Anders Alapää, projektledare för ordboksprojektet. Foto: Privat
Anders Alapää, projektledare för ordboksprojektet. Foto: Privat
Det finns arbeten som aldrig tar slut. Att producera en ordbok på meänkieli är ett sånt projekt. Anders Alapää uppdaterar under 2022 den digitala ordboken för meänkieli vars arbete påbörjades 2008. 13 år senare är antalet svenska ord uppe i 27 000.
– Det kommer nya ord hela tiden och språket utvecklas ständigt, säger Anders.
Erling Wande, Märta Nylund och Birgitta Rantatalo inledde 2008 det omfattande arbetet med att bygga upp en storordbok som till att börja med skulle ligga på nätet. Projektet leddes inom Meän Akateemi och finansierades av bland annat Språkrådet, Statens kulturråd och de olika förvaltningskommunerna för meänkieli.
Anledningen till att nätet priroterades framför bok var att många unga är vana vid att leta på nätet – och de är en viktig målgrupp.
En mängd människor har hjälpt till under årens lopp med uppbyggandet. Insamling av material har tagit en stor del av tiden och många frivilliga har deltagit. Ordsamlandet har skett på flera olika sätt; till exempel via inspelade intervjuer, radio, böcker och tidningar, avskrift av låtar på meänkieli, Lassinantti-arkivet och muntliga berättelser, brev och lappar med ord.
2018 publicerades ordboken på nätet under Isofs hemsida (Institutet för språk och folkminne). https://språk.isof.se/meänkieli
Kopplas till fraser
I storordboken kopplas nästan alla ord till uttryck och fraser, vilket gör det lättare att förstå användningen.
– Det ger en bättre känsla för ordet, då blir det inte bara ett isolerat ord, säger Anders.
I arbetet har man också tagit stor hänsyn till de tre stora varietetområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Alla varieteter har samma värde.
Anders jobbade intensivt med storordboken 2014-18. Idag är han åter kopplad till den genom några månaders insatser med uppdatering.
– Egentligen blir man aldrig klar. Det kommer många nyord och språket utvecklas hela tiden. Just nu går jag mest igenom korrekturfel.
I delen svenska ord på meänkieli finns (när detta skrivs) 27 327 ord som översatts till meänkieli. Antalet meänkieliord uppskattas vara ungefär lika många.
Största utmaningen?
– Det är ett omfattande material så det finns väldigt mycket att bearbeta. Vissa ord har vi inte varit helt säkra på vad de betyder, då får man konsultera folk, oftast äldre människor eller människor som jobbat med det ämne som ordet är kopplat till.
– När vi samlade in var det delvis muntligt material från bland annat inspelningar och intervjuer som finns i ortnamnsarkivet.
Vissa inspelningar gjordes på 1950-talet.
– De äldsta som vi lyssnat på föddes på 1870-talet.
Är nya ord en särskild utmaning?
– Ja, vi har gått igenom litteratur och tidningsartiklar från bland annat METavisi från 2000-talet.
Även referensgrupper från olika språkområden i Tornedalen och Malmfälten har skapats och workshops i nyord har hållits på flera håll.
– De fick till exempel fundera på vad ”mitträcke på motorväg” heter. Ett förslag var “väliaita”.
I ordboken står det nu “keskiaita”.
Skapade engagemang kring kulturen
Ordboksprojektet handlar inte bara om att få fram ord, berättar Anders. Uppdraget utgör också en viktig del i revitaliseringsarbetet.
– Vi skapade engagemang för språket när vi reste runt och träffade folk genom att hålla workshops.
Kanske väcktes en stolthet över språket, kulturen och den egna historien hos många.
Hur vet ni vad som är rätt eller fel när det gäller ord och uttryck?
– Vår roll har aldrig varit att agera som domare över språket med sina olika varieteter utan vårt mål har varit att beskriva språket. Muntligt och skriftligt. Vår uppgift är inte att slå fast vad som är rätt eller fel.
Anders och arbetsgruppen jobbar också utifrån principen att visa i vilket sammanhang ord använts och även ange källor.
Något ord som du fått jobba extra mycket med för att översätta?
– Under första delen av 1900-talet fanns en blodsjukdom hos hästar som kallades “näivetystauti”. Det kanske finns ett motsvarande ord på svenska men vi har inte hittat det. Sedan kan det finnas ord som man förstår vad de betyder men det är svårt att hitta en svensk motsvarighet.
Vissa svenska ord kan också vara svåra att översätta.
Att jobba med bredden har varit en annan utmaning.
– Många av oss som var engagerade i ordboken i början kom från Korpilombolo men det var viktigt att även folk från andra delar av Tornedalen och Malmfälten skulle känna igen sig. Jag har jobbat mycket med bredden.
Anders berättar att nästan alla böcker på meänkieli är skrivna av författare som är uppvuxna i Pajala kommun, och det märks på språket. Många informanter från ortnamnsprojektet har sina rötter i Gällivareområdet och det väger upp en del.
Det praktiska arbetet med storordboken har skett tillsammans med den språkteknologiska avdelningen vid Tromsø universitet.
Susanne Redebo
