Ungdomar från Småland sprider meänkieli i södra Sverige


Tornedalsteaterns kärntrupp i projektet ”Meän kieli oon teän kieli” såsom den såg ut våren 2019 i Jukkasjärvi. Teaterchefen Erling Fredriksson, Nellie Skogsberg, Jakob Granqvist och Erik Kuoksu. Foto: Lisbeth Salomonsson

Nu är det dags för meänkieli att ta plats på scen i södra Sverige. Tornedalsteatern har en teatergrupp i Småland som i maj har premiär på ”Skräckhistorier från Tornedalen”. Ungdomarna pratar svenska, meänkieli och samiska och all regi sker via webben.

-Vi vill visa att avstånd inte måste vara ett hinder för att få utöva teater och att språket och kulturen i Tornedalen är en skatt som flera i vårt land borde ta del av, säger teaterpedagogen Nellie Skogsberg.

Det nya språk- och kulturprojektet har vuxit fram tack vare Nellie som anställdes av Tornedalsteatern 2018. Vid den tiden ledde hon en ung teatergrupp i Kalmar, och samma ungdomar är sedan i höstas med i ett spännande pilotprojekt.

Idén är att sprida meänkieli som scenspråk långt utanför det vanliga spelområdet och att vända sig särskilt till en yngre målgrupp. När Nellie berättade för ungdomarna i Kalmar om sitt nya jobb i norr, var det få av dem (nio personer mellan 15 och 24 år) som hade hört talas om meänkieli.

-Då kände jag att vi måste försöka sprida det här utanför Tornedalen. Det är en större angelägenhet än att bara spela för tornedalingar här uppe.

Elin Johansson och Mirjam Larsson framför ett musikaliskt stycke under repetitionerna. Foto: Privat

Fyra noveller av Erik Kuoksu

Manuset bygger på författaren Erik Kuoksus noveller från samlingen Autio och andra berättelser från Torne lappmark där handlingarna är förlagda till Tornedalen. Utöver de två scener som framfördes av Tornedalsteatern i våras har ytterligare två noveller dramatiserats.

Nu repeterar Teater Normalla varje måndag kväll de fyra pjäserna Tallarna på Suppasvaara, Isän ääni, Skogarnas herre och Den gröna jungfrun. Ingen av aktörerna har någon anknytning till Tornedalen så språkträning är en viktig del.

-De tycker att det är häftigt att lära sig ett språk som de inte ens hört talas om. Ungefär som att lära sig alviska från Tolkiens värld.

Elin Johansson, 19 år, gick så långt att hon läst meänkieli på distans vid Umeå universitet.

-Kursen har gett mig en djupare förståelse för språket och kulturen, säger Elin. Uttalet och betoningen har varit svårast att lära sig. Jag hör ju aldrig meänkieli i min vardag här i Småland.

Elin Johansson, 19 år pluggar meänkieli. Foto: Privat

Att uttala den rullande konsonanten r har till exempel varit en utmaning.

-Vissa repliker har vi justerat lite i manuset, säger Nellie. Men vi har ändå ansträngt oss till det yttersta, en av novellerna består till exempel av en lång dialog på meänkieli.

Inga krav på perfekt uttal

Nellie har liksom Elin pluggat meänkieli parallellt med projektet.

-Jag tror att det varit en fördel att jag inte pratat det själv. Det har gjort att eleverna inte varit rädda för att traggla sig fram och säga fel.

Tanken är inte att leverera perfekt uttal från scen.

-Nej, syftet är att folk ska bli nyfikna på språket och kulturen.

Premiär blir i Småland i maj men gruppen hoppas även få möjlighet att visa upp sig i Tornedalen. Vid premiären får publiken ta del av fyra noveller, på sikt är det tänkt att skolor ska kunna boka någon av föreställningarna på 30 minuter.

-Vi vänder oss i första hand till ungdomar som publik. Om språket ska få fäste och finnas kvar behöver fler unga ta del av det. Vi valde också Kuoksus noveller eftersom de tilltalar den målgruppen.

Behöver man vara hemma i språket för att ta till sig föreställningen?

-Språk handlar inte alltid om rena översättningar utan det bidrar med något bara genom att man ser handlingen. Språk tillför både sceniskt och estetiskt.

Junie Sandgren och Elin Johansson är två av nio ungdomar i Kalmar som lär sig meänkieli. Foto: Privat

Felix Idberg och Helmi Signert får regi av Nellie Skogsberg via webben. Foto: Privat

Jobbar på distans

Teaterprojektet är annorlunda på flera sätt. Mellan projektledaren och teatergruppen skiljer det 151 mil och repetitioner sker nästan enbart via webbkamera.

-Det som är viktigt då är att alla gör sina saker i tur och ordning så det inte blir rörigt, säger Nellie. En svårighet kan till exempel vara att aktörerna inte ser om jag pekar med handen för att visa hur de ska röra sig.

Elin Johansson om distansarbetet:

-Ibland kan det bli problem med tekniken, typ uppkopplingen. Samtidigt är det bra att Nellie är där uppe för då har hon en fot i Tornedalen och en nere hos oss. Vi får ta del av två världar.

Teatergruppen går under namnet Teater Normalla och består av Madeleine Gyllander, Elin Johansson, Mirjam Larsson, Junie Sandgren, Helmi Signert, Erik Georgsson, Felix Idberg, Jax Westrin och Max Prim.

Projektnamnet är ”Meän kieli oon teän kieli” (Vårt språk är ert språk).