Viktoria Björklund, modersmålsläraren Kristina Pirttijärvi och metodutvecklaren Nils-Bertil Heikka. Foto: Privat
För 1,5 år sedan öppnade Luleå kommun sin första väsentligt tvåspråkiga förskola, Charlottendal, på meänkieli, finska och samiska.
-Det har gått fantastiskt bra. Intresset för meänkieli växer hela tiden, säger Viktoria Björklund, chef på Resurscentrum.
Innan kommunen öppnade Charlottendal fanns en rädsla för att intresset för den meänkielitalande gruppen inte skulle var så stort.
-Vi befarade att det skulle finnas ett större intresse hos föräldrarna att barnet skulle lära sig finska istället eftersom många säger att det kan vara ett mer ”användbart” språk. Men det har inte blivit så. Vi märker att de unga tornedalsföräldrarna är på tårna, de värnar sin kultur och sitt språk. Det finns verkligen ett äkta intresse för att bevara det, meänkieli är på stark frammarsch.
Viktoria ser också på de övriga förskolorna i kommunen där barnen har meänkieli som modersmål att intresset ökar mycket.
-På sikt kommer vi ha ett stort intresse för meänkieli som modersmålsundervisning på alla skolor när de barnen växer upp och ska vidare i skolsystemet.
Det är här Noden på Örnässkolan kommer in, som ska fånga upp barnen i högre stadier med stärkt revitalisering, men mer om det längre fram i artikeln.
Väylä. Här kan barnen leka på Torneälvens strand. Foto: Privat
Meänkieligruppen växer
När portarna till Charlottendal slogs upp tog det inte ens ett halvår innan minoritetsavdelningen hade full grupp. Nu har antalet utökats så i januari 2021 är barnen 32 varav 11 tillhör den meänkielitalande språkgruppen. Finska gruppen har 17 barn och samiska 4.
Barnen tillhör samma avdelning men är indelade i tre grupper. Personalen rekryteras per språk: varje språkgrupp har minst en förskollärare och en barnskötare som pratar respektive språk mellan klockan 9 och 15 (även om det oftast blir hela dagarna). Finska gruppen har tre finsktalande vuxna.
-Det finns ingen segregation mellan grupperna utan barnen rör sig över avdelningen och förskolan hela dagarna och blandas. Men de har ändå ”sin” personal som alltid tilltalar dem på respektive språk.
Att de vuxna är minst två på varje språk innebär också att personalen kan tala med varann på samma minoritetsspråk.
-Det som blivit så fint är att barnen blir fyrspråkiga! Det finns heller ingen intolerans mot vilket språk som pratas utan de lär sig allihop samtidigt.
En sauna i lekrummet. En plats många barn på Charlottendal känner igen. Foto: Privat
Noden ger fler språktimmar
På Charlottendal finns också svenskspråkiga avdelningar så även svenskan finns med på ett naturligt sätt, inte minst ute på gården under rasterna och i matsituationer.
Det har fungerat så bra att det nu bestämts att den första grundskoledelen i Noden för nationella minoritetsspråk ska skapas på Örnässkolan hösten 2022.
Språknoden ger barn möjlighet att gå vidare från tvåspråkig förskola till förstärkt språkstöd i förskoleklass och förstärkt modersmålsundervisning i grundskolan. På sikt hoppas man på tvåspråkig undervisning i grundskola.
-På Charlottendal lär man sig nya språk men sedan börjar man i förskoleklass och får bara en timmes modersmålsstöd i veckan, samma sak i grundskolan. Det blir som ett dike, barnen tappar kunskap.
Noden ska motverka tappet.
-Vi har i och med Noden landat i minst tre timmars modersmålsstöd i veckan i förskoleklass. Därefter kommer eleverna på Örnäset få fler lektioner modersmålsundervisning per vecka än den timme de erbjuds på övriga skolor i kommunen.
Noden ska vara öppen för alla barn i hela kommunen och särskilt viktig kan den bli för tvåspråkiga barn från Charlottendal.
Kåtan. En miljö som bjuder in till lek och prat. Foto: Privat
Svårt hitta lärare
En stor utmaning som Luleå kommun står inför är att rekrytera lärare i meänkieli.
-Det krävs statliga insatser för att det ska finnas utbildade lärare i språket.
Men Viktoria vet också att det finns mycket språkkompetens bland dem som redan är anställda inom kommunen. Varför inte uppmuntra deras kompetens genom vidareutbildning, inspiration och temadagar?
-Jag tror man får vara innovativ inom kommunerna och även se till att anställa folk som har en grund eller slumrande kunskaper i språket och bistå med utbildning.
Flaggorna på fasaden till Charlottendal i centrala Luleå visar att här finns många språk och kulturer. Foto: Privat
Meänkieli som modernt språk?
Något annat som står på agendan i Luleå är att politikerna nyligen sa ja till en utredning om att eventuellt erbjuda kommunens förvaltningsspråk finska, meänkieli och samiska som moderna språk. Meänkieli skulle då jämställas med tyska, franska och spanska.
Skillnaden mellan moderna språk och modersmål är i dag att modersmålsundervisningen inte följer någon timplan (oftast landar det på en timme i veckan). En annan skillnad är att eleverna får ett extra betyg för moderna språk som de kan räkna in inför gymnasievalet. Att plugga modersmål ger inget extra betyg. Moderna språk ger även meritpoäng vid ansökan till universitet och högskola, men det gör inte modersmål.
-Unga elever gör förstås taktiska val inför sin framtid och använder tiden till det som ger faktiska poäng. Då är det inte konstigt att de plockar bort modersmålet.
Luleå kan, beroende på vad utredningen visar, bli först i landet med att erbjuda de nationella minoritetsspråken som moderna språk.
Susanne Redebo
Fotnot: I arbetet med att sjösätta och utveckla minoritetsspråksförskolan Charlottendal har samordnare i Luleå kommun Anne-Mari Angeria, verksamhetschef för förskolan Annica Backman och rektor vid Charlottendal Kirsi Lagerdahl, varit aktiva och drivande. Även två metodutvecklare har funnits med från start: Josée Kobylak och Nils-Bertil Heikka. Språkforskaren Leena Huss har sett till att förankra arbetet vetenskapligt.
