Maria Bideke på Resurscentrum för litteratur hoppas att fler författare vill ge ut böcker på meänkieli. Hon hjälper gärna till med att tipsa om bidrag för det. Foto: Region Norrbotten
Böcker på meänkieli är svåra att hitta på biblioteken idag. Det kan förklara varför efterfrågan är så liten. Därför sjösätts nu ett landsomfattande projekt där alla böcker på minoritetsspråket ska förses med kort presentation både på svenska och meänkieli. Resurscentrum för litteratur i Luleå står bakom arbetet som lyfter fram en undanskymd grupp.
En enkätundersökning som STR-T:s nättidning Metaviisi gjort under januari månad visar att elva av 14 slumpvis utvalda bibliotek i landet uppger att det är liten eller ingen efterfrågan alls på barnböcker på meänkieli.
Maria Bideke på Resurscentrum för litteratur, som drivs av Region Norrbotten, är inte förvånad:
– Det är svårt att fråga efter något som man inte vet vad det är. Letar du efter meänkielilitteratur är det knepigt att hitta rätt för det saknas informationstexter om böckernas innehåll.
I de nuvarande digitala katalogerna över minoritetsspråken syns bara boktitlarna och den som inte kan meänkieli förstår inte ett skvatt av bokens innehåll. Därför har Resurscentrum för litteratur tillsammans med Regionbiblioteket dragit igång ett projekt där all litteratur på språket ska få en kort presentation på både meänkieli och svenska.
Det gäller samtliga böcker som finns på landets bibliotek.
– Alla ska få chansen att förstå vad böckerna handlar om.
Här är det också viktigt att översättarna väljer ett språkligt tilltal som vänder sig direkt till barnen.
– Om barn och ungdomar läser presentationstexten så ska de känna att boken verkar spännande för just deras åldersgrupp.
På Umeå stadsbibliotek skyltar man tydligt var minoritetsspråken för barn finns. Foto: Privat
En annan orsak till den låga efterfrågan på meänkielilitteratur tror Maria hänger ihop med att det finns så få böcker på språket. Hon påpekar att det ändå finns en ljusning vad gäller nytillkommen barnlitteratur; dels Pippi Långstrump-boken som översatts under 2016 liksom Max Balja.
–Det som känns hoppfullt är att förlagen vågar satsa på den här typen av litteratur med tanke på att marknaden är så liten. Vi hoppas att fler vill ta steget.
Metaviisis undersökning av landets bibliotek visar också att i sex fall av 14 placeras barnböcker på meänkieli någon annanstans än på barnavdelningen.
– Det är jätteilla. Som barnfamilj går man ju till barnböckerna. Är de undangömda på en hylla för utländsk litteratur så är det klart att ingen hittar dem.
På så sätt hålls spontanutlåningen tillbaka och besökarna måste vara väldigt insatta för att hitta rätt.
Daniel Särkijärvi, meänkieliaktivist i Kalix, ser en stor fara med den felaktiga placeringen:
– Symboliken i att behöva gå från sagorummet för att hitta sitt arvsspråk medan kompisarna blir kvar, för mina tankar till hur det sett ut under historien. De som tillhör minoriteten får hålla till i utkanten.
Klassificeringen av barnböcker på meänkieli blir inte sällan finsk-ugriska.
Fotnot: Maria Bidekes uppgift är bland annat att underlätta författarskap i Norrbotten och vara behjälplig vid sök av bidrag. Här hittar du mer information om Resurscentrum för litteratur
