Paula Kruukka, språkfrämjare på språkcentrum meänkieli i Kiruna. Foto: Isof
Institutet för språk och folkminnen, Isof arrangerar två evenemang på meänkielidagen den 27 februari, ett halvdagsseminarium i Stockholm med fokus på språkteknologi och ett kvällsevenemang i Kiruna med musik, kviss och föreläsningar.
–Isof har arbetat med språkteknologi för meänkieli i ett nordiskt projekt Små språk i Norden. På seminariet kommer vi att visa olika språkteknologiska verktyg som Gieallatekno vid Tromsö universitet i Norge har börjat skapa. Det är ett av de minoritetsspråk som inte har kommit så långt, men vi vill berätta vilka verktyg finns, vad som är på gång och vad som kan bli möjligt i framtiden som till exempel stavningskontroll och textinsamling, säger Elina Kangas, språkvårdare i meänkieli på Isof.
Språkteknologexperten Rickard Domeij från Isof kommer att berätta om språkteknologi generellt, Marie Mattsson om satsningen på språkteknologi för små nordiska språk och Elina Kangas om sin medverkan i projektet. Meri Alarcón som också arbetar på Isof som språkvårdare, kommer att fokusera på hur man kan arbeta med texter på meänkieli.
–Jag ska gå in och berätta om min roll som redaktör på tidskriften Meänmaa, hur man korrekturläser texter på meänkieli, hur man kan använda ordböcker och hur man kan tänka kring olika texter. Det är andra villkor att arbeta med text på minoritetsspråk och det är ofta ett kollektivt arbete, till exempel att fråga andra talare om ord och grammatik.
I Kiruna, där ett kontor av det nystartade nationella språkcentrumet för meänkieli finns, planeras ett kvällsevenemang riktat till allmänheten.
–Vi ska presentera Språkcentrum meänkieli, föreläsa om språket, ha ett kviss på meänkieli, uppträdande av musikgruppen Gammarn som sjunger på svenska och meänkieli och fika med kangoskakor och paakelsia, smördegskammar, berättar Paula Kruukka, språkfrämjare på språkcentret i Kiruna.
1988 utropade meänkielitalande meänkieli till ett eget språk under högtidliga former i Pajala. Detta var 12 år innan meänkieli fick status som ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. 2016 beslutade föreningen Meänmaa att meänkielidagen ska firas varje år den 27 februari, och för varje år har intresset växt för dagen – nuförtiden anordnas event runt om i landet för att uppmärksamma dagen. Trots att det är mer än 30 år sedan meänkielitalare ansåg att meänkieli är ett eget språk, känner många talare själva inte till den 27 februari, menar Paula Kruukka.
–Det är bra att dagen uppmärksammas. Vi behöver synliggöra och sprida kunskap, all uppmärksamhet som språket får är bra – och det är fint att det finns en egen dag för meänkieli.
Elina Kangas som följt utvecklingen av meänkieli under en längre tid som språkvårdare har noterat att det till exempel finns fler böcker på meänkieli, evenemang om språket och att fler studerar meänkieli i grundskolan och på universitetet.
–Men talarna är äldre så det är svårt att veta om språket faktiskt har blivit starkare. Det är fortfarande ett hotat språk. Satsningen nu på nationellt språkcentrum för meänkieli i Övertorneå och Kiruna är historisk. Det är den första myndigheten som faktiskt har fått ett uppdrag att arbeta för revitalisering av språket.
Hon tycker att i stället för att tala om att lära sig ett språk behöver fokus ligga på att prata ett språk och hålla det vi liv.
–Det kräver en attitydförändring. Vi kan revitalisera språket bland annat genom att de som kan tala meänkieli gör det med andra, att de som kan tala också lär sig att skriva på språket och att fler får upp intresset för att tala meänkieli hemma så att det vidare sprids till nästa generation.
Besök eller följ evenemangen digitalt. Programmen är både på meänkieli och svenska:
https://www.isof.se/pa-gang/evenemang/evenemang/2023-02-06-meankielidagen-seminarium-om-sprakteknologi
Skribent: Karin Skoglund
