Max Balja blir Pekan Palja

Vintern för tre år sedan satt jag på köksgolvet med mina tre barn, den yngsta av dem var då 1 ½ år, vi var omringade av böcker. Bland böckerna låg det två likadana böcker, nej inte helt likadana, de var tryckta på olika språk, finska och svenska. MAX BALJA och OSKARIN AMME. Här på vårt köksgolv så saknas ju ett språk, ett språk som också finns i vårt hem.

Jag satte mig med boken och gjorde en första översättning till meänkieli, jag skrev, klippte och tejpade, snart hade vi boken på tre språk.

I mars 2012 skickade jag ett brev till Barbro Lindgren, jag skickade med min text, och berättade om hur viktigt jag tycker det är att det finns barnlitteratur på meänkieli, så att föräldrar har en chans att föra vidare språket till sina barn. Efter några dagar kom det ett vykort i brevlådan, Barbro tyckte det var roligt att jag översatt boken och skulle genast lämna över texten till sitt förlag.

I oktober samma år skickar jag ett till brev till Barbro, då det inte hörts någonting från hennes förlag, den här gången skickar jag med boken och ber henne även skriva någonting i den.

Några dagar senare fick jag ett till vykort från Barbro, hon hade ringt förlaget och skickat dit boken. Efter ytterligare en vecka fick jag ett e-postmeddelande från Rabén & Sjögren. Snart var en kontakt upprättad mellan Rabén & Sjögren och Kaamos Nordkalottförlag.

Min mamma fick inte prata meänkieli i skolan. Det språk som var det levande språket i hennes hem, var på skolan någonting fult som man skulle skämmas för. Bland annat på grund av hemskheter som detta har barn och barnbarn, till de som lärde sig att deras språk var någonting oönskat och dåligt, inte lärt sig meänkieli. Därför är det så otroligt viktigt att det finns litteratur på språket, så att det finns en chans att revitalisera meänkieli, som mot alla odds finns kvar och som nu upplever en statushöjning. Jag tror aldrig det varit ett sådant här intresse för vårt språk och vår kultur.

Med PEKAN PALJA har du som förälder nu chansen att introducera ditt barn, och återintroducera dig själv, i det fantasieggande språket meänkieli. Är det kanske här det börjar, din och ditt barns gemensamma resa till ett gemensamt förflutet och en självmedveten språkrik framtid.

Översättaren Daniel Särkijärvi

Kulturstipendiat vuxen 2014: Lina Stoltz, Luleå

Lina Stoltz har redan i sin debutroman, Quenas konung (1998) placerat sitt författarskap i vår nordliga kultur. Quenas är det gamla namnet på kvänerna. Även Minna och hennes mirakelman, Väinö, i hennes barnbok (2000) rör sig i vår mytiska värld, där mirakel, fantasi och fakta skapar en nyskapande litterär värld. Hennes första romaner finns på meänkieli.

Linas senaste verk, Imorgon är allt som vanligt (2014), har gått som radioföljetong på meänkieli och skall även sättas upp av Tornedalsteatern. Boken är en vacker skildring om ett svårt ämne: barnen i en missbrukarfamilj. Lina Stoltz är en viktig författare och förebild, hon har också sina rötter i Tornedalen.

Pruuama ja freistaama priset 2014: The Magnettes, Pajala

The Magnettes, Rebecka Digervall och Sanna Kalla, får STR-Ts Pruuama ja freistaama priset 2014 för sina insatser inom musiken. Dessa två artister är fantastiska på scen samt duktiga sångare och musiker. The Magnettes har bra melodier och unison sång i sann ABBA stil. Texterna som ofta handlar om hjärta och smärta medför att lyssnaren inte kan missta sig på att artisterna har sina rötter i Tornedalen, dock med en modern och medryckande stil. Duon har redan uppträtt på New music seminar i New York, Nordic days i Murmansk och Qstock i Oulu. De har också släppt två singlar, ”Paper cut” ”And who we are”.

The Magnettes kommer under våren 2015 att också släppa deras första fullängdsalbum ”Sore feet and heartbeats” och ge sig ut på turné till USA och bland annat spela på festivalen ”South by southwest” i Austin, Texas.

Mycket välförtjänta stipendiemottagare som kommer att göra Tornedalen och meänkieli känt med sin version av ”Ei se kannatte”. Rebecka och Sanna har visat att det lönar sig att följa sina drömmar.