Återvändare öppnar affär i Övertorneå

”Handarbete sitter i mina gener”, säger Maria som nu vill sprida hantverket i Övertorneå med omnejd. Foto: Privat

Maria Larsson flyttar till Övertorneå efter 29 år i förskingringen. Till sommaren går en dröm i uppfyllelse. Hon öppnar en handarbetsaffär i centrum.

-Jag är uppväxt med en farmor som kunde sticka strumpor i sömnen, säger 49-åriga Maria.

Maria tillhör generationen som flyttade från Tornedalen under tidigt 1980-tal då staten pumpade in bidrag för att få folk att söka sig från arbetslösheten. Ekfors-tjejen har efter det bott i Kiruna i två omgångar där hon jobbat inom vården samt på Rikspolisstyrelsen. Därefter blev det Hallstavik där hon praktiserade i en handarbetsaffär.

-Jag handarbetar mycket och det var under praktiken jag kom på att öppna en egen butik. I Övertorneå finns ju ingen sådan. Många tycker min idé är jättebra.

Affären kommer att heta Finnmyrtens handarbetshörna apropå att finnmyrten ofta graveras in på bestick och smycken tillverkade vid gränsen.

Att det blir just Övertorneå beror dels på att sambon Roger Hjort just nu befinner sig mellan två jobb och har rötterna i Armasjärvi. Dessutom har Marias pappa Ingemar Andersson i Ekfors utanför Hedenäset flaggat för att huset börjar bli för stort och att han flyttar till lägenhet. Så i maj återvänder Maria till sitt barndomshem med sin Roger.

Två kilometer till grannen

-Vi blir det tredje permanenta hushållet i Ekfors och får två kilometer till närmaste granne. Det blir väldigt luftigt, men det stör mig inte.

Hon hoppas kunna öppna sin handarbetsbutik till sommaren. Kanske blir det i Nybergs före detta lokaler utefter Matarengivägen, men när det här skrivs är inget definitivt klart.

-Det här med handarbete sitter i mina gener, både på mammas och pappas sida. Farmor brukade sitta i gungstolen och sova samtidigt som hon stickade sockor.

Maria är personligen mer inriktad på att virka och brodera även om stickning också är kul.

Hon ser fram emot att sambon Roger hjälper till med butiken.

-Jag får kanske lära honom virka grytlappar, ha ha. Nej, men han är duktig på skyltning så där kan han säkert bidra.

Vad ser du fram emot mest med flytten?

-Att jag äntligen får göra det jag vill – bli min egen dräng.

Maria flyttar tillbaka till Övertorneå. Foto Privat

Maria Larsson flyttar tillbaka till Övertorneå för att uppfylla sin dröm om en handarbetsaffär. Foto: Privat

Gymnasieelever förbereder äldreboende för meänkielitalande

I Gällivare byggs just nu äldreboendet Forsgläntan som delvis ska anpassas efter tre minoriteter. Illustration: Gällivare kommun

I Gällivare byggs just nu äldreboendet Forsgläntan med en eller två avdelningar för minoriteterna tornedalingar, samer och sverigefinnar. Avgångselever på Vård- och omsorgsprogrammet har fått i uppdrag att planera för avdelningarnas innehåll.

-Det har varit otroligt intressant, säger eleven Louise Isaksson Männikkö Önbäck.

Arbetet presenteras i maj för Gällivare kommun i form av en broschyr som sammanställts tack vare ett UF-företag (Ung Företagsamhet) på Välkommaskolan. En av de tre eleverna, Louise, berättar att det känts stimulerande med ett ”riktigt” jobb som de kanske kan se resultat av redan i oktober i år då äldreboendet invigs.

Gällivare är sedan år 2000 förvaltningskommun för meänkieli, samiska och finska och äldreboendet är en del i arbetet med att bevara minoriteternas språk och kultur.

I elevernas uppdrag har ingått att besöka Gläntan i Kiruna som ju är en avdelning för äldre meänkielitalande personer. De har också tagit kontakt med olika instanser för att få mer kunskap, till exempel Demensförbundet och Finska föreningen, och utöver det intervjua äldre som tillhör minoriteterna.

Hur kommer det märkas att det är ett minoritetsboende?

-Dels på inredningen och maten som anpassas. Men också utifrån aktiviteterna och på personalen som ska kunna språken, säger Louise. Maten planeras efter de boendes traditioner: köttsoppa, dopp-i-kopp, renkött, kaffeost och annat som förknippas med kulturerna.

När det gäller demenssjuka bör inredningen styras av de boendes behov, påpekar hon. Till exempel bryts långa korridorer upp i kortare sträckor med hjälp av gungstolar, kökssoffa i trä, gamla bruksföremål, tavlor från förr …

 

Eleverna har under arbetets gång gått igenom flera förvaltningskommuners budget för 2014 och sett hur fördelningen av bidragen för minoriteterna fördelats inom äldreomsorgen. Där kommer det fram att Kiruna lade mer än dubbelt så mycket pengar på äldreomsorg riktad till minoriteterna jämfört med Gällivare det året. Men det var då det och en ny avdelning kommer säkert att förändra bilden.

Nu under våren kommer eleverna att redovisa broschyren för Gällivare kommun och Demensförbundet innan det blir någon större spridning på den.

Hoppas ni själva få jobba på det här boendet så småningom?

– Nog hade det varit kul, men problemet är att ingen av oss kan språket, säger Louise. Och det är viktigt att det finns kompetent personal på avdelningarna.

 

Jennifer Nilsson, Reyhane Rad och Louise Isaksson Männikkö Önbäck. Foto Privat

Jennifer Nilsson, Reyhane Rad och Louise Isaksson Männikkö Önbäck från Välkommaskolans Vård- och omsorgsprogram har jobbat sedan november med en broschyr som ska ge en bra bild av Forsgläntans nya minoritetsavdelningar. Foto: Privat

Språkambassadör och författare fick STR-T:s stipendier

Katarina Kieri och Sari Oja. Foto: Susanne Redebo.

Nu är det klart vilka som blev STR-T:s två stipendiater 2015. Kulturstipendiet vuxen gick till författaren Katarina Kieri, Uppsala. Pruuama-ja-freistamaa-priset tillföll språkambassadören Sari Oja, Pello.

Under STR-T:s årskongress i Kiruna delades de årliga stipendierna ut.

I nomineringstexten för Sari Ojas del påpekas att Sari har verkat som skådespelare i flera teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Sedan flera år gör hon besök på förskolor och skolor i Övertorneå kommun tillsammans med dockan Piika. ”Sari har en energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om.” Sari anses också vara mycket närvarande i sitt skådespeleri och trollbinda sin publik.

-Så härligt att höra, säger Sari. En bekräftelse på att jag är inne på rätt väg. Jag har bestämt mig för att det ska finnas glädje i det jag gör. Det man tycker om att göra ger också resultat.

Sari säger att livet är för kort för att man ska kasta bort det på att vantrivas med sitt arbete. Alla har en uppgift, tror hon: att göra det man tycker om och brinner för. Glädje och inspiration är det som driver Sari.

Just nu jobbar hon med kringresande dramaverksamhet i Övertorneå kommuns skolor i samarbete med kommunen och församlingen. Bibeläventyr heter formen som görs på meänkieli och svenska.

Katarina Kieri tilldelas Kulturstipendiet vuxen 2015. I nomineringstexten står ”Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik … Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.” Hon säger så här om utnämningen:

-Att få en utmärkelse betyder alltid mycket. Det innebär att några har sett och värdesatt det jag har gjort. Vad mer kan en människa begära?

Har du något att säga om nomineringstexten?

-Jag brukar inte kommentera, och än mindre recensera, motiveringar. Formuleringen är givarens. Jag är mest av allt överraskad och glad för att min senaste bok, Vårt värde, inte bara har lästs av en handfull nördigt litteraturintresserade, utan av några fler som funnit den intressant.

Katarina Kieri kom till STR-T:s årskongress ganska snart efter att ha besökt den stora barn- och ungdomsboksmässan i Bologna. Hon var där i egenskap av jurymedlem för Astrid Lindgren Memorial Award för att delta i tillkännagivandet av årets pristagare.

Här kan du läsa nomineringstexterna i sin helhet:

Kulturstipendiat vuxen: Katarina Kieri, Uppsala

Katarina Kieri har en lång karriär som författare. Katarina visar genom sitt författarskap vilka förluster människor gör på vägen från den meänkielitalande Byn till den svensktalande Staden. Hon beskriver hur den generation som inte lärde sig föräldrarnas modersmål kom att hamna i ett mellanrum, inte riktigt hemma någonstans.

Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik. Katarina uttrycker det på följande sätt i boken Vårt värde: ”Vi visste vårt värde. Vi visste att vi hamnat där vi hamnat för att våra mammor och pappor hade kastat fast spadarna i backen och torkat sig i persheet med Haparandabladet en sista gång och sedan sprungit till samhällsbygget”.

Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.

Pruuama-ja-freistaama priset: Sari Oja, Pello

Sari Oja får STR-Ts Pruuama-ja-freistaama priset 2015 för hennes insatser för meänkieli och kulturen. Till en början har hon verkat som skådespelare i flera olika teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Numera jobbar Sari åt Övertorneå kommun som språkambassadör för meänkieli och finska. Sedan flera år gör Sari besök på förskolorna och skolorna runt om i kommunen tillsammans med dockan Piika. De besöken är mycket uppskattade. 2015 har Sari haft rollen som den alkoholiserade mamman i Tornedalsteaterns uppsättning av ”Huomena Uusi päivä” av Lina Stoltz.

Sari har energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om. Hennes förmåga att trollbinda både vuxna och barn när hon själv skådespelar är mycket speciell. Sari har definitivt visat att det lönar sig att gå sin egen väg.

Maja Mella, Sari Oja, Tore Hjorth och Katarina Kieri. Foto Susanne Redebo

Maja Mella, Sari Oja, Katarina Kieri och Tore Hjorth. Foto: Susanne Redebo

Pressinbjudan Kulturstipendier och föreläsningar under årskongress

Lördag den 23 april 2016 med början kl. 9.30 håller Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset årskongress. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar delar STR-T ut kulturstipendier till Katarina Kieri och Sari Oja.

I samband med årskongressen föreläser Curt Persson, Lennart Rohdin, Norske Kveners Forbund-Ruijan Kveeniliitto samt Kvänlandsförbundet.

Dag: lördag 23 april 2016

Tid: 9.30

Plats: Malmfältens Folkhögskola, Kiruna. Lokal: Lilla Björn

Pressinformation:

Maja Mella, verksamhetsledare, 070-582 40 74

Program

09.30 Årskongressen öppnas Tore Hjorth, förbundsordförande

09.40-10.40 Rasbiologin i ett lokalt perspektiv – vad tänkte Maria? Curt Persson, Fil Dr historia, Luleå tekniska universitet

Curt för presentation

Curt Persson. Foto: Privat

10.50-11.50 Hur tänkte de? Hur blev det? Den nationella minoritetspolitiken i Sverige Lennart Rohdin, som ledde arbetet i Regeringskansliet vid tillkomsten av Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Lennart Rohdin Foto Privat

Lennart Rohdin. Foto: Privat

11.50-12.30 Information om kväner. Representanter från Kvänlandsförbundet och Norske Kveners Forbund-Ruijan Kveeniliitto

NKF Kvänlandsförbundet

12.30-13.30 Lunch och kulturunderhållning

13.30-13.45 Prisutdelning STR-Ts kulturstipendiater; Kulturstipendiat vuxen samt Pruuama ja freistaama priset

13.45-16.00 Årsmötesförhandlingar.

 

Språkambassadör och författare får riksförbundets stipendier

Nu är det klart vilka som blir Svenska Tornedalingars Riksförbunds två stipendiater 2015. Kulturstipendiet vuxen ges till författaren Katarina Kieri, Uppsala. Pruuama-ja-freistamaa-priset tillfaller språkambassadören Sari Oja, Pello.

Priserna delas ut i samband med årskongressen 23 april 2016 kl 13.30 vid Malmfältens Folkhögskola i Kiruna. Media är varmt välkommen att delta.

Pressinformation:

Maja Mella, verksamhetsledare

070-582 40 74

Katarina Kieri. Foto Håkan Liljestrand

Foto: Håkan Liljestrand

Motivering Katarina Kieri, Uppsala

Katarina Kieri har en lång karriär som författare. Katarina visar genom sitt författarskap vilka förluster människor gör på vägen från den meänkielitalande Byn till den svensktalande Staden. Hon beskriver hur den generation som inte lärde sig föräldrarnas modersmål kom att hamna i ett mellanrum, inte riktigt hemma någonstans. Hennes författarskap rymmer både vemod och systemkritik. Katarina uttrycker det på följande sätt i boken Vårt värde: ”Vi visste vårt värde. Vi visste att vi hamnat där vi hamnat för att våra mammor och pappor hade kastat fast spadarna i backen och torkat sig i persheet med Haparandabladet en sista gång och sedan sprungit till samhällsbygget”. Den briljanta skärpan i Katarinas texter gör henne till en viktig förebild för tornedalingar.

Sari Oja. Foto Privat

Foto: Privat

Motivering Sari Oja, Pello

Sari Oja får STR-Ts Pruuama-ja-freistaama priset 2015 för hennes insatser för meänkieli och kulturen. Till en början har hon verkat som skådespelare i flera olika teaterproduktioner och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Numera jobbar Sari åt Övertorneå kommun som språkambassadör för meänkieli och finska. Sedan flera år gör Sari besök på förskolorna och skolorna runt om i kommunen tillsammans med dockan Piika. De besöken är mycket uppskattade. 2015 har Sari haft rollen som den alkoholiserade mamman i Tornedalsteaterns uppsättning av ”Huomena Uusi päivä” av Lina Stoltz. Sari har energi utöver det vanliga. Hon har beundransvärda kunskaper i meänkieli, svenska och finska samt en välutvecklad fingertoppskänsla för vad barn tycker om. Hennes förmåga att trollbinda både vuxna och barn när hon själv skådespelar är mycket speciell. Sari har definitivt visat att det lönar sig att gå sin egen väg.

Fakta om STR-T

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för medlemmar som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet grundades 1981 och är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet. Förbundet utgör även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. I dagsläget har organisationen närmare 5000 medlemmar i hela Sverige. www.str-t.com

 

Förslag på ny logotype och grafisk profil

Sebastian Brännvall, grafisk formgivare, och Oskar Norberg Lundmark, projektledare, står bakom den nya grafiska profilen. Foto: Yours

STR-T ska få en ny grafisk profil för trycksaker och webb.

-Lovikkamönstret i profilen ska symbolisera en öppen förening som arbetar med hjärtat och står bakom människors lika värde, säger grafiska formgivaren Sebastian Brännvall på Yours kommunikationsbyrå i Luleå.

Vid årskongressen 2015 behandlades en motion från Kjell Havring, styrelseledamot i Tornedalingar i Stockholm, som ansåg att STR-T borde se över frågan om enhetligt marknadsföringsmaterial. Årskongressen var av samma mening som styrelsen: förbundets grafiska profilarbete var eftersatt och det fanns behov av ett gemensamt och enhetligt material. Både för trycksaker och utseende på webben.

Efter årsskiftet satte Yours kommunikationsbyrå igång arbetet och Sebastian berättar att det gått smidigt. Han fick tidigt tydliga visioner från förbundet om värdegrund och dess historia. Modern, öppen, inkluderande och framåtblickande var också viktiga ord att förhålla sig till. Uppgiften blev att omsätta det i färg och form.

-En del i utmaningen var att knyta samman alla lokalavdelningar också, därav symbolen som anknyter till vatten, säger Sebastian.

I symbolen (eller loggan) har älven och dess rörelse fångats med en igenkänning från Meänflakus färger blått, gult och vitt. Primärfärgerna har fått sällskap av sekundärfärgerna grönt och varmt gult i rubriker och text.

Logotyp. Foto Yours

Logotyp lokal. Foto Yours

Nya logotypen knyter an till älvens rörelse. Foto: Yours

Lovikkamönster som symbol

Ett hjärtformat nordiskt mönster (Lovikka) har tagits fram som kan användas som dekoration i trycksaker.

-Mönstret ska symbolisera en öppen förening som arbetar med hjärtat och står bakom människors lika värde.

Det stickade mönstret knyter också an till hemtrevnad och traditionen med handarbete i Tornedalen.

Mönster. Foto Yours

Ett hjärtformat Lovikkamönster kan användas som avdelare eller som dekoration. Foto: Yours

Har det varit ett svårt jobb?

-Nej, vi har haft så bra kommunikation mellan oss och förbundet, säger Sebastian.

Arbetet underlättades av att vi på Yours har kopplingar till Tornedalen.

Projektledare Oskar Norberg Lundmark:

-Utmaningen för oss är att ge det kunden vill ha och i det här fallet har kommunikationen med STR-T varit mycket bra med stor öppenhet.

STR-T:s styrelse har tagit till sig förslaget och gillar konceptet. Nu ligger förslaget ute hos lokalavdelningar och övriga medlemmar för att fler ska tycka till. Senast 1 maj vill styrelsen för STR-T ha in yttranden via mejl info@str-t.com.

Passa på att tala om vad du tycker!

Här hittar du den grafiska manualen: http://www.str-t.com/ny-grafisk-profil-for-svenska-tornedalingars-riksforbund-tornionlaaksolaiset-str-t/

Fotnot: Yours står också bakom den nya grafiska profilen för Norrbottens lag i herrarnas basketliga BC Luleå.

Affischer. Foto Yours

Förslag på affischer med den nya profilen. Foto: Yours

Personerna i styrelsen för Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T

Under dessa veckor presenterar vi STR-Ts styrelse och den nionde att svara på några frågor är styrelseledamoten Johanna Nordblad Sirkka.

Styrelseroll: Styrelseledamot

Aktiva år i styrelsen: 2 år

Mitt bästa minne från en händelse där styrelsen var involverad: ”Vår aktivistaktion i Luleå när Luleås politiker skulle rösta om förvaltningskommun för meänkieli.”

Mina hjärtfrågor i föreningen: ” Utbildning. Finns stora brister där som det ser ut idag.”

Därför är det viktigt att STR-T finns: ”För att det är nödvändigt med organisationer som arbetar för våra rättigheter och med att stärka vår identitet och självkänsla.”

Favoritplats: ”Stugan i Raanujärvi.”

 

Personerna i styrelsen för Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

Under dessa veckor presenterar vi STR-Ts styrelse och den åttonde att svara på några frågor är suppleanten Daniel Snell.

Styrelseroll: Suppleant

Aktiva år i styrelsen: Ett år

Mitt bästa minne från en händelse där styrelsen var involverad: ”Har tyvärr inte hunnit med några större händelser ännu tillsammans med styrelsen dels för att jag nyligen blivit invald men också för att jag bor i Göteborg och ännu inte haft några uppdrag i styrelsens regi.”

Mina hjärtefrågor i föreningen: ”Att genom att bevara och föra ut den tornedalska kulturen visa den rika kultur vi har med oss från uppväxten och som vi är stolta över.”

Därför är det viktigt att STR-T finns: ”För att bevara vårt tornedalska arv.”

Favoritplats: ”Pajala har sedan min uppväxt alltid haft en speciell plats i mitt liv. Där finns den trygghet och de äventyr jag fått med mig från barndomen och som format mig till den jag är idag.”

 

Aittor och kringbyggda gårdar utmärker tornedalsk arkitektur

Tomas Harila Carlgren bodde under sin ungdomstid i Torneå. Foto: Privat

Ingen byggnad har gjort Tornedalen så känd som Haparanda kyrka. Den brutala formen väckte stor uppmärksamhet på 1960- och 70-talen. Annars är aittor med utsvängda väggar typiska för arkitekturen vid gränsen, berättar formgivaren Tomas Harila Carlgren.

Tomas bodde som ung i Torneå och är idag konstnär och formgivare med bas i Stockholm. Han brinner särskilt för arkitektur och därför ber vi honom ge sin bild av vad som är typiskt tornedalskt inom det området.

Tomas säger att det som vissa anser vara tornedalsk arkitektur inte är det för andra vilket gör det hela komplicerat.

Men vissa särdrag för byggnadsstilen vid gränsen finns, och den är gemensam för både finska och svenska sidan även om många byggnader i Finland är borta efter att ha bränts ner under andra världskriget.

Den historiska arkitekturen är nästan alltid anonym, det vill säga det finns ingen upphovsman utan det följer mode, traditioner, att man vill berätta att man har pengar.

-Vi har en syn på Tornedalen som att det är en fattig del av Sverige, men det syns inte alls i byggnaderna.

Ett tecken är de stora aittorna som finns i Risudden och utanför Övertorneå. Förvaringsbodar med utsvängda väggar som ofta placerades vid gårdarnas infarter eftersom de skulle synas.

-Väggarnas lutning har inget med funktionen att göra utan de säger bara att familjen har råd att bygga den stilen.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Aittan signalerade välstånd och placerades ofta vid infarter till gårdarna. Aitta i Aapua. Foto: Siw Vanhatalo

Forslundsgården i Vojakkala är det finaste exemplet på kvarvarande tornedalsk byggnad och har klassats som byggnadsminne.

– Den har en utsökt kringbyggd gårdsstruktur som är typisk för Tornedalen, det syns att familjen var förmögen.

Mangårdsbyggnaden är gul vilket ska associera till sten. Stengårdar signalerade under 1800-talet rikedom och återfinns på många håll i Tornedalen där mangårdsbyggnaderna är målade i ljusa oljefärger. Haparanda och Torneå hade många handelsgårdar på 1800-talet, men de har rivits eller bränts upp.

Forslundsgården i Vojakkala. Foto Länsstyrelsen

Forslundsgården i Vojakkala är ett fint exempel på en tornedalsk kringbyggd gård. Foto: Länsstyrelsen

Om man pratar om vad som utmärker Tornedalsk byggnadsstil idag, bollar Tomas tillbaka frågan och undrar vad som krävs för att en byggnad ska klassas som kulturtypisk? Räcker det att arkitekten är uppväxt i Tornedalen? Eller är kravet att byggnaden ska stå i Tornedalen?

Vad tycker du om Tärendöfödda Mats Winsas byggnader i Kattilakoski och på Luppioberget?

-Stora glasrutor, sten och rappade ytor är nyfunkisstil som utmärker det mesta som idag byggs i Sverige och västvärlden. Det kanske blir tornedalskt så fort man ser ut från glasytorna på Utblick?

Byggnaderna i Tornedalen har influenser från många håll i världen. Haparandas vackra järnvägsstation byggdes till exempel som symbol mot kejsardömet Ryssland under en tid då Finland tillhörde Ryssland.

-Vi byggde pampiga byggnader för att visa upp oss, en så kallad symbolarkitektur.

Järnvägsstationen i Haparanda. Foto Mirej

Järnvägsstationen i Haparanda. Foto: Mirej

Den byggnad som marknadsfört Tornedalen mest är Haparanda kyrka. Folk vallfärdade dit från hela landet under 1960- och 70-talen, staden var tvungen att anställa guider för att ta hand om alla.

– Stilen var chockerande och omtumlande. I Sverige är det en av få byggnader som väckt så stor uppmärksamhet.

Haparanda kyrka. Foto Haparanda Tornio turistinformation

Haparanda kyrka är påkostad med sina fasader av koppar. Foto: Haparanda Tornio Turistinformation

Tomas kallar kyrkans byggnadsstil för brutal, en avskalad och symbolisk stil och är extremt påkostad med väggar av koppar. Andra byggnader som gjort Tornedalen känt är järnvägsstationen i Haparanda, kommunhuset i Övertorneå och Röda kvarn-biografen ett stenkast därifrån. Röda kvarn består för övrigt av överblivet byggmaterial och är utförd utan ritningar och utan arkitekt. I Pajala utmärker sig tingshuset byggt på 1950-talet.

Övertorneå kommunhus. Foto Susanne Redebo

Övertorneå kommunhus är ett intressant exempel på annorlunda arkitektur, tycker Harila Carlgren. Foto: Susanne Redebo

Ny ledning för tornedalingarnas riksförbund

Om en dryg vecka håller Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, sin årskongress i Kiruna. Sedan 2007 har Tore Hjorth innehaft förtroendeuppdraget som förbundets ordförande. I år är det dags för nya krafter att kliva in på förtroendeuppdraget som ordförande.

-Efter nio år som förbundsordförande tycker jag att det är dags att lämna verksamheten, så att förbundet kan fortsätta att utvecklas säger Tore Hjorth.

På vilket sätt har då förbundet utvecklats under dessa nio år?

-Förbundet har skapat lokalavdelningar i Pajala, Gällivare, Övertorneå, Kalix, Göteborg och Uppsala. 2014 bildades ungdomsförbundet Met Nuoret.

-Förbundet har kunnat ta steg till att verka på en nationell arena och medverkat i en del lagförändringar exempelvis lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (LoNM), att grundläggande kunskaper inte krävs för att läsa meänkieli skolan, att lagen om god ortnamnssed förändrats till att även inbegripa meänkieli och att sändningstillståndet för public service har förändrats.

-Förbundet är också nu en samrådspart till en rad myndigheter och departement, vilket vi inte var för sex år sedan

-Förbundet har genomfört många projekt och öppnat upp verksamheten för samarbete med andra nationella minoriteter i frågor som berör oss alla, exempelvis utbildning.

-Metavisi som periodisk tidskrift finns numera på webb istället för print. Där publiceras två artiklar på meänkieli och svenska varje vecka.

-Tornedalingarna har nu också en egen flagga, Meänflaku, och en egen dag den 15 juli.

Vad är utmaningen för den kommande ledningen?

-Det finns en rad utmaningar; att stärka finansieringen, att arbeta med intern kommunikation gentemot lokalavdelningar, att stärka våra rättigheter och avslutningsvis att tornedalingar och meänkieli blir mer känt!

Pressinformation:

Tore Hjorth, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-335 77 88 

Fakta om STR-T

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset är en intresseorganisation i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor. Förbundet är en intresseorganisation för medlemmar som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Förbundet grundades 1981 och är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet. Förbundet utgör även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. Målsättningen är att främja och stärka minoritetens identitet samt språkliga och kulturella utveckling och förankring. I dagsläget har organisationen närmare 5000 medlemmar i hela Sverige. www.str-t.com