Foto: Umeå kommun/Sara Stenberg
Ska Umeå som första kommun utanför Norrbotten bli förvaltningsområde för meänkieli? Nej, inte ännu, säger kommunfullmäktiges politiker efter att ha avslagit en motion från Liberalerna.
-Om våra egna politiker sagt ja hade Umeå stått på tur den dagen regeringen släpper på för nya förvaltningskommuner, säger en besviken Kerstin Salomonsson, ordförande i Tornedalingar i Umeå.
Fullmäktiges ledamöter har avslagit motionen med hänvisning till den utredning som regeringen utför om en översyn av minoritetslagen och minoritetsspråken. En utredning som förre riksdagsledamoten Lennart Rohdin står bakom och som förväntas bli klar till sommaren 2017. Innan dess utser regeringen inga fler förvaltningsområden i meänkieli.
-Det känns tråkigt med avslaget, säger Kerstin. Det finns ett symbolvärde i att säga ja för det visar att politikerna vill ha med oss på tåget.
Umeå är den kommun utanför Norrbotten som har flest antal invånare med rötter i Tornedalen och som talar meänkieli.
-Många tornedalingar studerar här och stannar i kommunen. Med mer pengar skulle revitaliseringen av språket ta bättre fart.
Det är inte första gången en begäran om att bli förvaltningsområde får avslag av Umeås kommunledning. 2014 lämnade Kerstin Salomonsson in ett medborgarförslag i samma ämne – men fick nekande svar. Trots att Umeå redan då var förvaltningsområde för både samiska (2010) och finska (2012). Avslaget var kopplat till ekonomin. En kommun som är förvaltningsområde för två minoritetsspråk får extra anslag av staten, men kommer ett tredje in riskerar de andra två minoriteternas anslag att naggas i kanten, menade man. Vilket kunde leda till dragkamp om resurser.
Kerstin Salomonsson, ordförande i Tornedalingar i Umeå, är besviken efter avslaget. Foto: Privat
Minoriteter ställs mot varandra
Men Peter Sedlacek, som är en av de liberaler som står bakom höstens motion, menar att Umeå idag får större statligt anslag än andra förvaltningskommuner i Tornedalen som inte upplever denna dragkamp. Om situationen ändå skulle uppkomma yrkar Peter och hans liberala vänner att kommunen ber om en höjning av statsbidraget eller finansierar det med kommunala medel.
”Vi kan inte se varför vi inte i Umeå, som ändå har positiva erfarenheter i arbetet med minoritetsspråken, även fortsättningsvis kan stå upp i frågan och inte ställa minoritet mot minoritet”, skriver Peter Sedlacek, Peder Westerberg, Ulrica Westerlund och Emma Strömberg.
Umeå skulle i så fall bli det åttonde förvaltningsområdet för meänkieli i Sverige efter Gällivare, Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Kalix. 2014 har också Luleå kommun fattat beslut om att bli förvaltningsområde för meänkieli, men ansökan har inte behandlats av regeringen pga lagöversynen.
-Nu kan vi bara vänta och se vad som händer när utredningen om minoritetslagen är klar, säger Kerstin Salomonsson som inte tappat hoppet.
Peter Sedlacek, L, är en av de politiker i Umeå som lämnat in en motion om att utse kommunen till förvaltningsområde. Foto: Liberalerna
