”Meänkieli är ett rikt och mustigt språk”

Linnea Nylund. Foto: Privat

Översättaren Linnéa Nylund är en av Metavisis fem översättare. Här får du lära känna henne.

Linnéa är 65 år och bor i Markusvinsa. Hon har jobbat som översättare sedan meänkieli blev eget språk.

Berätta om något som du översatt.

-Den roligaste översättningen tror jag har varit Mormors katt, Mummun kissa, som vi översatte tillsammans i en meänkielitalande grupp på cirka tjugo personer från Markusvinsa och Teurajärvi. Sedan har det blivit olika typer av texter och tidningsartiklar.

Vad är största utmaningen med att översätta från svenska till meänkieli?

-Att hitta ett väl fungerande språk som säger exakt det som är ursprungsmeningen, fast samma dilemma finns vid översättning av alla språk.

Vad gör meänkieli så speciell?

-Det är ett rikt och mustigt språk som uttrycker mer handling än ting. Det finns väldigt många olika verb som berättar mer än bara en enkel betydelse, till exempel kan koka heta keittää, keitelä eller kiiskhauttaa beroende på hur jag gör sysslan.

Ditt favorituttryck på meänkieli?

-”Aamusta päivä pissiin” och ”Toimi työn tekkee ja raai rahan maksaa”.

Meänkielis framtid?

-Jag tror att meänkieli överlever trots allt. Fler och fler unga upptäcker språkets charm och ser det som något viktigt och värdefullt att kunna.

Linnea Nylund. Foto Privat

Linnea och hennes systrar. Foto: Privat

”Meänkieli är inte ett påhittat språk”

Matti Junes. Foto: Privat

Matti Junes är en av Metavisis fem översättare, han bor några mil utanför Rovaniemi i Finland.

 Namn?

-Jag heter Matti Junes.

 Ålder?

-Jag fyller 70 i sommar.

 Bor?

-Jag är från Torneå och har gjort min livsgärning som neurolog på Lapplands centrallasarett. Nu bor jag i Rautiosaari vid Kemi älv, ett par mil söder om Rovaniemi.

Hur länge har du jobbat som översättare?

-Jag har först och främst pratat meänkieli hela mitt liv. Skrivit artiklar på språket i nordliga tidningar och även hållit mina medicinska föreläsningar på det. Lyssnarna har varit riktigt uppmärksamma och tyckt om det. Vi har med min fru Anneli varit med i meänkielis språkråd från början och har både skrivit och varit deltagare som språkrådets medlemmar i arbetet med Meänkielis stora ordbok. Vi har båda skrivit artiklar i Meänmaa tidningen. Jag kom med i MET-tidningens översättningsgrupp när Bengt Pohjanen skickade mig Maja Mellas önskan om översättare till Metavisi. Det har ju varit roligt att göra de här översättningarna.

Någon (känd eller mindre känd) bok/böcker eller produktion/-er du översatt?

-Jag har tidigare översatt några medicinska texter till meänkieli. Skrivit artiklar till tidningen på meänkieli här i Rovaniemi. På lasarettet bad de mig översätta också tal till meänkieli eftersom de tyckte att språket var så roligt. Sedan var jag med i arbetsgruppen som granskade meänkielin i Rosa Liksoms bok Kreisland. Då läste jag allt som jag fick i handen om meänkieli – ända till högskolornas doktorsavhandlingar, så att jag skulle klara av min uppgift.

Vad är största utmaningen med att översätta från svenska till meänkieli?

-Meänkielis stora ordbok del I – III har hjälpt mig mycket i översättningsarbetets problem. Till alla ord finns det i alla fall inte formell översättning. Då har jag försökt få hjälp från finskan eller andra ugriska språk och skrivit det svenska ordet inom parentes.

Vad gör meänkieli så speciell?

-Meänkieli är inte ett påhittat språk. Den bärs av en gammal och stark kultur, som den själv också företräder. Det här är språket på båda sidor om Torneälven och här på östra sidan talar man på sitt eget sätt ända till Kemijoki och Ounasjoki. ”Köksspråk” har här upplevts som en sårande och negativ inställning till meänkieli.

Ditt favorituttryck på meänkieli?

-Det är svårt att säga vad som är mitt favorituttryck. Frun säger att det för mig skulle vara;” det är ingenting” Det där säger barnen också till mig och har roligt åt det. Det uttrycket är livfullt och ekonomiskt eftersom ”ei”- ordet lämnas bort.

 Vad tror du om meänkielins framtid?

-Det är ett segt språk eftersom det har levt kvar till nu. Och nu när även de lärde är intresserade så varför inte. Bra så. Av större betydelse är det i alla fall att vanligt folk här även i fortsättningen talar det. Och om älven fortfarande är på plats så talas det även i framtiden. 

Svensk översättning Märta, Karin och Linnea Nylund

”Språket är rikt på ord och uttryck”

Karin Nylund. Foto: Privat

Vi fortsätter vår presentation av översättare i Tornedalen, som jobbar bland annat för Metavisi. Här kommer Karin Nylund.

”Hej!

Jag heter Karin Nylund och är 67 år.

Jag bor i en liten by som heter Markusvinsa.

Jag har sysslat med översättningar ganska länge, kanske ända sedan meänkieli blev erkänt som språk.

Största utmaningen i mitt jobb är att översätta så att man får den rätta betydelsen.

Meänkieli är mitt modersmål som jag lärde mig som liten hemma. Det har levt kvar i min vardag, och jag har haft förmånen att undervisa i meänkieli i skolan. Språket är rikt på ord och uttryck.

Mina favorituttryck är ”Parempi oman maan mustikka ko muun maan mansikka” och ”Parempi laiha sovinto ko lihava riita”.

Jag tror att meänkieli har en ljus framtid.”

Märta, Karin och Linnea Nylund. Foto Privat

Karin och hennes systrar. Foto: Privat

 

”Orden är kopplade till min barndom”

Märta Nylund. Foto: Privat

En av Metavisis översättare i meänkieli heter Märta Nylund och bor i Markusvinsa. Vi har frågat Märta vem hon är.

”Jag heter Märta Nylund och fyller 70 i år. Jag bor i Markusvinsa tillsammans med mina systrar.

Jag har hållit på med översättningar till och från, men mest sedan jag blev pensionär. Jag har mest översatt enstaka texter.

Den största utmaningen med översättning över huvud taget är att hitta de rätta orden för att kunna få fram den betydelse som den som skrivit texten tänkt. Dessutom ska man få språket i översättningen att kännas naturligt. Det gäller meänkieli, men även andra språk.

Översättning kräver god språkkunskap och språkkänsla. Nutidsord kan vara extra svåra att hitta bra översättning till i meänkieli.

Meänkieli är speciell för mig för det är mitt första språk och bär på den kultur som finns här. Orden på meänkieli är kopplade till barndomsminnen, människor, natur, föremål ja, allt hag vuxit upp med och har runt mig.

Mina favorituttryck är ”ei oppi oihaan kaa” och ”elämä oon kallis”.

Jag tror på en framtid för meänkieli.”

Märta, Karin och Linnea Nylund. Foto Privat

Märta och hennes systrar. Foto: Privat

Översättaren Erling om meänkielis utmaningar

Erling Wande. Foto: Maria Wande

Vi tar pulsen på Metavisis fem översättare. Erling Wande berättar att hans favorituttryck på meänkieli är ”olla kenninkillä jostaki” (ha det på tungan).

Namn: Erling Wande

Ålder: 76 år

Bor: Uppsala, kommer från Korpilombolo.

Hur länge har du jobbat som översättare?

-Sedan vi startade undervisningen i meänkieli på min institution vid Stockholms universitet på 1990-talet.

Vad har du översatt tidigare?

– Jag har mest gjort kortare översättningar av till exempel administrativa, vetenskapliga och tekniska texter eller granskat sådana översättningar. I samband med en anställning som datorlingvist på Uppsala datacentral satte jag dock igång med att göra Meän kielen sanakirja (1992). Matti Kenttä hjälpte till på sluttampen.

Vad är största utmaningen med att översätta från svenska till meänkieli?

-Att hitta stilistiskt likvärdiga motsvarigheter, till exempelvis moderna svenska slanguttryck eller tekniska och administrativa termer.

Vad gör meänkieli så speciell?

-Det finns många språk som liksom meänkieli existerat och utvecklats i en flerspråkig miljö och inom ett flerspråkigt kontaktnät, men för oss som vuxit upp med det känns naturligtvis många konkreta uttryck och atmosfären kring meänkieli speciell, något som inte finns någon annanstans. En trevlig omständighet med meänkieli är att den har tre huvudvarieteter, som i vissa avseenden är distinkt olika.

Ditt favorituttryck på meänkieli?

-”Olla kenninkillä jostaki” – ha det på tungan; ha på känn. Jag lärde mig uttrycket i 7-8-årsåldern, som nyinflyttad till Narken av en lekkamrat som också var tämligen ny och som kom från Pempelijärvi. Ordet ”kenning” har jag som vuxen också stött på i isländsk poesi, i nynorskan och i en bok av Kalixförfattarinnan Anna Rönnqvist.

Vad tror du om meänkielis framtid?

-Det känns som om det tar lång tid efter det officiella erkännandet innan allting börjar komma igång ordentligt, även om mycket har hänt på sistone. Ett stort problem är att det på en del håll verkar vara svårt att hitta lärare i meänkieli för förskolan och grundskolan.