Elisabet Martinsson tycker det är viktigare att man bär sin dräkt än att man låter sig hämmas av dräktpolisernas strikta regler. Foto: Privat
-Det viktigaste är att du bär Tornedalsdräkten som du själv vill. Haka inte upp dig på dräktpoliser som kritiserar detaljerna i din dräkt, säger Luleåbon Elisabet Martinsson, Svenska folkdansringen, som är expert på folkdräkter i Norrbotten.
Historien om Tornedalsdräktens tillkomst finns samlad av Elisabet Martinsson i skriften Dräkter i Norrbotten. När jag ringer henne för en intervju slår hon direkt fast att det egentligen inte finns något som heter Tornedalsdräkt. Däremot kan hon berätta om Norrbottensdräkten som gjordes i flera varianter 1912 efter inrådan från en kommitté i Luleå.
Kommitténs ledamöter bestämde att klädseln skulle få olika färgskiftningar beroende på geografisk tillhörighet. Man valde grönt för Tornedalsdräkten, sandelfärgade toner i Luleåområdet och blått i Piteå. Blått fick även Kiruna.
– Det blå för Kiruna var något som Hjalmar Lundbohm bestämde.
Kvinnodräkten blev oerhört populär och den användes i såväl arbetsstugor som skolor – alla barn hade dräkterna på sig.
1956 ville Hemslöjden förändra den eftersom de tyckte att den blivit förfulad under kriget. De gjorde en ny Norrbottensdräkt men hann bara med kvinnans klädsel innan bråket bröt ut.
-Det blev ett ordentligt krig mellan Hemslöjden och de äldre föreningarna i Norrbotten som höll den gamla dräkten väldigt högt.
56:an blev en parentes
Elisabeth kallar inte 1956 års dräkt, som är avskalad i sin form och påminner om en husmodersdräkt, för Tornedalsdräkt. Nej, den går under namnet 56:an kort och gott.
-56:an betraktas som en parentes i historien, den är också opraktisk med vitt förkläde som lätt blir fläckigt.
Efter att 1912-års dräkt fyllt 100 år har den upplevt ett uppsving. Många äldre människor vill sälja sina och en del unga vill skaffa en.
-Jag tycker att intresset ökat lite grann, särskilt i Tornedalen där den på något sätt verkar skilja Tornedalingen från andra norrbottningar.
-I Tornedalen finns också en särskild känsla för ursprung.
56:an kallades den här ljusa dräkten som fick utstå mycket kritik. Den konkurrerade aldrig ut 1912 års gröna dräkt. Foto: Svenska Folkdansringen
Hur noga ska man vara med att bära de rätta detaljerna till Tornedalsdräkten?
-Du ska bära den som du vill bära den. Har du ingen hålblus så kan du köpa en vanlig vit skjortblus. Det viktiga är att du bär den och tycker att du är fin i den.
Kommersiella skäl har under årens lopp gjort att detaljer lagts till som egentligen inte hör dit. Till exempel den gröna sjalen. Det finns också olika varianter på huvudbonader där valet står mellan en vit huvudduk eller en broderad hätta. Svarta skor såsom pumps eller kängor passar till.
-Man måste absolut inte ha näbbskor.
Köp din dräkt på återvinning
Vad kostar en Tornedalsdräkt? En hemvävd kreation går loss på mellan 10 000 och 20 000 kronor men du kan också hitta dräkter på olika köp- och säljsajter för 3 000 kronor eller mindre beroende på skick och vad som ingår.
-Tänk på att både kjol och liv enkelt kan sys om till din storlek och ny blus kan du köpa till.
Övre Norrlands distrikt inom Folkdansringen håller dräktåtervinning där folk som vuxit ur sina dräkter kan sälja dem hela eller i delar. Återvinningen nås via hemsidan www.folkdansaren.se
Elisabet tycker att folk- och bygdedräkter kan bäras i många olika sammanhang.
-På bröllop, dop, nationaldag, högtider, både i sorg och i fest.
Däremot är hon irriterad på dräktpoliser med starka åsikter.
-Vi har haft så många dräktpoliser under åren som sagt hur en riktig Tornedalsdräkt ska se ut. Att det måste vara en hätta till, att det måste vara en grön sjal över axlarna … Vi försöker föra fram att det måste få finnas variationer, man kan bära dem på olika sätt och det finns inga rätt eller fel här.
Så här ser Tornedalsdräkten ut som skapades 1912. Kjolens bottenfärg i grönt och rött har en broderad ficka på sidan. Illustration: David Redebo
