Språkambassadör och författare fick STR-T:s stipendier

Katarina Kieri och Sari Oja. Foto: Susanne Redebo.

Nu är det klart vilka som blev STR-T:s två stipendiater 2015. Kulturstipendiet vuxen gick till författaren Katarina Kieri, Uppsala. Pruuama-ja-freistamaa-priset tillföll språkambassadören Sari Oja, Pello.

Under STR-T:s årskongress i Kiruna delades de årliga stipendierna ut.

I nomineringstexten för Sari Ojas del påpekas att Sari har verkat som skådespelare i flera teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Sedan flera år gör hon besök på förskolor och skolor i Övertorneå kommun tillsammans med dockan Piika. ”Sari har en energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om.” Sari anses också vara mycket närvarande i sitt skådespeleri och trollbinda sin publik.

-Så härligt att höra, säger Sari. En bekräftelse på att jag är inne på rätt väg. Jag har bestämt mig för att det ska finnas glädje i det jag gör. Det man tycker om att göra ger också resultat.

Sari säger att livet är för kort för att man ska kasta bort det på att vantrivas med sitt arbete. Alla har en uppgift, tror hon: att göra det man tycker om och brinner för. Glädje och inspiration är det som driver Sari.

Just nu jobbar hon med kringresande dramaverksamhet i Övertorneå kommuns skolor i samarbete med kommunen och församlingen. Bibeläventyr heter formen som görs på meänkieli och svenska.

Katarina Kieri tilldelas Kulturstipendiet vuxen 2015. I nomineringstexten står ”Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik … Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.” Hon säger så här om utnämningen:

-Att få en utmärkelse betyder alltid mycket. Det innebär att några har sett och värdesatt det jag har gjort. Vad mer kan en människa begära?

Har du något att säga om nomineringstexten?

-Jag brukar inte kommentera, och än mindre recensera, motiveringar. Formuleringen är givarens. Jag är mest av allt överraskad och glad för att min senaste bok, Vårt värde, inte bara har lästs av en handfull nördigt litteraturintresserade, utan av några fler som funnit den intressant.

Katarina Kieri kom till STR-T:s årskongress ganska snart efter att ha besökt den stora barn- och ungdomsboksmässan i Bologna. Hon var där i egenskap av jurymedlem för Astrid Lindgren Memorial Award för att delta i tillkännagivandet av årets pristagare.

Här kan du läsa nomineringstexterna i sin helhet:

Kulturstipendiat vuxen: Katarina Kieri, Uppsala

Katarina Kieri har en lång karriär som författare. Katarina visar genom sitt författarskap vilka förluster människor gör på vägen från den meänkielitalande Byn till den svensktalande Staden. Hon beskriver hur den generation som inte lärde sig föräldrarnas modersmål kom att hamna i ett mellanrum, inte riktigt hemma någonstans.

Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik. Katarina uttrycker det på följande sätt i boken Vårt värde: ”Vi visste vårt värde. Vi visste att vi hamnat där vi hamnat för att våra mammor och pappor hade kastat fast spadarna i backen och torkat sig i persheet med Haparandabladet en sista gång och sedan sprungit till samhällsbygget”.

Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.

Pruuama-ja-freistaama priset: Sari Oja, Pello

Sari Oja får STR-Ts Pruuama-ja-freistaama priset 2015 för hennes insatser för meänkieli och kulturen. Till en början har hon verkat som skådespelare i flera olika teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Numera jobbar Sari åt Övertorneå kommun som språkambassadör för meänkieli och finska. Sedan flera år gör Sari besök på förskolorna och skolorna runt om i kommunen tillsammans med dockan Piika. De besöken är mycket uppskattade. 2015 har Sari haft rollen som den alkoholiserade mamman i Tornedalsteaterns uppsättning av ”Huomena Uusi päivä” av Lina Stoltz.

Sari har energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om. Hennes förmåga att trollbinda både vuxna och barn när hon själv skådespelar är mycket speciell. Sari har definitivt visat att det lönar sig att gå sin egen väg.

Maja Mella, Sari Oja, Tore Hjorth och Katarina Kieri. Foto Susanne Redebo

Maja Mella, Sari Oja, Katarina Kieri och Tore Hjorth. Foto: Susanne Redebo

Språkambassadör och författare får riksförbundets stipendier

Nu är det klart vilka som blir Svenska Tornedalingars Riksförbunds två stipendiater 2015. Kulturstipendiet vuxen ges till författaren Katarina Kieri, Uppsala. Pruuama-ja-freistamaa-priset tillfaller språkambassadören Sari Oja, Pello.

Priserna delas ut i samband med årskongressen 23 april 2016 kl 13.30 vid Malmfältens Folkhögskola i Kiruna. Media är varmt välkommen att delta.

Pressinformation:

Maja Mella, verksamhetsledare

070-582 40 74

Katarina Kieri. Foto Håkan Liljestrand

Foto: Håkan Liljestrand

Motivering Katarina Kieri, Uppsala

Katarina Kieri har en lång karriär som författare. Katarina visar genom sitt författarskap vilka förluster människor gör på vägen från den meänkielitalande Byn till den svensktalande Staden. Hon beskriver hur den generation som inte lärde sig föräldrarnas modersmål kom att hamna i ett mellanrum, inte riktigt hemma någonstans. Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik. Katarina uttrycker det på följande sätt i boken Vårt värde: ”Vi visste vårt värde. Vi visste att vi hamnat där vi hamnat för att våra mammor och pappor hade kastat fast spadarna i backen och torkat sig i persheet med Haparandabladet en sista gång och sedan sprungit till samhällsbygget”. Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.

Sari Oja. Foto Privat

Foto: Privat

Motivering Sari Oja, Pello

Sari Oja får STR-Ts Pruuama-ja-freistaama priset 2015 för hennes insatser för meänkieli och kulturen. Till en början har hon verkat som skådespelare i flera olika teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Numera jobbar Sari åt Övertorneå kommun som språkambassadör för meänkieli och finska. Sedan flera år gör Sari besök på förskolorna och skolorna runt om i kommunen tillsammans med dockan Piika. De besöken är mycket uppskattade. 2015 har Sari haft rollen som den alkoholiserade mamman i Tornedalsteaterns uppsättning av ”Huomena Uusi päivä” av Lina Stoltz. Sari har energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om. Hennes förmåga att trollbinda både vuxna och barn när hon själv skådespelar är mycket speciell. Sari har definitivt visat att det lönar sig att gå sin egen väg.

Fakta om STR-T

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för medlemmar som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet grundades 1981 och är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet. Förbundet utgör även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. I dagsläget har organisationen närmare 5000 medlemmar i hela Sverige. www.str-t.com

 

Meänkielitalande barn blir teve- och radiokändisar

Förskollärare Sari Ojas ledstjärna är att det ska vara roligt att lära sig meänkieli. Tycker inte barnen det verkar kul ska man som pedagog tänka om. Foto: Privat.

Barnen i Övertorneå är eftertraktade hos produktionsbolag inom teve och radio. De som kan meänkieli får lätt roller i program på minoritetsspråket.

-Många får provläsa för en roll och plötsligt är det coolt att kunna meänkieli, säger språk- och kulturpedagogen Sari Oja.

Övertorneå är inne på sitt 16:e år som förvaltningskommun för finska och meänkieli. Före detta riksdagsledamoten Lennart Rohdin, som jobbat med minoritetsfrågor, anser att orten kommit längst i sitt revitaliseringsarbete med meänkieli av alla. Mycket tack vare den drivkraft som förskolläraren Sari Oja besitter. Hon står bakom många minoritetsarrangemang riktade till förskolor och skolor.

I höstas ordnades till exempel en minoritetsvecka i kommunen där alla barn ägnade fem dagar åt att lära sig mer om landets fem minoriteter.

Saris idé om hur man väcker barns intresse för språk är att det ska vara roligt.

-Som vägvisare i minoritetsspråk måste man vara lyhörd. Märker man att något känns motigt är det viktigt att byta spår.

Har mycket gratis

Saris intresse för språk, drama och att leka fram kunskaper är perfekt för en kommun som har ett lagkrav på sig att erbjuda barnomsorg helt eller delvis på meänkieli.

I Övertorneå har det inte varit något problem att få fart på arbetet, tycker Sari. Kommunen har mycket gratis tack vare en befolkning som i stor utsträckning hanterar tre språk.

-Nästan alla våra pedagoger i förskolorna kan antingen finska eller meänkieli förutom svenska.

Utifrån det gynnsamma läget formulerades 2014 målet att varje förskoleavdelning skulle ha en språkansvarig person som behärskade minst ett minoritetsspråk.

Idag sker all barnverksamhet på tre språk, men det är egentligen ingen större skillnad mot tidigare mer än att man nu gör det medvetet och låter alla barn delta.

Sari brukar själv turnera i förskolor med sin docka Piika som sjunger och leker på finska och meänkieli.

-Piika har blivit en riktig kändis här uppe, skrattar Sari.

Sari Oja och Piika. Foto Privat

Sari och hennes docka Piika på Torneusgårdens förskola i Övertorneå. Foto: Privat.

Söker skådisar och ger intervjuer

Saris eget arbete med meänkieli började 2010 som en kreativ resa där bara hennes egen fantasi satte gränser i olika konstnärliga processer (teater). Idag upptas hennes tid i större utsträckning av administration och blankettfylleri.

-Mitt arbete har blivit lite allvarligare.

Övertorneå har dragit massmedias blickar till sig och Sari jobbar mycket med att lotsa journalister rätt, ställa upp på intervjuer och hjälpa till när produktionsbolag söker unga ”skådisar” som kan meänkieli. Efterfrågan på unga meänkielitalande har ökat markant.

Mitt i all medvind har statens ekonomiska bidrag stramats åt med ungefär en halv miljon kronor per år.

– Det har gjort att vi inom barn- och skolomsorgen sökt samarbete med andra aktörer, till exempel med Svenska kyrkan.

Vad tror du om meänkielins framtid?

-Om man låter meänkielin utvecklas med nya ord så tror jag definitivt att det kommer att fortsätta leva. I många familjer i Övertorneå kommer ena föräldern från andra sidan älven och familjen pratar den finska som finns i finska Tornedalen – fast med låneord från svenskan. Om vi fortsätter att kalla den mixen för meänkieli så ser det väldigt positivt ut för framtiden.