Eetu studerar vid universitet i Jyväskylä. Foto: Jyväskylä universitet
Meänkieli har en mängd svenska inslag i uttalet. Hur många är vad 24-årige Eetu Kouvo vid Jyväskylä universitet intresserar sig för. Tack vare 27 avsnitt av radioprogrammet ”Meänkielen kursi” har han ett underlag att forska i. Resultatet presenteras i en C-uppsats till våren.
Eetu Kouvo kommer från Savitaipale i sydöstra Finland. Han går Språkvetarlinjen vid Institutet för språk- och kommunikationsstudier vid Jyväskylä universitet. I vår jobbar han med en kandidatuppsats där han granskar omfattningen av svenska inslag i meänkieli. Själv har han ingen direkt koppling till Tornedalen varken geografiskt eller via släktband.
– I årskurs 9 behandlade vi finsk-ugriska språk och i boken fanns språkexempel på meänkieli. Efter det började jag söka texter på nätet, senare hittade jag Sveriges Radios radioprogram på meänkieli som jag fortfarande lyssnar på.
Eetu har ett stort intresse för språk överlag. Han är bland annat intresserad av finska, svenska och tyska dialekter.
– Jag har också bekantat mig med estniska, ryska, slovakiska, polska, koreanska och karelska. Det som intresserar mig mest är hur de låter, därför lyssnar jag på radiostationer från många länder. Tack vare internet är det enkelt.
Han hittade SR Meänraatios (Sveriges Radios redaktion för meänkieli ) program och har idag kommit så långt att han kan prata och skriva lite på minoritetsspråket.
27 avsnitt analyseras
Syftet med C-uppsatsen är att granska vilka svenska inslag som förekommer i uttalet av meänkieli i radioprogrammet ”Meänkielen kursi: Opi kirjoittamhaan ja lukheen meänkieltä” som omfattar 27 avsnitt (totalt 4 timmar). Med svenska inslag menar han aspiration, supradentalisering och uttalet av /o/ och /u/.
– Dessa tre är några av allt som skiljer svenska uttalet från finskan.
Målet är att analysera var och en av programmen ett par gånger. Hittills har han analyserat underlaget en gång.
Eetu fångar upp vilka svenska inslag i uttalet som dyker upp och i förlängningen hur mycket svenskan påverkar meänkieli. I underlaget förekommer enbart personer/informanter som har meänkieli som förstaspråk, bland annat Bengt Pohjanen som står bakom programidén.
Meänraatios 27 språkprogram i meänkieli av Bengt Pohjanen utgör underlag för Eetus uppsats.
Tre stora skillnader
Eetu förklarar de fonetiska skillnaderna han intresserar sig för:
Apiration. K,p och t är tonlösa konsonanter, b, d och g tonande. I finskan är k, p och t inte aspirerande (tonande). I meänkieliordet kysiini (synonym till nepokka=kusin) är k:et aspirerat medan det i ordet toortta (tårta) finns ett t som är aspirerat. I bägge fall har svenska påverkat uttalen.
Supdradentalisering. Supradentalisering innebär att två ljud som inleds med r smälter samman, till exempel i svenskans ”kurs” och ”bord”. Det finns inte alls i finskan eller finlandssvenskan (åtminstone inte i standarduttal som används i skolundervisning).
Skillnader mellan vokalerna. Duk heter tuuki på meänkieli. De gamla svenska låneorden har samma uttal som i finskan. Eftersom tuuki är ett gammalt låneord uttalas u:et som svenska /o/. Ett exempel på nyare lån är styytiu (studio) där odet på meänkieli uttalas med samma vokalljud som i svenskan medan man i Finland valt samma stavning som svenskan och då uttalar vokalerna som svenska o och å.
– Jag tror att de som har meänkieli som andraspråk och talar mycket svenska har fler inslag från svenskan i sina uttal. Men det kanske jag får möjlighet att studera mer ingående längre fram?
Eetu hoppas att han med sin uppsats kan bringa någonting nytt till forskningsfältet.
– Svenska inslag i uttalet av meänkieli har det inte forskats särskilt mycket om på sistone.
Han är inriktad på att fortsätta forska om meänkieli efter att hans kandidatuppsats är klar.
– Kanske blir jag så småningom uttalsforskare inom fonetik.
Fotnot: Eetus avhandling finns tillgänglig på nätet från och med maj 2019.
