Maria Vanhapiha bär gärna kassen med texten Meänkieli kannattaa som kommunen säljer. Foto: Kalix kommun
-Det vore superbra med ett språkcentrum för meänkieli. Statusmässigt skulle det bli ett lyft och vi skulle få en instans där vi kan bolla våra språkfrågor, säger Maria Vanhapiha, samordnare för minoriteterna i Kalix.
Kalix har varit förvaltningskommun för finska och meänkieli sedan 2011. Efter fem år har arbetet börjat sätta sig med självständiga förvaltningar som söker medel från den centrala potten på 1,1 miljoner kronor (gäller både finska och meänkieli).
Maria har en hoppfull inställning till meänkielis framtid. I förskolorna pågår arbete för att barnen ska intressera sig för språket. Här är språkaktivisten Daniel Särkijärvi betydelsefull med språkläger och turneringar mellan förskolor för att väcka barnens intresse.
Vår Kulturvagga är guld värd
I Kalix finns STR-T:s lokalavdelning Vår kulturvagga som är mycket aktiv. Flera studiecirklar är igång samtidigt, bland annat inom lapptäcksteknik, tennarmbandstillverkning och barnverksamhet.
-Det är guld värt att det finns en så aktiv förening som vi kan samarbeta med, säger Maria.
Kalix kommun har fått igång ett Infocenter i centrala stan. Här jobbar Maria Vanhapiha med meänkieli- och finsktalande via besök, telefon och mejl. På Infocenter finns tidningar på minoritetsspråken, broschyrer och speciellt upptryckta kassar med texten Meänkieli kannattaa. Motsvarande text finns också på finska.
– Med små gester går det att lyfta intresset.
Två förskolor i kommunen erbjuder meänkieli i sin pedagogik, men någon renodlad avdelning finns inte.
Kalix har ett kulturellt driv. Nyligen bjöds alla förskolebarn till en uppskattad teaterföreställning på tre språk: finska, svenska och meänkieli.
Ett annat grepp är att ge nyblivna föräldrar språkpaket. I dem finns information om rättigheter, tips på var de kan söka information och att det finns en meänkieliförening (Vår kulturvagga). Första upplagan av paketen på meänkieli tog slut i ett nafs.
När Infocenter invigdes uppträdde tornedalingarna Markus Fagervall och Tony Björkenvall. Foto: Kalix kommun
Stolta över ursprunget
I Kalix är efterfrågan på finskt material större eftersom det finns fler finsktalande invånare i kommunen. Just nu undervisas till exempel ingen grundskoleelev i meänkieli.
– Trots det märker vi att intresset för att ta tillbaka språket ökar. Folk är stolta över sitt ursprung och just stoltheten är otroligt viktig för språkets överlevnad.
Hur ser det ut inom äldreomsorgen?
-Vi har ingen avdelning för meänkielitalande ännu. Däremot finns önskemål om en finskspråkig avdelning och många ur vår personal kan både finska och meänkieli.
-När kommunen söker personal till barn- och äldreomsorgen frågar arbetsgivaren särskilt efter kunskap i meänkieli och finska.
Vad tror du om meänkielis framtid?
-Det är en tuff sits men jag är hoppfull. Känslan är att statusen håller på att höjas, även om det krävs insatser. Förutsättningarna har förbättrats jättemycket på kort tid.
Samtidigt tycker hon det är viktigt att inte kräva att folk ska prata perfekt meänkieli. Finns den inställningen vågar nybörjare knappt öppna munnen.
Maria är tacksam över att centralorganisationen STR-T driver frågan med språkcentrum och att många föreningar värnar om ämnet.
-Språket består också av flera varieteter, så vad är egentligen rätt och fel?
