Constanze har ingen hypotes utan är öppen för vad som kommer fram i intervjuerna med ungdomarna. (Foto: privat)
Hur skapar unga tornedalingar i Stockholm sin identitet? Vad betyder meänkieli för dem? Var sitter språket: i händerna, huvudet eller fötterna? Språkvetaren Constanze Ackermann-Boström vid Uppsala universitet söker ungdomar mellan 15 och 30 år till sitt forskningsprojekt.
-Det finns så lite forskning som är sociolingvistisk och som rör meänkieli och tornedalingar, säger Constanze. Därför känns det här angeläget och spännande.
Constanze, som har sitt ursprung i Tyskland, disputerade i oktober 2018 och det här blir hennes första projekt som hon kör utan hjälp av handledare.
Hösten 2021 ska studien vara klar som bygger på intervjuer med ungdomar. De hon nu söker ska bo utanför Tornedalen och allra helst i Stockholm stad som blev förvaltningskommun för meänkieli 2019.
Det Constanze vill undersöka är betydelsen av meänkieli hos den unga generation vars föräldrar eller mor- och farföräldrar pratat meänkieli men kunskaperna sedan gått förlorade.
– De som inte bor i kärnområdet, vad betyder språket för dem? Har det betydelse att de nu har rätt att lära sig meänkieli? Och vad kallar de sig för, tornedaling eller stockholmare eller något helt annat?
-Jag hoppas få veta hur unga tornedalingar skapar sina identiteter, om meänkieli och flerspråkighet är viktigt för dem.
Alla som identifierar sig som tornedaling och är mellan 15 och 30 år är välkomna i forskningen. (Foto: Pexels.com)
De som deltar i forskningen behöver inte kunna meänkieli, men de som kan är lika välkomna.
Constanze har ingen hypotes hon vill pröva utan är öppen för vad som kommer fram i intervjuerna. Utifrån dem hoppas hon kunna se likheter och dra slutsatser. Hon vet redan nu att skillnaderna är stora beroende på vem hon träffar.
– Det kan vara stora skillnader mellan om man själv är inflyttad från Tornedalen som 20-åring eller är uppväxt i Stockholm och kanske bara har mor- eller farförälder som kommer uppifrån och talar språket.
I forskningen ingår också ett språkporträtt som tagits fram av forskare i Österrike (se bild nedan). Teckningen föreställer en siluett av en människa. Här får deltagarna färglägga delar utifrån frågeställningen var meänkieli sitter hos dem. Kanske förknippar någon det med bålen medan någon annan tycker att meänkieli sitter i fötterna?
– På så sätt förkroppsligar vi språket, det är ett spännande grepp.
Var sitter språket i din kropp? I huvudet, bålen eller fötterna? De som deltar i forskningen får färglägga sitt ”språkcentrum” och prata runt det. (Illustration: heteroglossia.net)
Materialinsamlingen kommer att pågå i 2-3 månader. Största delen av forskningstiden viks åt att transkribera och analysera intervjuerna.
Vad tror du att du kommer fram till?
– Jag tror att det är stor skillnad mellan de som är uppväxta i Tornedalen och själva flyttat ner jämfört med dem som är födda i Stockholm.
-Jag tror också att geografiska platser kan vara viktiga för den egna identiteten. Kanske kopplar de en viss plats i Tornedalen till sina sommarlov eller andra familjeaktiviteter?
Bland en del unga kan det också finnas aktivism kopplat till språket, tror Constanze.
– ”Det är vår rätt att lära oss språket”, liksom. Det hänger ihop med långa perioder av förtryck och att vi präglas av vad som anses vara nyttiga och onyttiga språk. Vi vet att ideologier förs vidare till nästa generation och att det ofta handlar om omsorg om barnen, man är rädd för att de unga ska uppleva samma obehag som man själv varit utsatt för.
Constanze hoppas också att hennes forskning kan ge en hint om hur arbetet med att revitalisera meänkieli kan bli bättre.
Är du mellan 15 och 30 år, bor i Stockholm och vill vara med i Constanzes forskning? Mejla [email protected]
