Daniel Särkijärvi. Foto: Markku Heinonen
Ett språk- och kulturläger kan ge barnen en skjuts i att prata meänkieli. På Seskarö har tredje lägret hållits i sommar med rekordmånga deltagare: 80 stycken.
-Jag hoppas andra tar efter vårt koncept och startar läger på andra håll i landet, säger projektledare Daniel Särkijärvi.
Idén är egentligen ganska enkel: för samman barn från olika håll och låt dem träna på ett språk som de har sina rötter i. Lägret på Seskarö utgör en mix av flera språk: meänkieli, finska, svenska och kvänska (Norges motsvarighet till meänkieli).
Det handlar dels om att lära sig tala och förstå men nästan ännu mer om att bottna i sin identitet, förklarar projektledare Daniel Särkijärvi från föreningen Meän Kulttuurikehto-Vår Kulturvagga.
Efter att lägret nu arrangerats för tredje året på Seskarö utanför Haparanda, är gränsen nådd för hur många som kan tas emot med nuvarande personalstyrka, berättar Daniel. Därför önskar han att idén sprids över landet.
-Jag hoppas att andra ser hur väl det här fungerar och tar efter, skapar fler läger, kanske i hela Sverige. Vi hjälper gärna till med vår kunskap.
Det behöver nödvändigtvis inte vara så långt läger som på Seskarö (fem dagar) utan kan räcka med en långhelg.
Barn och ungdomar är ute på äventyr i skogen tillsammans med Daniel Särkijärvi. Foto: Reijo Kemi
Scheman och föreläsningar ger struktur
Konceptet som började i liten skala i norr har utvecklats av de utvärderingar som gjorts. Till exempel har strukturen på vad dagarna ska innehålla skärpts med scheman för aktiviteter.
På lägret är det av naturliga skäl mycket fri lek, men även programpunkter med teater och föreläsningar för vuxna förekommer. Språket smyger föreläsare och lekledare in under hela lägret. Viljan att förstå varandra är själva moroten.
Språklägret har spritt sig till Nordnorge och en del familjer åker även dit varje år.
-Det här har lett till att barnen vill lära sig språket i skolan, de har blivit motiverade hos oss där de sett och hört sitt arvsspråk.
En del barn kan tala meänkieli jättebra redan när de kommer till lägret medan andra bara förstår enstaka ord.
-Det märks tydliga språkliga framsteg hos de som deltar från år till år. En framgångsfaktor tror jag är att flera generationer kommer samman och lär känna varandra.
Daniel berättar om en flicka som förklarat att hon självklart skulle vara med på nästa läger 2017 och att målet för henne var att prata mer meänkieli då. Hon läste meänkieli i skolan och hade nu fått en anledning till att lära sig mer.
-Lägret blir en slags motivation, språket förknippas med något roligt.
Språklägret finansieras tack vare bidrag från bland annat landsting och kommuner. Det finns pengar att söka för andra som har lust att kopiera idén, förklarar Daniel.
Daniels enmansshower inför lägrets deltagare är populära. Foto: Reijo Kemi
