Det finns en man i Haparanda som jobbar för att det nya gymnasiet på gränsen mot Finland ska få en språkprofil med bland annat finska och meänkieli. Mannen är Örjan Pekka, Haparandabladets chefredaktör.
-Det är en konkurrensfördel att kunna flera språk, säger han.
METavisi, bilagan på meänkieli som tidigare följde med Haparandabladet, har ändrat form. Numera läggs alla artiklar ut på nätet via STR-T:s hemsida under vinjetten METavisi. Varje artikel finns på två språk för att inte stänga ute någon läsare.
-För Haparandabladets del innebär förändringen att tidningen fått hitta en annan form för att nå meänkieli-talande personer. Örjan Pekka har valt att producera 0,5-1,5 sida per tidning på meänkieli.
-Det är inte mycket men det tillför ändå ett värde. Men meänkieli är som bekant ett omdebatterat ämne, kanske ännu mer vid gränsen än söderut. Språket kallas på sina håll för ”köksbordsfinska”, berättar Pekka, och anses inte i alla kretsar vara ett språk.
-Det här är en känslomässigt hårt rotad fråga, har jag förstått. Men nu när vi kommit så långt i Tornedalen att vi fått ett eget språk, är inte det en fantastisk marknadsföringsgrej? Vi har två valutor, vi rör oss över gränsen och vi har ett eget språk.
Örjan tycker det är ett problem att språkfrågan på regeringsnivå lyder under Kulturdepartementet. Han tycker Näringslivsdepartementet vore den rätta hemvisten – för här handlar det om pengar.
-Var fjärde invånare i Haparanda har finskt medborgarskap och kan inte svenska så bra. Många Haparandabor klagar över att finnarna inte kan svenska. Men jag tycker det är fantastiskt att de flesta invånarna kan både finska/meänkieli och svenska för de som är flerspråkiga lockar kunder från båda länder. Han ger exempel där språk är viktigare än kultur. Det lokala företaget Polarica opererar över hela gränsen med sina produkter (bär och vilt, bland annat). För företagare söderut i både Finland och Sverige tar marknaden stopp vid gränsen.
-Men Polarica springer åt alla håll uppe i norr. Företagsledningen har berättat att språkkunskapen har varit absolut avgörande för att kunna bedriva handel på Nordkalotten. Företaget omsätter idag runt en miljard kronor. Pekka påpekar att en av anledningarna till att Sverige varit så framgångsrikt efter andra världskriget är just språkkunskaperna.
– Varför skulle då inte meänkieli vara en bro ut i världen för tornedalingar?Barents Center i Haparanda är på tapeten just nu, det är bestämt att det ska byggas en gymnasieskola på gränsen mot Finland.
-Inget är mer naturligt än att skapa ett gymnasium med språkinriktning. Flerspråkigheten är naturlig hos oss och en del i exportframgången, det öppnar för jobb överallt och det rustar ungdomarna för framtiden. Nya gymnasieskolan ska inte bara ha inriktning svenska-finska utan också vara inriktad på kinesiska och ryska, anser Pekka.
Själv var han och Haparandabladet på bettet när Ikea förberedde sin ankomst till gränsstaden.
– Vi byggde annonspaket ihop med tidningar på finska sidan. Helt plötsligt hade vi en upplaga på 150 000 exemplar som vi kunde erbjuda Ikea. Den här konkurrensfördelen hade vi gentemot de stora annonsmakarna runt Stureplan i Stockholm och vi såg till att nyttja den.
Susanne Redebo
