Lennart Rohdin, regeringens utredare inom minoritetspolitiken, blir intervjuad av samisk journalist om bristerna inom minoritetspolitiken. Foto: Susanne Redebo
Regeringen har misslyckats med delar av sin minoritetspolitik. Majoriteten av kommuner och landsting jobbar inte aktivt med det grundskydd som minoritetsbefolkningen har rätt till. Därför föreslår nu en utredning signerad Lennart Rohdin åtgärder. Bland annat bör minoritetsfrågorna införlivas i Skollagen och Socialtjänstlagen för att få tyngd. Ett speciellt språkcentrum för meänkieli kan också komma att prioriteras.
Lennart Rohdin har sedan i höstas, på uppdrag av regeringen, jobbat med en översyn av minoritetspolitiken för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. I delbetänkandet, som presenterades 15 juni, framgår att det finns en rad punkter som behöver förbättras för att Sverige ska leva upp till sin minoritetspolitik.
– Vi är inne i ett kritiskt skede angående språken, säger Lennart. För meänkielis del ser det sämre ut i dag än för tio år sedan när det gäller ungdomars studier av språket. Vi måste fånga upp möjligheten att bygga språkbroar mellan generationer för annars raseras hela språkpolitiken. Och nu är det bråttom.
Största problemet med minoritetspolitiken i sin helhet är att majoriteten av kommuner och landsting inte tagit till sig grundskyddet som alla fem minoriteter har rätt till. Trots att lagen kom till för sju år sedan.
– Det är ett misslyckande. Nu kräver vi att alla kommuner och landsting i hela landet ovillkorligen informerar om minoritetsrättigheterna till sina medborgare.
Ny myndighet tar över
Samtliga kommuner och landsting ska också vara skyldiga att sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och följa upp det. För att göra denna nystart behövs en ny uppföljningsmyndighet som tar över uppgifter som hittills skötts av Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget. Den nya myndigheten ska också ha befogenhet att trycka på när förändringsarbetet går långsamt.
En tydligare lagstiftning inom förskola och äldreomsorg är a och o för att få rätsida på språksidan, påpekar Lennart. Här föreslås att frågor om minoritetsspråken flyttas från minoritetslagen till Skollagen respektive Socialtjänstlagen för att få större tyngd.
– Den yrkesgrupp som är bäst insatt i minoritetsfrågorna är bibliotekspersonalen. De vet precis vad som står i Bibliotekslagen – att de ska jobba med minoritetsspråken.
Kommuner ska enligt utredningen bli skyldiga att fråga vårdnadshavare om önskemål när det gäller förskola och informera äldre som ansöker om omsorg om deras rättigheter.
Idag är kunskapen om de fem nationella minoriteterna i vårt land låg. Här behöver Skolverket göra en översyn av sina läromedel och granska hur minoriteterna framställs samt se till att kunskapen om dem förs vidare.
I lärarutbildningen ska kunskap om de nationella minoriteterna ingå.
Minoritetsspråken bör få utvidgad plats i public service och annan media. Här vill man att journalister utbildas i ämnet och att journalister under sin utbildning backas upp för att bli tvåspråkiga.
Dessutom lyfter utredningen fram de kulturbärande institutionerna där de nationella minoriteterna bör synas mer; Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket, Riksteatern med flera.
Positiva upptäckter
Utredningen lyfter också fram en del positiva signaler. Till exempel har antalet kommuner som ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli eller samiska fördubblats på bara fem år från 38 till 75. Ytterligare ett tiotal står på tur.
De samiska språkcentrumen i Tärnaby och Östersund utgör värdefulla bidrag för att revitalisera samiska.
Bland annat på grund av det kommer delbetänkandet fram till att ett inrättande av språkligt centrum även för meänkieli och finska borde komma till stånd.
– Här finns redan en förstudie hos regeringen, så man har kommit en bra bit på väg. Vi föreslår att ISOF, Institutet för språk och folkminne, utreder formerna för detta.
Två ställen för Språkcentrum
– Språkcentrumet ska placeras där minoriteten finns, det vill säga i Tornedalen förstås. Kanske blir det aktuellt med två platser eftersom det finns olika varieteter av meänkieli? Här kan staten göra en besparing genom att utlokalisera någon myndighet och dela på lokalkostnader med Språkcentrum.
Nu går delbetänkandet ut på remiss och efter det redovisas ett slutbetänkande 15 november. Efter nyår ska frågan upp på riksdagens bord för beslut.
Utredningen i sin helhet kan laddas ner på regeringens hemsida, du hittar den här Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) och regeringens pressmeddelande samt sammanfattning av förslagen hittar du här Nästa steg i minoritetspolitiken?
Fotnot: Grundskyddet innebär bland annat att förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i frågor som berör dem. Minoritetsspråken samt minoritetskulturerna ska också skyddas och främjas. Barns utveckling av en kulturell identitet ska främjas särskilt.
Lagen om minoritetsspråk i förskolor bör lyftas från Minoritetslagen till Skollagen. På så vis får den större tyngd. Foto: Pexels
