdoktor vid Luleå Tekniska universitet. En del av motiveringen lyder ”Hennes poetiska språkbruk i beskrivningar av vardagsnära ämnen gör henne till en säregen röst i svensk litteratur.”

-Ja, det är verkligen hedrande, jag blev otroligt överraskad, glad och stolt över utnämningen.

Katarina säger att det är en märklig sysselsättning att vara författare. Arbetet sker i tystnad och läsandet av böckerna sker också ofta i tystnad.

-Jag kan ibland undra om det jag håller på med egentligen når någon enda människa. Att då få en sådan här utmärkelse ger ett svar på tal.

Katarina Kieri. Foto Håkan Liljestrand

Katarina Kieri tycker det är ett märkligt yrke att vara författare. Allt arbete sker i tysthet. Foto: Håkan Liljestrand