Besökare på Tärendöholmen.
Besökare på Tärendöholmen.
STR-T:s 40-årsjubileum på Tornedalingarnas dag 15 juli spreds över hela landet. På Tärendöholmen arrangerade förbundet ett digitalt firande med livesändning via webben i flera timmar inför publik på plats och följare på distans. Intressanta inslag om språket, kulturen och följderna av svensk assimileringspolitik varvades med prisutdelning och nyskriven tornedalsmusik på meänkieli av Höstorkestern.
Det som började som ett initiativ från tre ideella krafter 1981 (Mona Mörtlund, Bertil Isaksson och Björn Eklöv) resulterade i ett rikstäckande förbund, STR-T, som idag 40 år senare har över 2 200 medlemmar och nio lokalföreningar runt om i Sverige.
Förbundets grundare Mona och Bertil fanns på plats under firandet och gav sina versioner av hur samhällsklimatet såg ut när de inledde arbetet med att lyfta statusen för minoriteten tornedalingar (numera med tillägget lantaiset och kväner).
Helt okomplicerat var det inte, i flera insändare fick trion veta att de ”svamlade” och att det var viktigare att betraktas som svensk. Trots motståndet kände initiativtagarna att de hade många med sig och långsamt vändes motstånd till medgång.
Mona Mörtlund berättade också att hon tycker det är sorgligt att det idag finns så lite undervisning i grundskolorna på meänkieli, trots 40 års hårt arbete för att bevara språket. Hon föreslog att meänkieli skulle bli obligatoriskt skolämne i Tornedalen.
Nuvarande förbundsordförande Eva Kvist konstaterade att intresset för den tornedalska kulturen och språket meänkieli numera blomstrar. Många unga söker idag efter sina rötter och visar intresse för ursprung och för ett språk som de kanske aldrig fått lära sig.
– Ett språk kan vara mitt utan att jag behärskar det, förklarade Eva Kvist.
Arrangemangets konferencier Mia Fors (från Tornedalsteatern – Tornionlaaksonteatteri) lotsade tittarna mellan olika programpunkter under firandet. I en förinspelad hälsning från kultur- och demokratiministern Amanda Lind påpekade hon hur viktigt förbundets arbete är, inte minst sannings- och försoningskommissionens pågående arbete där statens kränkningar och övergrepp på tornedalingar, kväner och lantalaiset ska utredas.
Kommissionens ordförande Elisabeth Fura efterlyste fler berättelser om hur folk påverkats av statens assimileringspolitik. Dess sekreterare Stefan Aro förklarade att intervjuerna inletts i byarna runt om i Tornedalen – och att arbetet fortfarande har bäring trots att många ur den äldre generationen hunnit gå bort. Både ung och gammal sitter på värdefull erfarenhet och alla historier är värda att lyssnas på, sa han.
Professor emeritus Leena Huss berättade på länk om hur en språkförlust påverkar människor i generationer. Om hur den tidigare skammen kring att prata meänkieli verkar ha bytts ut till att känna skam för att inte kunna föra sitt modersmål vidare till nästa generation. Hon gav också exempel på lyckade revitaliseringsprojekt för att rädda hotade språk, bland annat hos samerna.
Daniel Fjellborg och systrarna Ewa och Helena Lassi fick representera den yngre generationen från scenen. Deras inlägg handlade om hur de på ett personligt plan återtar språket och kulturen. Dels genom språkkurser men också genom att nyttja möjligheten att placera sina barn på en minoritetsförskola med inriktning meänkieli.
Daniel har också startat podden ”Proud to be ummikko” där han i intervjuer med personer som inte kan meänkieli tar upp hur de hanterar språkförlusten. Han pratade också om en känsla av sorg över att inte ha tillgång till ett språk man vuxit upp.
Met Nuorets nya ordförande William Torikka berättade på länk om den viktigaste frågan för lokalföreningen just nu: meänkielis bevarande och utveckling.
Ett språk och kulturstipendium delades också ut av STR-T. I år fick två personer dela på det: Inga-Britt Uusitalo med sin vlogg på Facebook ”Signen keittokoulu” ärades för de humoristiska och pedagogiska inslagen. Även Henrik Niva prisades för sitt engagemang i språket och kulturen. Henrik är reporter på Meänraatio och sprider också kulturen via musiken med egenskrivna låtar som har texter på meänkieli.
The Magnettes från Pajala uppträdde med sin låt ”Pajala state of mind” och Charlotte Kalla anslöt från ett träningsläger i Sollefteå för att berätta vad Tornedalen betytt och betyder för henne.
Sändningen avslutades med filmade hälsningar från lokalföreningar i Sverige och samarbetspartners i Norge.
Som avslutning hissades meänflaku av flaggans egen upphovsman Herbert Wirlöf.
På kvällen arrangerades en livesändning av Kulturföreningen Lava med Höstorkestern som samma dag släppt ett album på olika varieteter av meänkieli under gemensamma namnet Laakson laulut.
Firandet i Tärendö arrangerades av Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset och Sannings- och försoningskommissionen.
Se STR-T:s jubileumssändning, klicka på: Tornedalingarnas dag 15 juli, STR-T 40 år
I Göteborg höll Göteborgs konstmuseum i firandet 15 juli där Meri Alarcon var konferencier. Temat var religion och Tornedalen. Teaterstycket ”Isän ääni”, skriven av Erik Kuoksu, med Tornedalsteatern visades på scen. Poeten David Väyrynen pratade om språket och retoriken i laestadianska predikningar. I ett inslag fick vi lyssna på Davids egen nedtecknade predikan med laestadianska förtecken.
Bandet Surunmaa uppträdde också.
I Stockholm firades dagen med flagghissning vid Stadshuset och högtidstal av Ruth Forsström som samma dag under årsmötet valdes till ny ordförande i Tornedalingar i Stockholm.
På Tornedalens folkhögskola i Övertorneå hissades flaggan och Carina Henriksson och Roger Norén musicerade och tackade av föreningen Meänmaas avgående ordförande Bengt Pohjanen.
I Kiruna livesändes barnboksuppläsning på meänkieli den här dagen och flera bibliotek uppmärksammade firandet.
På sociala medier flaggades det på Tornedalingarnas dag. Många hyllade sitt ursprung och kände den här dagen extra stolthet och glädje över sin tillhörighet.
Susanne Redebo
