Vantarnas eget språk är meänkieli


Erika Nordvall Falck vill inte att gamla mönster från Marknadsvantar ska glömmas bort. Foto: Hans-Olof Utsi

Vantarnas eget språk. Kan det vara meänkieli? Kyllä! I alla fall om du frågar etnologen och stickerskan Erika Nordvall Falck som gett ut böcker om marknadsvantar från Norrbottens och övre Tornedalen på flera språk.

Det har länge saknats en bok om traditionella stickade vantar i Norrbotten. Nu finns ”Marknadsvantar” som är översatt till flera språk; meänkieli-engelska, sydsamiska-svenska, nordsamiska-svenska, och lulesamiska-svenska.

Den är upplagd så att den ska kunna användas i undervisningen i skolan, både i samhällskunskap som språkinlärning och i slöjd.

I en av upplagorna samsas meänkieli och engelska vilket gör att den som behärskar det ena språket kan lära sig det andra. Bokens titel är ”Fancy Mittens – Markkinavanthuita”.

-Det är roligt om lärare använder dem i sin undervisning, säger Erika.

Den stora vanten på en rollup brukar följa med Erika under hennes föreläsningar. Foto: Privat

Redan i tonåren började hon spara vantmönster, rita av och sticka dem. Sedan har intresset bara fördjupats.

-­I 50 år har jag spanat efter vantar.

Runt 200 stycken har Erika i sina gömmor, främst ”marknadsvantar ” med kopplingar till den samiska kulturen. Ytterligare ett 6o-tal har hon ritat av eller fotograferat.

Gårdsstickerskan Angelika Adamsdotter Holma gav namn åt ”Angelika-vanten”: Foto: Privat

Gårdsstickerskan Angelika Adamsdotter Holma avbildad av konstnären Aili Kangas. Tavlan är målad 1958 och tillhör Kiruna kommun.

-­Jag försöker alltid ta reda på historien bakom varje vante. Vem har stickat den, vem har burit den, finns något att berätta om mönstret? Att lyfta fram människorna bakom de här verken gillar jag,

Erika har bott och levt i Jokkmokk, Gällivare, Svappavaara, Malmfälten och det har präglat samlandet. Huvuddelen av vantarna kommer från Norrbottens inland, andra från områden i övre Tornedalen.

Etnologen Erika Nordwall Falck har alltid fascinerats av vantars historier. Foto: Leif Larsson

-Många av vantarna har sitt ursprung i meänkielis språkområden i Gällivare och Kiruna.

-­Jag känner en stor tacksamhet till alla kvinnor som delat med sig av sina mönster.

Vad utmärker då en marknadsvante? Jo, det är helt enkelt ett annat ord för finvante. En jokkmokksbo har Marknaden som årets största högtid, så en marknadsvante är en sorts finvante .

I böckerna får vi följa olika vantars historiska vandring. Bland annat får vi veta en del om en flera hundra år gammal vante som hittades i en grav under golvet i Jukkasjärvi kyrka på 1940-talet. Den kallas idag Gravvanten och hör till en av Erikas favoriter. Hon har att tacka Teres Torgrim, duktig slöjdare född Zeidlitz i  Pajala, för att hon fångade upp mönstret genom att sitta under kyrkgolvet bredvid den öppnade kistan och kopiera reliefmönstret på de sköra skapelserna.

Tack vare att Teres hade lärt sig ett speciellt mönster i Vivungi som ung, klarade hon att kopiera den enfärgade gravvanten från 1700-talets mitt.

Grå gravvantar från Jukkasjärvi med reliefmönster från 1700-talet. Foto: Kajsa Tuolja

En annan fin vante från meänkieliområdet är Linda Seväs vantar.

-Linda föddes utanför Kaunisvaara och stickade 1923 en fantastiskt vacker vante i gulorange och lilarosa med blommor på. De är stoppade många gånger med omsorg, på dem finns hennes initialer och årtalet.

Beskrivningen till Lindas vante finns i en av Erikas Marknadsvante-böcker. Foto: Kajsa Tuolja

Erika stickar själv ganska mycket åt sin familj men också för att kopiera mönster.

-Jag vill inte att dessa mönster ska glömmas bort. Mitt bidrag är att ta fram beskrivningar och hålla kurser och föreläsningar för att stimulera folk att använda dem.

-­ Jag uppmanar ofta kursdeltagarna att göra om dem. Så gjorde man förr i tiden och därför är ingen vante den andra lik.

Tips till dem som har respekt för stickning?

-­Var inte så hård mot dig själv. Det finns inga enkla genvägar utan träning ger färdighet. Använd också ett bra garn som dina händer trivs med, till exempel ull. Det går åt så lite garn så var inte snål där. Och riv inte upp även om det blir lite fel, kör vidare och ha roligt!

De olika versionerna av boken ”Marknadsvantar” säljs bland annat via Lumios förlag och Ajtte museum i Jokkmokk.

Boken Marknadsvantar är utgiven på flera språk, bland annat på meänkieli och sydsamiska.

 

Fotnot:

Erika efterlyser information om en särskild person:

Angelika Adamsdotter Holma, Kärentöjärvi, avled 1964 79 år gammal och var en känd stickerska i byarna runt Svappavaara. Hon vandrade mellan gårdarna för att hjälpa till med diverse arbetssysslor vilket kunde vara att sticka åt familjen. Det sägs att Angelika till och med kunde sticka under tiden hon gick.

Hör av dig till Erika om du vet mer om gårdsstickerskan som gav namn åt ”Angelika-vanten”. Erikas mejl är [email protected]