Att föda en bok på flera språk


Anna bor på två orter: i Kiruna och i Kurravaara. Foto: Privat

 

En del berättelser behöver mogna innan de släpps ut i det fria. Så var det med Anna Mämmis ”Marja och Nordanvinden” som gavs ut i april. Barnboken, som översatts till meänkieli och nordsamiska, var från början ett teatermanus som blev liggande 20 år i en byrålåda.

 

-Berättelsen om Marja utspelar sig här uppe, i den miljö som jag vuxit upp i, säger Anna som bor både i Kiruna och Kurravaara. Översättarna Birgitta Rantatalo (meänkieli) och Lea Simma (nordsamiska) tyckte det var så roligt att få jobba med texter som utspelar sig i norra Sverige, i sina ”rätta” miljöer. Det är bra att det ges ut böcker skrivna av oss här uppe utifrån våra perspektiv.

Alltihop började med ett teatermanus.

-Jag gick Teaterlinjen på Malmfältens folkhögskola för 20 år sedan och fick i uppgift att skriva ett manus som skulle framföras på scen.

Några år senare skrev hon om det till ett bokmanus för barn mellan 6 och 10 år – men något i berättelsen kändes inte bra. Den blev liggande på en usb-sticka tills hon några år senare såg över historien igen och började skriva på synopsis för tre böcker till med samma huvudperson. Personen i fråga heter Marja, är snart 8 år, och bor i den fiktiva byn Glödvattnet med sin farmor på gångavstånd från hemmet.

2019 gick Anna en skrivarkurs anordnad av Tjállegoahte – Samiskt författarcentrum. Kursen hölls av Annica Wennström som inspirerade Anna till att fullfölja sitt bokprojekt om Marja.

Det var via skrivarkursen som Anna fick hjälp med manusbearbetning och även tips på ekonomiskt stöd för att kunna ge ut boken.

Det blev Lumio Förlag som fick frågan om de ville ta sig an projektet på tre språk: svenska, meänkieli och nordsamiska.

Anna Mämmi debuterar som författare – på tre språk! Foto: Privat

 

Vad handlar då boken om? På baksidan kan vi läsa:

”Marjas högsta önskan är att få bygga snögubbar och åka pulka på sin födelsedag. Men varför har inte vintern kommit än? På vägen hem från farmor träffar Marja en mystisk varelse. Han säger att han är Nordanvinden och att han behöver hennes hjälp. Vad vet den otäcka Varga-Nils om snön som inte faller? Och vad är det farmor inte vill berätta? Människorna i byn Glödvattnet behöver vintern men hur ska Marja kunna hjälpa Nordanvinden?”

Illustratören Inga-Wiktoria Påve har gjort ett gediget jobb med färgglada och detaljrika illustrationer som leder berättelsen framåt.

 

Är det din egen barndom vi får inblick i?

-Den är inspirerad av den. Det finns till exempel en stor gran i boken som även fanns i min barndom i Parkalompolo. Det övernaturliga och andliga i berättelsen har också funnits naturligt i min uppväxt.

Anledningen till att boken ges ut på tre språk är kopplad till författarens egen bakgrund. Hon är uppväxt med meänkielitalande föräldrar och läste nordsamiska i tonåren.

-Vi var den första kullen som fick lära oss nordsamiska på gymnasiet. Jag valde bort franskan och det var det bästa jag gjort!

Varken meänkieli eller nordsamiska talar hon flytande men hon förstår nästan allt som sägs på meänkieli.

-Jag hade stora öron som barn, så jag tog till mig språket omkring mig även om ingen talade med mig på det språket.

-Idag har jag svårt att hitta orden på meänkieli, men när jag hör dem förstår jag. Min man däremot pratar bara meänkieli med vår dotter även om hon svarar på svenska.

-Det känns fantastiskt fint att få läsa min berättelse på mina två nästan förlorade modersmål.

 

Hur skulle du vilja att boken används?

-Den passar särskilt bra för barn mellan 6 och 10 år. Men eftersom äventyret finns på två nationella minoritetsspråk tror jag den passar även för dem som försöker ta tillbaka sitt språk. Det blir så mycket lättare om man först läser äventyret på svenska och sedan på ett av de andra språken. På så sätt lär man sig många nya ord.

Anna har nära i tanken till ytterligare tre böcker i en serie om Marja.

-De finns i mitt huvud och en del finns även på papper.

 

Susanne Redebo

Fotnot 1: ”Marja och Nordanvinden” har fått ekonomiskt stöd av Sametinget liksom av Kulturrådet och Region Norrbotten.

Fotnot 2: Anna Mämmi jobbar som samtalsterapeut och yogalärare. Se www.annaslivskraft.se