Warning: Undefined array key "status" in /srv/users/str-t/apps/str-t/public/wp-content/plugins/cookie-notice/cookie-notice.php on line 293

Warning: Undefined array key "subscription" in /srv/users/str-t/apps/str-t/public/wp-content/plugins/cookie-notice/cookie-notice.php on line 296
Vad är nyttan med meänkieli? – STR-T

Vad är nyttan med meänkieli?


Klämtar klockan för meänkieli? Språkvårdaren Elina Kangas svarar på frågan. Foto: Malin Junkka

 

Finns det någon nytta med att lära sig ett litet språk som meänkieli? METavisi bad Elina Kangas, språkvårdare i meänkieli vid Institutet för språk och folkminnen, ge sin syn på saken.

 

– Vad är nytta? Det kan man fundera över. Nytta kan vara olika för olika människor. Om någon vill lära sig meänkieli för att de vill prata med sin mormor och morfar eller andra släktingar, så kan de ha mycket större nytta av att kunna meänkieli än finska om släktingarna är meänkielitalande. Standardfinska kanske inte hjälper så mycket då.

– Det behöver inte alltid vara en ekonomisk nytta man syftar på när man pratar om nytta, till exempel att få ett jobb för att man kan riksfinska. Nyttan kan se olika ut från människa till människa.

– Jag tycker att man alltid har nytta av språk, oavsett vilket språk man syftar på. Om du vill skaffa ett jobb i Finland så kan det ju vara bättre att kunna finska om du blir placerad i Helsingfors. Men om du vill arbeta på ett museum för tornedalingar, lantalaiset och kväner så kan det vara mycket bättre att du kan meänkieli.

– Många tänker inte på nyttan när det handlar om språk utan det handlar mer om känslor och rötter. Jag vet många som inte vill studera finska för att deras släkt är meänkielitalande, de har rötterna på den svenska sidan.

– Men man har förstås nytta av alla språk. Om man vill studera meänkieli så betyder det inte att man inte kan studera finska också. Kanske samtidigt eller efter varann. De språken går hand i hand.

 

Finns risken att man blandar ihop språken om man pluggar både finska och meänkieli?

– Det kan ju bli så … Men är det så farligt om man blandar? De två språken blandas ju redan nu. Språk generellt har inga klara gränser. Det är vi människor som vill dra gränser mellan dem.

Elina Kangas. Foto: Malin Junkka 

Hur ser du på meänkielis framtid? Kommer språket att överleva?

– Jag är optimist men vi måste definiera bättre vad ”överleva” betyder i det här sammanhanget. Vill vi att språket ska överleva som skriftspråk, ha böcker på det och dikter som vi skrivit ner eller spelats in, då finns det redan material och arkiv med sånt … Men om vi med överlevnad menar att meänkieli som muntligt språk, något som används i vardagen och överförs till nya generationer, ska finnas kvar så har jag inte något svar på om det klarar det. Det beror på dem som är meänkielitalande nu och på dem som är på väg att bli det. Vill framtidens meänkielitalare föra språket vidare? Får de stöd i det? Enbart vilja räcker inte, det måste finnas både vilja och stöd. Stöd kan ges genom att följa lagen, att institut och myndigheter backar upp och till exempel ska de som vill prata minoritetsspråk med sina barn inte bli ifrågasatta utan backas upp av samhällets aktörer som också försöker prata språket så mycket som möjligt.

– Från forskningsperspektiv går det att revitalisera meänkieli – men kärnfrågan är om det kommer en ny generation som får språket med sig. Finns det barn som lär sig meänkieli från början, som får med sig det hemifrån eller genom enspråkig förskola om ingen pratar det hemma? Det är vad frågan handlar om.

Susanne Redebo