Susanne Redebo. Foto: Privat
–Jag har bottnat i mig själv och förenar nu hjärtats röst med hjärnans kunskap, säger journalisten Susanne Redebo med tanke på att hon sedan förra hösten skriver nyheter för Metavisi.
Susanne Redebo är 52 år och bor med sin familj i Mariefred, åtta mil från Stockholm. Hon är född och uppvuxen i Övertorneå men flyttade söderut efter gymnasietiden i Haparanda.
Vad gör du idag?
-2001 började jag som allmänreporter på Eskilstuna-Kuriren och gick därefter över till sportavdelningen innan jag blev redaktör för två tidningar som ges ut i Mälardalen. Parallellt jobbar jag i min frilansfirma för STR-T med att mata Metavisi med nyheter kopplade till Tornedalen. Utöver det är jag webbansvarig och redaktör hos lokalavdelningen Tornedalingar i Stockholm.
-I botten har jag en högskoleutbildning i journalistik vid Mitthögskolan i Sundsvall.
-Min karriär inom media började redan på Sjövägen i Övertorneå som 10-åring, då jag startade Särkijärvi-posten och lät mina nio fastrar prenumerera på tidningen. Jag visste tidigt vad jag ville bli.
När upptäckte du ditt kulturarv?
-Som utflyttad tornedaling blir man ständigt påmind om sitt ursprung, folk blir nyfikna på dialekten, så arvet pockar på hela tiden. När barnen flyttade hemifrån för ett par år sedan började jag känna behov av att knyta an till mina rötter igen. Då tog jag kontakt med Tornedalingar i Stockholm och hittade massor av gränsfolk i föreningen. När man träffar människor från samma landsända som en själv uppstår ett igenkännande. Vi har en gemensam referensram som gör att förklaringar ofta är överflödiga. Dessutom har tornedalingar humor, det är roligt att skratta ihop med dem.
-Mina föräldrar Hjördis och Åke Andersson bor kvar i Övertorneå så jag är ofta uppe och hälsar på.
Susanne Redebos barndomshem på Sjövägen står kvar. Foto: Privat
Vad tror du om meänkielis framtid?
-Den finns, men det är bråttom att rädda den. Det gäller att fånga upp yngre generationens intresse för att lära sig språket, för många unga tycker det är coolt och i det finns också en framtid. Jag tillhör generationen vars föräldrar inte fick tala meänkieli i skolan, därför ansåg de inte att det var viktigt att jag och mina systrar skulle lära oss det. Jag upplever det idag som en jätteförlust och funderar faktiskt på att ta tag i saken på något sätt.
Vart är du på väg?
– Jag är på rätt väg och vill fortsätta på den bana jag är idag. Tidningsbranschen genomgår en stor förändring just nu från papper till webb och jag följer med i den utvecklingen. Vart det bär vet ingen idag, men jag känner mig lugn. Någon har sagt ”Man kan ta en människa från Tornedalen men inte Tornedalen ur en människa.” Precis så är det.
Ditt favoritord på meänkieli?
-Huija! Det säger jag ofta när jag med eftertryck vill påpeka vilken landsända jag kommer från. Eller när jag är chockad, utsjasad eller får värmeslag.
Ute på uppdrag som reporter. Susanne träffar världens bästa fotbollsspelare Marta när hon spelade för Tyresö. Foto: Privat
