Cindy Stenberg är filmskapare från Kiruna som gör karriär inom skräckfilmsgrenren. Foto: Privat
Cindy Stenbergs skräckfilmer sprider rädsla långt utanför Sveriges gränser. Nästa produktion blir en monsterfilm som spelas in i hennes tvättstuga.
-Allt jag skrivit manus om hittills är sånt som jag haft mardrömmar om. Jag hoppas att andra delar min rädsla för övernaturliga upplevelser, säger filmskaparen från Kiruna.
Cindy är född och uppväxt i Kiruna och har alltid varit filmfreak. Som liten hyrde hon VHS-filmer tillsammans med sin pappa (två till priset av en), och när det visades skräckfilmer på teve var hon i sitt esse. Första skräckfilmen hon minns är ”Anaconda” och hon var sju år gammal.
-Jag smög ned i trappen och tjuvtittade.
Som vuxen deltog hon i SVT:s storfilmsprojekt ”Solstorm” och ”Midnattssol” som spelades in i Kirunatrakten, Cindy hade statistroller och gjorde stunt. Och så skrev hon filmmanus parallellt. Men hon kände att hennes kreativitet inte fick utlopp i Kiruna och för tre år sedan flyttade hon till Umeå. Flytten sammanföll med en kurs i manusskrivning. Då lossnade det rejält.
Tack vare en skräck-app som hon utvecklade ihop med en kompis fick hon kontakt med Skellefte baserade Swedish Ghost Lovers, ett gäng norrlänningar som producerar dokumentärer och kortfilmer i skräckens anda.
Atrophy är Cindys första och mest uppmärksammade film. Se den på youtube! https://youtu.be/9zb6cTJtj7k
Vid den tiden skrev hon manus för det som skulle bli kortfilmen ”Atrophy” (Förtvina) och samarbetet med Swedish Ghost Lovers inleddes.
”Atrophy”, som var Cindys första kortfilm, har tagit filmvärlden med storm. Den har fått flera priser, senast i mars 2021 då den i London utsågs till ”Best foreign film”.
Filmen handlar om Freja som börjar ett nytt jobb som personlig assistent till Alma. Alma har på ett mystiskt sätt förlorat talförmågan och det dröjer inte länge förrän Freja känner att det är något som inte stämmer i huset.
-Det här är ju min första kortfilm och jag känner mig sjukt glad över att folk gillar den.
Att spela in filmen var ett stort projekt med 15-20 personer inblandade samtidigt som Cindy gjorde väldigt mycket själv.
-Vi har ju inte pengar till att betala folk. I ”Atrophy” var jag projektledare, upprättade kontrakt, skötte casting av skådisar, fixade kläder, regisserade. Fast även om jag gjorde mycket så skulle jag aldrig klarat det utan mitt fantastiska filmteam, vår musiker, filmare med flera.
Cindy är tjejen som går all-in och hon bestämde sig före inspelningen att sova ensam i det öde huset i Skråmträsk, där scenerna skulle spelas in.
-Jag har aldrig tidigare sovit ensam i en stuga utan el eller toalett. Att vara utan sällskap i skogen i Skråmträsk var SJUKT läskigt. Jag var livrädd.
Huset hittade filmgänget på Blocket.
-Sakerna som fanns i huset var riktigt otäcka och passade in i filmen så jag tog med väldigt lite rekvisita dit.
Delar av teamet som gjorde det möjligt att producera skräckisen Atrophy, här i den ödsliga stugan i Skråmträsk. Foto: Privat
Cindy står även bakom kortfilmen ”Dreamcatcher” (handlar om en drömfångare med onda avsikter) som också prisats. Proffs har beskrivit den som ”en subtil och snygg skräckfilm där regissören visar att hon behärskar flera uttrycksmedel och former.”
Vilken genre gillar du bäst inom skräck?
-Det paranormala, det övernaturliga. Men nästa kortfilm som vi ska göra i sommar är en monsterfilm i min tvättstuga, då kommer pengarna att gå i rätt stor utsträckning till smink och att skapa monstret. Praktiska effekter kommer att få fokus.
Du utgår ifrån det du själv är rädd för när du skriver manus?
-Ja, allt jag skrivit om hittills är sånt som jag haft mardrömmar om. Jag hoppas att andra delar den rädslan.
Vad är så fascinerande med skräck?
-Man blir hög på ett naturligt sätt, man behöver inte ta droger eller sånt som är dåligt för kroppen. Skräck tvingar dig att känna känslor på ett helt annat sätt än vad komedier eller drama gör. Ibland blir jag så rädd när jag ser en film att jag vill spy, då är det svinroligt. Vilken rush!
Atrophy handlar om ung tjej, Alma, som på ett oförklarligt sätt förlorat talförmågan. Foto: Privat
Du kommer från Kiruna och Tornedalen. Tror du publiken märker av ditt ursprung?
-Inte hittills tror jag men jag är sugen på att göra någon skräckfilm till exempel om när man är ute på isen och arkar. Fast det skulle kräva ett team och en utrustning som är van vid kyla …?
-Min familj har en stuga i Aavasaksa på finska sidan, det är inte omöjligt att vi filmar där en dag, där finns en läskig brunn.
Vad drömmer du om i framtiden?
-Att få säga upp mig från mitt jobb som IT-supporter och ägna mig helhjärtat åt filmproduktion. Just nu har jag två långfilmer på gång och flera kortfilmer.
Cindy anlitades tidigare i år av Meän Ääni, ett filmprojekt för unga filmskapare i norr, för att bland annat ge tips till andra som vill göra film.
En filmscen i kolmörker med rökiga effekter. Foto: Privat
Kan du avslöja några tips?
-Gå in på youtube och sök på det du vill lära dig. Jag googlar till exempel mycket på kameravinklar, filmanalyser, manus … Kolla alla youtubeklipp du kan och lär dig allt du kan.
-Var inte rädd för att göra bort dig, våga provar nya grejer. Jag var livrädd med ”Atrophy”, hade ju aldrig lett ett team tidigare, men det gick bra.
-Gå också med i olika filmgrupper på Facebook. Där kan du få kontakt med andra och jobba i team. Ett brett kontaktnät är guld värt.
Utrustning?
-Det finns ju instanser som hyr ut kameror, till exempel Film i Västerbotten och Filmpool Nord i Luleå. Men de kameror som finns i mobilerna är väldigt bra. Många har lagt upp långfilmer på youtube som enbart är filmade med mobilkamera.
Susanne Redebo
Fotnot: Cindy på instagram: @cindystenberghorrorfilms
Se Cindys kortfilmer här, bland annat Atrophy: .https://youtu.be/9zb6cTJtj7k
