Bygget av Konsthall Tornedalen närmar sig. Målet är att finansieringen ska vara klar första kvartalet 2022. Foto: OOPEAA
Bygget av Konsthall Tornedalen i Vitsaniemi/Risudden har hamnat i ett slags Moment 22-läge.
– Vi tycker att Övertorneå kommun ska börja bygga infrastrukturen så folk ser att det händer något, då kommer de sista finansiärerna att strömma till, säger initiativtagaren Gunhild Stensmyr.
Övertorneå kommun å sin sida väntar på att finansieringen ska bli helt klar innan de sätter spaden i jorden.
I Vitsaniemi mellan Övertorneå och Haparanda skapas liv i en gammal bygd. Förutom utställningar kommer konsthallen att innehålla butik, restaurang och hörsal för programaktiviteter och konferenser.
På konsthallens hemsida står följande: ”Gunhild Stensmyr har en vision om att ta hembygden och varumärket Tornedalen till en global marknad. Målet är en högklassig internationell konsthall, en kulturell spjutspets med stor ekonomisk betydelse för regionens globala tillväxt.”
Gunhild har jobbat med projektet i över tio år och kapitalet har vuxit successivt. I november 2021 fick projektet till exempel en donation på en miljon kronor från Barbro Osher.
– Det som tar tid är att resa kapitalet, säger Gunhild Stensmyr. Vi har som mål att ha finansieringen klar under första kvartalet 2022.
Gunhild hade i december möte med bland annat kommunalrådet Tomas Mörtberg, Övertorneå kommun.
– Vi måste speeda upp farten och behöver draghjälp från kommunen. De får ju ett kulturhus helt gratis bara de går in med infrastruktur såsom vatten, fiber och avlopp.
Skjuter till åtta miljoner
Ett löfte om att bistå med infrastrukturen har getts av kommunen som räknar med att det går loss på cirka 8 miljoner.
Konsthall Tornedalen kalkylerar också med ett rejält bidrag från Tillväxtverket och Region Norrbotten i slutändan.
– Vi har fått ihop 25 miljoner hittills av drygt 50 miljoner för hela projektet, säger Gunhild.
Träbyggnaden som utgör områdets hjärta omfattar 1 500 kvm. Beräkningar som konsultfirman Sweco står bakom säger att uppförande av byggnad landar på cirka 45 miljoner.
– Alla jag pratar med säger att det inte kommer att kosta så mycket. Kanske 35-36 miljoner. Vad vi behöver göra nu är att sätta oss ner med arkitekten Ansi Lassi från arkitektkontoret OOPEAA och börja skissa ordentligt, välja material med mera. Och få en lokal byggfirma att räkna på kostnaden.
Gunhild känner stöd från Övertorneå kommun men upplever samtidigt en passivitet som inte gynnar projektet.
– Det en del kanske inte förstår är att Konsthall Tornedalen är till för allmänheten. Vi kommer ha fullt med aktiviteter och folk kommer kunna påverka innehållet, vad konsthallen ska fyllas med för aktiviteter.
– När man kommer in i byggnaden ska det kännas som att kliva in i en verkstad, inte i ett palats. Nej, plywoodväggar och trägolv ska det vara, du ska kunna spika i golv, väggar och tak … Fullt av liv och rörelse överallt. Tänk vad mycket tornedalska berättelser vi kan göra synliga här!
Representanter från Övertorneå kommun har gjort klart att de väntar på att all finansiering ska vara löst innan de börjar jobba med infrastrukturen. Men Gunhild vill att kommunen sätter spaden i jorden innan dess.
– Jag tycker att kommunen kan ta initiativet för de måste ändå öka dimensionerna på byns infrastruktur med avlopp och nytt reningssystem.
Väntar på grönt ljus
Tomas Mörtberg, kommunalråd i Övertorneå, säger så här
– All finansiering måste vara ordnad innan vi kan sätta spaden i jorden för ny infrastruktur. Om vi skulle göra det tidigare så finns det risk för att andra skulle börja kräva samma sak av oss.
Övertorneå kommun måste också bygga om avloppsanläggningen eftersom den i dag inte klarar ytterligare 100-150 gäster i Risudden.
Tomas Mörtberg säger att han tror på projektet och kommer att försöka hjälpa till med finansiering genom att ta kontakt med Göran Persson som är LKAB:s ordförande.
– Vår kommun har skickat så mycket folk till LKAB ända sedan 1950-talet så nu tycker vi att det är ”pay-back-time”.
Tomas poängterar att kulturturism blir en allt viktigare inkomstkälla för Tornedalen.
– Jag har ändrat åsikt om Konsthall Tornedalen efter att ha varit på studieresa till Bilbao i Spanien och besökt Guggenheimmuseet.
Bilbao var tidigare en tung varvsindustristad men idag omsätter Guggenheimmuseet mer än vad hela varvsindustrin en gång gjorde.
– Vi kommer inte att få tunga industrier eller stålverk till den här delen av Tornedalen, så jag tror definitivt att Konsthall Tornedalen skulle vara en tillgång, avslutar Tomas Mörtberg.
Susanne Redebo
Mer om Konsthall Tornedalen:
Inslag i SVT Kultur 24 januari Konsthall Tornedalen
