Luleås ansökan om att bli förvaltningsområde för meänkieli läggs på is sedan kulturministern stoppat alla ansökningar inför 2016.
– Det är förödande, säger Lennart Rohdin, som jobbat med minoritetspolitik på regeringsnivå.
Lennart Rohdin, före detta riksdagsledamot, är på krigsstigen efter att kulturminister Alice Bah Kuhnke meddelat att regeringen avvaktar med att godkänna fler kommuner i landet till förvaltningskommuner inför 2016. Hon meddelar att först ska en översyn göras hur minoritetspolitiken fungerar i praktiken. För tornedalingarnas del innebär chockbeskedet som kom i september att Luleå, som står på tur härnäst, troligen får vänta till 2018 innan det kan sluta sig till de övriga förvaltningskommunerna (Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Kalix). En förvaltningskommuns främsta uppgift är att erbjuda sina invånare inom barnomsorg och äldrevård meänkielitalande personal.
Att beslutet dröjer betyder att Luleå inför nästa år inte får förhöjt statsbidrag på 500 000 kronor för att stötta meänkieliutvecklingen i kommunen.
– Luleå kan ju bygga upp sin service ändå men jag har hittills aldrig sett någon som tagit på sig det med tanke på det kärva ekonomiska läget som råder idag, fastslår Lennart Rohdin.
– Fördröjningen är förödande för vi vet att det inte varit någon enkel väg för Luleå att ansöka om att bli förvaltningsområde. Nu tappar de fart igen och allting skjuts framåt i tiden. Saker faller i glömska och personal inom omsorgen byts ut.
Varför vill då regeringen göra en översyn av hur minoritetspolitiken fungerar? Jo, det finns kritik mot att kommunerna inte kan efterleva lagen eftersom det saknas språkkunnig personal inom både äldreomsorg och skola. Det här gäller inte bara meänkielitalande personal utan samma utmaning står sverigefinnarna, romerna, judarna och samerna inför.
Brist på språkkunnig personal har på sina håll lett till att föräldrar som önskat att deras barn ska få tala och lära sig sitt modersmål i skolan ofta får hjälpa till att hitta någon som kan undervisa.
– Men observera att det här problemet finns inte hos de kommuner som redan är förvaltningskommuner utan hos de övriga som inte ingår där, säger Rohdin som själv undersökt hur lagen efterföljts på uppdrag av regeringen.
Lennart tycker också att skolorna utanför de sex förvaltningskommunerna tar lite väl lätt på lagen om invånarnas rätt till sitt modersmål.
– De borde jobba hårdare med att hitta någon som kan det minoritetsspråk som efterfrågas.
Så vad händer nu? Rohdin påpekar att det knepiga är att det blir svårt för regeringen att backa från sitt senaste beslut eftersom det inte lagts in några pengar i budgeten för att sjösätta nya förvaltningskommuner nästa år.
– Jag hoppas ändå att de lyssnar på minoritetsorganisationerna som nu bett om att få träffa kulturministern och prata om det här. Det finns säkert någon teknisk lösning för att komma runt det. Kanske kan pengarna läggas in i tilläggsbudgeten under våren? Det är i alla fall vad jag hoppas på.
