pressmeddelande

Publicerat på 14 januari, 2019 av Maja Mella

Nytt läromedel i meänkieli ska utvecklas

I slutet av 2018 beviljade Institutet för språk och folkminnen Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset 500 000 kr för att ta fram pedagogiskt material i meänkieli.

Arbetet kommer att genomföras inom ramen för projektet ”Meänkieli-lyftet för högstadiet”. I dagarna påbörjas planeringsarbetet och juni 2020 ska det vara klart.

Projektledare och författare i arbetet är Mervi Erkheikki och Susanne Redebo.

Materialet kommer att kunna användas som fortsättningskurs i meänkieli för elever i högstadiet och huvudmålgrupp är elever som har grundläggande kunskaper i språket. Idag saknas undervisningsmaterial som riktar sig till den här elevgruppen. De hänvisas ofta till läromedel som inte är relevanta för deras åldersgrupp.

-För förbundets del är det värdefullt att det framtas mer läromedel i meänkieli. Vi har i flera års tid påtalat att Skolverket bör få ett långsiktigt och övergripande ansvar att ta fram läromedel då marknaden inte tar sitt ansvar. Frågan är uppmärksammad av en statlig utredning 2017, men regeringen har inte gett något besked, menar förbundets verksamhetsledare Maja Mella.

-Det är ett spännande jobb vi har framför oss. Med tanke på att det finns så lite läromedel i meänkieli för den här årsgruppen är det extra viktigt att få fram material som fortsätter hålla de ungas intresse för språket vid liv, säger Mervi Erkheikki och Susanne Redebo. Vi är peppade till tusen!

Presskontakt:

Mervi Erkheikki, projektledare och författare, 070-281 02 25

Susanne Redebo, projektledare och författare, 070-262 70 11

Maja Mella, verksamhetsledare, 070-582 40 74

Pressbilder:

Kontakta Maja Mella ifall ni har behov av pressbilder maja.mella@str-t.com

Korta fakta om projektledarna:

Mervi Erkheikki jobbar sedan ett antal år som modersmålslärare i meänkieli för elever i åk 1 – 9 samt gymnasiet. Idag är hon anställd vid Sundbybergs kommun som språklärare och hon håller också i distansundervisning i meänkieli för elever i Uppsala och Umeå. Mervi har god insyn i bristen på undervisningsmaterial i minoritetsspråket pga egen erfarenhet men också via den C-uppsats hon skrev 2018 (”Man lär sig inte språket i skolan, man måste lära det överallt: Några meänkielilärares tankar om meänkieli och dess framtid”). Inför uppsatsen intervjuade hon modersmålslärare i meänkieli utifrån deras undervisningssituation. Där kommer det fram konkreta brister i material och lärarnas önskemål för framtiden.

Susanne Redebo är högskoleutbildad journalist och är anställd som redaktör på Eskilstuna-Kuriren. Hon har också frilansfirma där hon bl a skriver artiklar för Metavisi , STR-T:s nättidning. Hon är även redaktör vid lokalavdelningen Tornedalingar i Stockholm med ansvar för medlemsblad/webb/sociala medier. Susanne har under 2017/2018 utformat material för Bonnier Eduaction i SO-ämnen riktade till elever i åk 6-9. Utöver det har hon läst meänkielis grundkurs på distans vid Umeå universitet 2017 och fortsätter med B-kursen vintern 2018-19.

Om Svenska Tornedalingars Riksförbund:

Svenska Tornedalingars Riksförbund, Tornionlaaksolaiset, är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för alla som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet som grundades 1981 är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet och utgör regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. www.str-t.com

Av Maja Mella

Publicerat på 9 oktober, 2018 av Maja Mella

Pressmeddelande Regional utvecklingsstrategi: Gör om, gör rätt!

Med hänvisning till artikeln Kommunalrådet: ”Ta bort Luleåregionen” (Piteåtidningen och NorrbottensKuriren 20181008) vill Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset delge förbundets åsikter när det gäller förslaget till regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030.

Förbundet tillstyrker inte strategin i dess nuvarande utformning då den är ett gott exempel på strukturell diskriminering. Hela strategin speglar majoritetssamhällets syn på utveckling och behov inom till exempel utbildning, kompetensförsörjning, hälso- och sjukvård samt arbetsmarknad – trots att en betydande del av länets befolkning talar meänkieli, finska eller samiska.

Det minoritetspolitiska perspektivet saknas helt i den regionala strategin, trots att företrädare för nationella minoriteter deltagit och trots att det i samråd lyfts upp att nationella minoriteter ska vara synliga i den regionala utvecklingsstrategin. 20 år av minoritetspolitik har haft en liten påverkan hittills i länet och flera av de nationella minoritetsspråken är hotade och riskerar att dö ut. Det pågår alltjämt en språkbytesprocess, majoritetsspråket svenska har tagit över och dominerar på i stort sett alla samhällsområden och i de flesta situationer där språken kan användas. Om språken dör ut förlorar Norrbotten en viktig del av regionens identitet och därmed även regionens direkta mångfald.

I nära 20 år har en särskild och samlad politik varit gällande för att stärka de nationella minoriteterna. Tio av länets 14 kommuner ingår i en eller flera av förvaltningsområden för meänkieli, samiska respektive finska. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller även för Region Norrbottens verksamhet.

Regionala utvecklingsstrategin har en ytterst snäv tolkning av begreppet mångfald som endast gällande etnicitet. När det gäller mångfald är det viktigt att utgå ifrån de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Presskontakt:

Kerstin Salomonsson, förbundsordförande, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

076-777 06 68

Maja Mella, verksamhetsledare, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-582 40 74

Bifogad bilaga:

Remissvar Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Av Maja Mella

Publicerat på 23 maj, 2018 av Maja Mella

Minoriteter skriver till Europarådet och statsministern

Det har gått en mandatperiod med nuvarande regering. Statsministerns regeringsförklaring 2014 och ansvarigt statsråds uttalanden om höga ambitioner har skapat en förväntan om förändring. Tyvärr konstateras det idag att regeringen inte levererat några större resultat.

Regeringen har valt en hög svansföring i områden som rör mänskliga rättigheter och barns rättigheter, trots det kränks de nationella minoriteternas rättigheter i Sverige varje dag. 18 år efter ratifikationen av Europarådets konventioner så klarar inte Sverige av åtaganden i Europarådets två minoritetskonventioner. Därför tvingas nu sex nationella minoritetsorganisationer vända sig till Europarådet.

-Vi är djupt oroade över utvecklingen av den nationella minoritetspolitiken och att regeringen inte klarar av att hantera utbildningsfrågan, säger Kerstin Salomonsson ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset och Ella Turta, ordförande i Sverigefinska ungdomsförbundet.

Viktigaste invändningarna i korthet:

-Kommuner kan ostraffat bryta mot lagen och som enskild individ kan du inte göra något, för det saknas sanktioner.

-Anslag till nationell minoritetspolitik har ökat med 26 mkr i förhållande till löftet om 40 mkr (Miljöpartiets löfte).

-Regeringen ignorerar att uppföljningsmyndigheten brister och att kommuner behöver stöd i implementeringen av lagen. Sverige saknar fortfarande tillsyn och sanktioner.

-Vi kräver en ny uppföljningsmyndighet.

-Inga förbättringsåtgärder är föreslagna när det gäller revitalisering av finska och meänkieli. Inga språkcenter med andra ord.

-Stödet till minoritetsorganisationer har stått still sedan 2010, vilket hämmar möjligheten att påverka och utveckla.

-Nationella minoritetsbarns rätt till sitt språk i förskola och skola brister fortfarande efter 18 år, minst en hel generation av barn har inte kunnat uppnå högre läs- och skrivkunnighet i sitt minoritetsspråk.

Presskontakt:

Kerstin Salomonsson, ordförande, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

076-777 06 68

Ella Turta, ordförande, Sverigefinska Ungdomsförbundet

070-620 21 46

Bifogad bilaga:

Still No Effective Measures for Implementation of Minority Rights in Sweden

Till statsminister Stefan Löfvén 180523

Av Maja Mella

Publicerat på 16 januari, 2018 16 januari, 2018 av Maja Mella

Pressemelding: Møte i Kiruna mellom nordens kvenske/tornedalske ledere

På bildet, fra venstre: Generalsekretær Ivar Johnsen (NKF – RK), verksamhetsledare Maja Mella (STR-T) og leder Göran Johansson (Kvänerna i Malmfälten)

Fredag 12. januar 2018 møttes representanter for norske og svenske kvener (lantalaiset) og tornedalinger ved lederne for Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset, Norske Kveners Forbund – Ruijan Kveeniliitto og Kvänerna i Malmfälten.

På møtet løftet de kvenske/tornedalske lederne frem vår felles historie som med all sikkerhet er lengre enn og strekker seg tilbake til tiden før de svenske og norske statene ble dannet og områdene ble annektert. De kvenske/tornedalske lederne ønsker i felles arbeide å styrke og gjenopprette den kontakten for vårt folk som ble brutt gjennom statenes inngripen og ved grensene som ble satt gjennom vårt land i nord.

De kvenske/tornedalske lederne diskuterte utfordringer i dag. Særlig ble media og lærerutdanning for kvensk/meänlieli drøftet og bekymringer rundt situasjonen i våre land utvekslet.

TV-serien ”Badstuballetten” (SVT) har tilhengere i hele Norge og mange tornedlinger har gledet seg over filmen ”Fra Grand Hotel til Köykiniemi” (NRK) der vi kan se vår gamle tradisjon med stengselsfiske i elvene som i Sverige har vært forbudt siden midten 1970-tallet. Dessverre er det i begge land få journalister på kvensk/meänkieli og bemanningen strekker ikke til å gi et dekkende nyhetsbilde. I Norge mangler sendinger på kvensk fullstendig etter nedleggingen av radiotilbudet på kvensk. De kvenske/tornedalske lederne ønsker felles media i Norge og Sverige for kvensk og meänkieli ved statskanalene NRK, SVT og Sveriges Radio, og ber våre myndigheter og Kulturdepartementene i Norge og Sverige om å intensivere arbeidet for å få på plass et godt samarbeid for felles kringkasting med aktørene NRK Kveeni, SVT Meänkieli og Meänraatio.

Det er stor mangel på lærere i kvensk og meänkieli i skolene i Norge og Sverige. Mange av dagens lærere vil i løpet av få år gå av med pensjon. Per i dag finnes ingen lærerutdanning for kvensk eller meänkieli hverken i Norge eller Sverige. De kvenske/tornedalske lederne ber våre stater styrke arbeidet og bidra til å få på plass lærerutdanning for kvensk/meänkieli i løpet av 2018 slik at det er klart til opptak senest høsten 2019. Vi oppfordrer sterkt til fellesnordisk samarbeid bl.a. med student- og lærerutveklsing.

Bengt Niska, johtaaja – leder Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset

Hilja Huru, johtaaja – leder Norske Kveners Forbund – Ruijan Kveeniliitto

Göran Johansson, johtaaja – leder Kvänerna i Malmfälten

Også tilstede på møtet var verksamhetsledare Maja Mella (STR-T), nestleder Trygg Jakola og generalsekretær Ivar Johnsen (NKF – RK).

Av Maja Mella

Publicerat på 15 juni, 2017 av Maja Mella

Pressmeddelande Regeringen brister i effektivt deltagande för nationella minoriteter

Idag har fyra minoritetsorganisationer skickat en skrivelse till Europarådet som granskar Sveriges åtaganden när det gäller nationella minoriteter. Organisationerna påpekar i sin skrivelse att den svenska regeringen inte säkerställer effektivt deltagande i den pågående utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt minoritetsspråk.

Skrivelsen till Europarådet bifogas: Additional comments Lack of Effective Participation for the National Minorities in Sweden

Presskontakt:

Dennis Barvsten, ordförande

Sverigefinska ungdomsförbundet-Ruotsinsuomalaisten nuorten liitto

+358 46 9609346 (t.o.m 18/6), 076-418 21 16 (fr.o.m 19/6)

Maja Mella, verksamhetsledare

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-582 40 74

Av Maja Mella

Publicerat på 12 juli, 2016 11 juli, 2016 av Maja Mella

Kulturministern besöker Tornedalen och Svenska Tornedalingars Riksförbund 14-16 juli

12 juli 2016

Pressmeddelande för fri disposition

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, har inbjudit kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att besöka Tornedalen. Syftet med besöket är att fördjupa kultur-och demokratiministerns kunskap om de utmaningar tornedalingar och meänkieli står inför.

Under tre dagar, 14-16 juli, kommer kultur-och demokratiministern att få se och uppleva kulturen längs älvdalen och möta människor.

-Kulturministern kommer att berikas med inslag av vår historia och vår identitet. Behovet av ett språkrevitaliseringscenter för meänkieli kommer att betonas. Vidare kommer vi att göra kulturministern varse om den minst sagt spartanska budget vi har till förfogande för att fullgöra våra åtaganden. Slutligen kommer statsrådet även att bli informerad om den mörka historia från statens sida som tornedalingarna i likhet med samerna var utsatta för under stora delar av 1900-talet säger Bengt Niska, ordförande i STR-T.

STR-T och ungdomsförbundet Met Nuoret bjuder också in till ett arrangemang på Udden i Kangos mellan kl 10-11.30 den 15 juli för att fira tornedalingarnas dag. Besökare kommer att bjudas på flagghissning, högtidstal av ministern, stipendieutdelning, poesiläsning av Mona Mörtlund och musik med Jannes Frickeboda.

-Vi väljer att genomföra firandet i Kangos för att hedra generationen som startade den organiserade kampen för vår identitet och ursprung året 1981, avslutar Met Nuorets vice ordförande Johanna Nordblad Sirkka.

Pressinformation

Bengt Niska, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, 070-327 60 89

Johanna Nordblad Sirkka, vice ordförande Met Nuoret, 070-261 76 86

Maja Mella, verksamhetsledare Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, 070-582 40 74

Av Maja Mella

Publicerat på 13 april, 2016 12 april, 2016 av Maja Mella

Ny ledning för tornedalingarnas riksförbund

Om en dryg vecka håller Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, sin årskongress i Kiruna. Sedan 2007 har Tore Hjorth innehaft förtroendeuppdraget som förbundets ordförande. I år är det dags för nya krafter att kliva in på förtroendeuppdraget som ordförande.

-Efter nio år som förbundsordförande tycker jag att det är dags att lämna verksamheten, så att förbundet kan fortsätta att utvecklas säger Tore Hjorth.

På vilket sätt har då förbundet utvecklats under dessa nio år?

-Förbundet har skapat lokalavdelningar i Pajala, Gällivare, Övertorneå, Kalix, Göteborg och Uppsala. 2014 bildades ungdomsförbundet Met Nuoret.

-Förbundet har kunnat ta steg till att verka på en nationell arena och medverkat i en del lagförändringar exempelvis lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (LoNM), att grundläggande kunskaper inte krävs för att läsa meänkieli skolan, att lagen om god ortnamnssed förändrats till att även inbegripa meänkieli och att sändningstillståndet för public service har förändrats.

-Förbundet är också nu en samrådspart till en rad myndigheter och departement, vilket vi inte var för sex år sedan

-Förbundet har genomfört många projekt och öppnat upp verksamheten för samarbete med andra nationella minoriteter i frågor som berör oss alla, exempelvis utbildning.

-Metavisi som periodisk tidskrift finns numera på webb istället för print. Där publiceras två artiklar på meänkieli och svenska varje vecka.

-Tornedalingarna har nu också en egen flagga, Meänflaku, och en egen dag den 15 juli.

Vad är utmaningen för den kommande ledningen?

-Det finns en rad utmaningar; att stärka finansieringen, att arbeta med intern kommunikation gentemot lokalavdelningar, att stärka våra rättigheter och avslutningsvis att tornedalingar och meänkieli blir mer känt!

Pressinformation:

Tore Hjorth, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-335 77 88

Fakta om STR-T

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för medlemmar som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet grundades 1981 och är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet. Förbundet utgör även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. I dagsläget har organisationen närmare 5000 medlemmar i hela Sverige. www.str-t.com

Av Maja Mella

Publicerat på 3 december, 2015 3 december, 2015 av Maja Mella

Pressmeddelande Kravet är ett förstärkt ekonomiskt stöd

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, har i veckan genomfört samråd med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och träffat konstitutionsutskottet.

Representanter för STR-T och Met Nuoret-Tornedalingarnas ungdomsförbund träffade i veckan kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. De frågor som bland annat lyftes fram till ministern var att det är dags att etablera ett språkcentrum för meänkieli och finska, samt att det är ytterst nödvändigt med ett förstärkt ekonomiskt stöd till STR-T.

-STR-T har inte en rimlig möjlighet att svara upp mot lagens krav och ett utvecklingsarbete med ett löneutrymme på 600 000 kr årligen. STR-T representerar en ursprunglig inhemsk minoritet med bara i Norrbotten 60 000 människor, säger Bengt Niska vice ordförande i STR-T.

-Vi noterade även att kulturministern var särskilt intresserad av Met Nuorets gränsöverskridande samarbete med Kveeninuoret vad gäller språkläger, berättar Bengt Niska vice ordförande i STR-T

STR-Ts efterföljande besök vid konstitutionsutskottet var ett resultat av en önskan som framförts vid utskottsordförande Andreas Norléns deltagan vid tornedalingarnas dag 15 juli i år.

-Vid mötet med konstitutionsutskottet förmedlade vi kunskap om vår identitet, meänkieli och de utmaningar som finns. Vi ser fram emot konstitutionsutskottets besök i Tornedalen hösten 2016. Det blir ett nöje att guida dem, avslutar Bengt Niska.

Presskontakt

Bengt Niska, vice ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-327 60 89

Maja Mella, verksamhetsledare Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-582 40 74

Bifogad bilaga:

Förstudie språkcenter 151125

Förstärkning av organisationsstöd 151201

Fakta om STR-T

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för medlemmar som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet grundades 1981 och är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk,språklig och kulturell minoritet. Förbundet utgör även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. I dagsläget har organisationen närmare 5000 medlemmar i hela Sverige. www.str-t.com

Av Maja Mella

Publicerat på 25 november, 2015 av Maja Mella

Pressmeddelande Dags att etablera ett språkcentrum för meänkieli och finska

25 november 2015

Pressmeddelande för fri disposition

Dags att etablera ett språkcentrum för meänkieli och finska

Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars Riksförbund har i dag lämnat en förstudie om etablering av språkcentrum för meänkieli och finska till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Erfarenheterna visar att det samiska språkcentret har på kort tid gjort stora framsteg i revitaliseringsarbetet för de samiska språken.

-Det är dags att ta nästa steg i minoritetsarbetet och etablera ett motsvarande språkcentrum för meänkieli och finska. Ett systematiskt och kontinuerligt stöd behövs för att revitaliseringsinsatserna ska få långsiktiga effekter och för att meänkieli och finska ska kunna återta förlorad mark, säger Veera Florica Rajala, ordförande för Sverigefinländarnas delegation och Tore Hjorth, förbundsordförande för Svenska Tornedalingars Riksförbund.

Språkcentret ska utveckla revitaliseringsarbetet för meänkieli och finska genom att samla och förmedla sakkunskap om revitalisering och utveckla lämpliga metoder som utgår från talarnas behov – både ungas och äldres. Det skulle kunna ge konkret stöd i arbetet med att skapa fredade zoner för språket där bl.a. kultur- och språkbärare kan bidra till att överföra språken till yngre generationer. Det behövs också ett långsiktigt arbete för att förändra attityder till minoritetsspråken. Samverkan mellan många olika aktörer på språkområdet behövs, liksom en systematisk uppföljning av språksituationen och gjorda insatser. Även kommunerna behöver stöd i sitt arbete att främja meänkieli och finska.

Språkcentret föreslås bli en del av den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Den del av språkcentret som i huvudsak arbetar med meänkieli föreslås förläggas i Tornedalen och den del som arbetar med finska föreslås förläggas i Stockholm/Uppsala. Förstudien har författats av professor emerita Leena Huss, Uppsala universitet/Hugo Valentincentrum samt juristen Kaisa Syrjänen Schaal, enhetschef, enheten för flerspråkighet, Kyrkokansliet vid Svenska kyrkan.

Presskontakt om etableringen:

Veera Florica Rajala, ordförande Sverigefinländarnas delegation

073-716 23 42

Tore Hjorth, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-335 77 88

Presskontakt om förstudiens innehåll:

Leena Huss, 072-578 81 00

Kaisa Syrjänen Schaal, 076-803 41 13

Bifogad bilaga:

Etablering av ett språkcentrum för meänkieli och finska – en förstudie

Fakta om Sverigefinländarnas delegation

Sverigefinländarnas delegation är paraplyorganisation för 23 sverigefinska organisationer, institutioner och nätverk och en av de främsta företrädarna för nationella minoritetsfrågor. Vi driver sverigefinska språkliga och kulturella intressen. www.sverigefinne.se

Fakta om Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

Av Maja Mella

Publicerat på 20 oktober, 2015 av Maja Mella

Pressmeddelande Nu går METavisi från papper till webb

METavisi, en periodisk tidskrift på meänkieli och svenska, har funnits sedan 1983. De senaste fem åren har tidningen varit en bilaga i Haparandabladet.

– METavisi går online för att vi måste hänga med i mediautvecklingen säger Maja Mella, verksamhetsledare vid Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T.

Det var i början av 2015 som styrelsen för STR-T fattade inriktningsbeslutet om att tidningen ska distribueras via nätet. Bakomliggande orsaker till att METavisi går online är att tidningen vill nå nya läsare och att stödet från Statens Kulturråd till tidningen varit konstant på samma nivå de senaste fem åren, trots att kostnaderna för att producera en periodisk tidskrift har ökat.

METavisi har knutit till sig Susanne Redebo som skribent och för tidningens översättningar till meänkieli ansvarar Matti Junes, Erling Wande, Märta Nylund, Karin Nylund och Linnea Nylund. Inriktningen för METavisi kommer att vara densamma; nyheter, kultur, personporträtt och notiser.

-Det skulle också vara otroligt roligt att damma av en gammal klassiker, att enskilda skickar in sina berättelser och kåserier berättar Maja.

Presskontakt

Maja Mella, verksamhetsledare Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-582 40 74

Fakta om METavisi

METavisi ges ut av Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset sedan 1983. Initialt på 1980-talet hette tidningen Meikäläiset. METavisi är ett språkrör för tornedalingarna, för såväl ummikot (icke meänkielitalande) som för de upp till 70000 meänkielitalande som uppskattas finnas i Sverige. Den huvudsakliga inriktningen är att bevaka och spegla meänkielis situation i samhället, att spegla den tornedalska kulturen och att bevaka händelser som rör tornedalingar och meänkielitalande. METavisi erhåller produktionsstöd av Statens Kulturråd.

Av Maja Mella