Kvänfolkets dag firas i Kiruna


Svenska Kväner – Lantalaiset och Kvenlandsförbundet bjuder in till firande av Kvänfolkets dag den 16 mars i Kiruna. Professor i hitoria Dick Harrison föreläser om kvänernas historia och Björnar Seppola berättar om historien bakom flaggdagen. För livemusiken står Bo Lindberg.

Hur kända är kvänerna och kvänfolkets dag i Sverige?

–Kvänerna är inte så kända så som vi vill att de ska vara. Det är tack vare att vi har meänkieli som ett erkänt minoritetsspråk som gör att vi synliggörs tillsammans med Svenska Tornedalingars riksförbund, STR-T. Kvänfolkets dag firas mer i Norge där det också finns två kvänlandsförbund, säger Terje Raattamaa, ordförande i Föreningen Svenska Kväner – Lantalaiset och vice ordförande i STR-T.

Vilka identifierar sig som kväner?

–Det är många som identifierar sig som kväner och det skulle kunna vara fler även bland dem som kallar sig tornedalingar, men det handlar om att acceptera ett nytt synsätt på minoritetens historia. Men det viktiga är egentligen inte vad man kallar sig, meänkieli är vår gemensamma nämnare och är det som förenar oss, menar Terje.

Cirka 150 000 personer tillhör minoritetsgruppen tornedalingar, lantalaiset och kväner i Sverige och ungefär 100 000 identifierar sig som kväner i Norge. Enligt Terje syftar tornedalingar i Sverige i första hand på de som bor i det geografiska området Tornedalen. Kväner och lantalaiset bor i och omkring Malmfälten samt på finsk och norsk sida.

–Man kan säga att kvänerna är våra förfäder sedan 800-talet, men att begreppet har fallit i glömska till förmån för lantalaiset och senare tornedalingar.

Den kvänska minoritetens historia är delvis omtvistad mellan akademiska forskare och amatörforskare på grund av bristen på skriftliga källor. Men enligt historiken Dick Harrisson är troligen kvänerna och de så kallade birkarlarna samma folkgrupp. Enligt en överenskommelse i Tälge Hus år 1328, gavs birkarlarna rätt att bo och bruka Sveriges norra delar. Avtalet fastställdes den 16 mars 1340 av kung Magnus Eriksson. 2013 beslutade sig kvänerna i både Sverige och Norge för att införa en flaggdag den 16 mars och benämna den för Kvänfolkets dag.

–Vi behöver mer forskning för att synliggöra vår historia. Avsaknaden av denna gör att vi osynliggörs som minoritet.  Arbetet som Sannings- och försoningskommissionen för kväner, lantalaiset och tornedalingar gör, hoppas vi kommer att hjälpa oss med detta. Vi kallar oss själva för det bortglömda och tysta folket.

För den kvänska minoriteten är rätten till jakt och fiske viktigt, men också språket och kulturen, menar Terje Raattamaa.

–Kulturen omfattar egentligen allt som till exempel hantverk, gammeldags arbetsmetoder och jakt och fiske.

Kvänernas egen flagga, Aurinkonkukka består av en “solblomma” mot en blå bakgrund. Symbolen kommer från kvänsk allmogetradition och är inspirerad av jaktvapen, kruthorn, styråror, bandväv, knivar och många andra bruksföremål.

Kvänflaggan Aurinkonkukka
Kvänflaggan Aurinkonkukka

 

 

 

 

 

 

 

Evenemanget på Kvänfolkets äger rum i Kulturhuset Aurora i Kiruna, lokal Kaamos från klockan 16.

Skribent: Karin Skoglund