Johanna Collén i Pajala. Foto: Privat
I Pajala planerar man för något som kan bli en världsnyhet. Här vill man införa personalutbyte mellan förskolor på båda sidor om gränsen för att uppmuntra språkutvecklingen.
-Det behöver inte kosta mer än 500 kronor i månaden om vi byter personal med Kolari två dagar i månaden, säger idékläckaren Johanna Collén.
Pajala är förvaltningskommun för både finska och meänkieli. Johanna Collén tillträdde i november 2015 som samordnare för minoritetsspråken och har nya fräscha idéer om hur gränsspråken kan bevaras och utvecklas.
En av dem är detta med personalutbyte mellan förskolor. Till Kolari på finska sidan är det bara 2,5 mil och det var under ett utbytesbesök i december mellan språkförskolan Lillskogen och en finsk förskola i Kolari som idén uppstod.
-Jag var med på resan och upptäckte att alla hade så kul ihop, både barnen och personalen. Så jag började fundera vidare på det.
Språkförskolan Lillskogen ligger i framkant när det gäller språkutbyte över gränsen. Foto: Johanna Collén
Vikarierar för varandra
Tanken mynnade ut i att någon ur den pedagogiska personalen på båda sidor om gränsen ”vikarierar” för den andra två dagar i månaden. Rent praktiskt skulle det gå till så att en förskollärare från Lillskogens förskola lånar en av kommunens bilar och kör till Kolari samtidigt som en person från förskola i Kolari gör samma resa i motsatt riktning.
Lön har de redan från sina respektive arbetsgivare så merkostnaden handlar enbart om bensinpengar, påpekar Johanna.
-Jag tycker vi ska utnyttja det faktum att vi bor så nära gränsen. Det här är ett jättebilligt sätt för kommunen att få språkbad för både personal och barn.
Tanken är att utbytet sker två gånger i månaden under en försöksperiod på fyra månader.
-Vi skulle vilja testa och se om det funkar.
Syftet med utbytet för Pajalas del är att skapa språkbad för personal och barn i finska och meänkieli.
Men vad ger utbytet Kolaris förskolebarn och pedagoger?
– Jag kan tänka mig att de vill att vår personal pratar en del svenska. Men jag tror den största nyttan för dem är att personalen får se hur vi arbetar med utlandsfödda barn.
Sverige har som bekant en mer omfattande erfarenhet från integrationsarbete än Finland och helt klart finns en nyfikenhet på hur vi tacklar mångfalden.
Om allt går i lås inleds samarbetet i augusti.
Fotnot: Språkförskolan Lillskogen har både finsk- och meänkielitalande personal på sina avdelningar. Här finns språkinspiratörer som aktiverar språket i naturliga sammanhang och lustfyllda aktiviteter för barn.
Lillskogen. Foto: Johanna Collén
