Förbundsstyrelsen tackar medlemmar för förtroendet att företräda den nationella minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset under verksamhetsåret 2021. Tack även till förbundets samarbetsparter. Det har varit ett händelserikt år ur många aspekter. Vi har fokuserat arbetat framåt med de frågor som verkamhetsplanen inrymmer och frågor som vaknat under årets gång och som i högsta grad berör vår minoritet. Om arbetet kan du som medlem, läsa i vår verksamhetsberättelse.
Styrelsen för Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset
Eva Kvist, arbetande ordförande 
Nuksujärvi, 37 år
”Jag är stolt över arbetet som riksförbundet åstadkommit under verksamhetsåret 2021. Det har varit tidvis stormigt men med tålamod, engagemang, handlingskraft och stark vilja har vi fokuserat framåt i påverkansarbetet. Jag är övertygad om att det kommer att ge framtida skörd.”
Tore Hjorth, vice ordförande
Haparanda, 78 år
”Det har varit ett intressant år för STR-T. Många för framtiden viktiga frågor har bearbetats och styrelsen har i stor enighet arbetat för att föra minoritetens frågor framåt. En viktig fråga har varit och är fortfarande att Sannings- och försoningskomisssionen tillåts arbeta fullt ut med sitt uppdrag. Att regeringen förlänger uppdraget och medger ökade anslag. Gör man inte det så riskeras att hela uppdraget blir ”rumphugget” och resultatet blir undermåligt. Den andra frågan är att få in STR-T som en nationell minoritet i Renmarksutredningens arbete. Det är inte rättvist att staten utesluter en minoritet till förmån för en annan ur en gemensamt viktig fråga. Dessa två frågor är aktuella för närvarande och viktiga för oss nu, men ännu viktigare för vår framtid.”
Hjördis Sigurdsdotter, kassör
Uppsala, 77 år
”Jag har haft förtroendet att representera STRT vid samråd och möten med bl.a minoritet.se då vi arbetat med webbsidan. Det har varit bra att möta andra minoriteter i givande diskussioner. STR-T bör samverka med andra minoriteter eftersom vi brottas med samma problem. Med Socialstyrelsen har vi diskuterat enkätsvar från kommuner angående äldreomsorg och barn-ungdomsvård gällande minoritetsspråk angående implementering handläggning upphandling mm. Viktiga frågor för STRT är att arbeta med är demokrati inom förbundet, samt i möten med samarbetspartners, samarbeta med lokalföreningarna, nyttja medlemmarnas kunskaper i förbundet och mellan lokalföreningarna. Jag tackar för mig och fortsätter att marknadsföra Tornedalen.”
Terje Raattamaa, styrelseledamot i AU
Idivuoma, 65
”Jag är tacksam över att under 2021 medverkat till att synliggöra vår minoritet Tornedalingar. Kväner och Lantalaiset. Synliggörandet innefattar vårt språk, vår historia och vår kultur. Viktigt att vi fortsätter med att ha ett kommunikativt förhållningssätt internt till medlemmar och externt ex via sociala medier om det arbete som vi gör. Detta möjliggör att vi syns och hörs. Vi tillsammans kan göra skillnad för förbundets och minoritetens framtid.”
Daniel Särkijärvi, styrelseledamot
Kalix, 47 år
”Jag är tacksam att få sitta i samråd med public
service-bolagen, SVT, UR och SR och se att det vi lyfter fram gör skillnad, hur de tar till sig om vikten av synlighet, att vår historia lyfts fram, att majoritetssamhället men även vi som själva tillhör minoriteten får bättre kunskap, förståelse och vetskap om oss och om meänkieli. Jag ser också de omedelbara åtgärder som görs exempelvis uppdateringar och förbättring av sökfunktioner, korrigering av felaktigheter, på deras mediesidor och playfunktioner mm. Framsteg görs och syns men mycket mer behöver göras, så STR-T fortsätter sin kamp för tornedalingar, kväner och lantalaiset”.
Kurt Kalander, styrelseledamot
Stockholm, 73 år
Jag har under några år haft förtroendet att representera STR-T i många samråd och andra typer av möten där jag och mina kollegor har jobbat för att flytta fram vår position som minoritet. Det handlar om ett brett spektrum av områden och bland mina hjärtesaker är revitalisering av meänkieli. Tittar man in i detta märker man att det omspänner väldigt mycket i samhället som hela utbildningsområdet från förskolor till universitet , möjlighet till att använda språket i olika sammanhang genom hela livet mm. En viktig sak för att möjliggöra detta är att minoritetslagar efterlevs vilket är och har varit en ständig kamp för mig och mina kollegor. Jag kommer nu att lämna styrelsen tackar för alla åren jag haft förtroendet. Det har varit väldigt lärorikt och stimulerande med alla möten med människor inom förbundet och vid samråd med myndigheter. Jag önskar STR-T ett stort lycka till i det fortsatta arbetet och kommer att följa utvecklingen och tala för vår sak i andra sammanhang.”
Niklas Martti, styrelseledamot
Stockholm, 37 år
”Kiitos tästa vuoesta – tack för förtroendet! Under året har jag genom STR-T medverkat i dialogmöten och samråd med Forum för levande historia, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm. STR-T nominerade även mig till Institutet för mänskliga rättigheter, där jag nu sitter i den nya myndighetens styrelse. Genom institutet får vi ytterligare en kanal att bevaka att mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige, inte minst nationella minoriteters rättigheter där även vi tornedalingar, kväner och lantalaiset inräknas.”
Tage Alalehto, styrelseledamot
Umeå, 65 år
”Det som jag under året funnit intressant och tacksam över att ha tagit del av är två saker. För det första den betydelse STR-T tillhyses av kulturdepartementet och rikstäckande myndigheter kopplade till kultur och språk där STR-T fått ställning av en kanal för Riksdagen och Regeringens avsikter när det gäller minoritetsfrågor i allmänhet och meänkieli i synnerhet. För det andra det intresse som finns för vår historia och framför allt brist på skriven historia vilket lett till ett engagemang att öka forskningsintresset för vår minoritet och dra fram dess betydelse i den sammantagna baltiska och svenska historieberättelsen.”
Fredrich Legnemark, styrelseledamot
Borås, 43 år
”Jag är enormt tacksam över att ha fått en djupare inblick i de historiska skeenden som påverkat vår minoritet, vårt språk och levnadsvillkoren i Tornedalen. Det har ju milt utryckt varit ett spännande år, men omgiven av så kunniga och pålästa människor har vi ju gemensamt kunnat arbeta vidare.”
Linnea Huhta, styrelseledamot
Bromölla, 32
”Minoritetsfrågor har alltid varit viktiga för mig och genom att
ha fått delta i styrelsearbetet för STR-
T känner jag att jag kan göra skillnad. jag ser fram emot att bidra som aktiv medlem genom de engagemang jag har för meänkieli och för våra rättigheter.”
Bengt Niska, adjungerad styrelseledamot
Pajala, 69 år
”Mitt engagemang i styrelsen detta år har varit utifrån mitt ledamotskap i Sannings- och försoningskommissionen för Tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det har känts viktigt att få informera styrelsen och jag har också upplevt att styrelsen har varit mycket intresserad av det framskridande arbetet inom kommissionen. Utifrån mångårig erfarenhet av arbetet i denna styrelse så har jag upplevt att det har varit ett öppet klimat där utrymme har getts till att resonera om svåra frågor”.
