reimyre 149
Tomas Harila Carlgren bodde under sin ungdomstid i Torneå. Foto: Privat
Ingen byggnad har gjort Tornedalen så känd som Haparanda kyrka. Den brutala formen väckte stor uppmärksamhet på 1960- och 70-talen. Annars är aittor med utsvängda väggar typiska för arkitekturen vid gränsen, berättar formgivaren Tomas Harila Carlgren.
Tomas bodde som ung i Torneå och är idag konstnär och formgivare med bas i Stockholm. Han brinner särskilt för arkitektur och därför ber vi honom ge sin bild av vad som är typiskt tornedalskt inom det området.
Tomas säger att det som vissa anser vara tornedalsk arkitektur inte är det för andra vilket gör det hela komplicerat.
Men vissa särdrag för byggnadsstilen vid gränsen finns, och den är gemensam för både finska och svenska sidan även om många byggnader i Finland är borta efter att ha bränts ner under andra världskriget.
Den historiska arkitekturen är nästan alltid anonym, det vill säga det finns ingen upphovsman utan det följer mode, traditioner, att man vill berätta att man har pengar.
-Vi har en syn på Tornedalen som att det är en fattig del av Sverige, men det syns inte alls i byggnaderna.
Ett tecken är de stora aittorna som finns i Risudden och utanför Övertorneå. Förvaringsbodar med utsvängda väggar som ofta placerades vid gårdarnas infarter eftersom de skulle synas.
-Väggarnas lutning har inget med funktionen att göra utan de säger bara att familjen har råd att bygga den stilen.
Aittan signalerade välstånd och placerades ofta vid infarter till gårdarna. Aitta i Aapua. Foto: Siw Vanhatalo
Forslundsgården i Vojakkala är det finaste exemplet på kvarvarande tornedalsk byggnad och har klassats som byggnadsminne.
– Den har en utsökt kringbyggd gårdsstruktur som är typisk för Tornedalen, det syns att familjen var förmögen.
Mangårdsbyggnaden är gul vilket ska associera till sten. Stengårdar signalerade under 1800-talet rikedom och återfinns på många håll i Tornedalen där mangårdsbyggnaderna är målade i ljusa oljefärger. Haparanda och Torneå hade många handelsgårdar på 1800-talet, men de har rivits eller bränts upp.
Forslundsgården i Vojakkala är ett fint exempel på en tornedalsk kringbyggd gård. Foto: Länsstyrelsen
Om man pratar om vad som utmärker Tornedalsk byggnadsstil idag, bollar Tomas tillbaka frågan och undrar vad som krävs för att en byggnad ska klassas som kulturtypisk? Räcker det att arkitekten är uppväxt i Tornedalen? Eller är kravet att byggnaden ska stå i Tornedalen?
Vad tycker du om Tärendöfödda Mats Winsas byggnader i Kattilakoski och på Luppioberget?
-Stora glasrutor, sten och rappade ytor är nyfunkisstil som utmärker det mesta som idag byggs i Sverige och västvärlden. Det kanske blir tornedalskt så fort man ser ut från glasytorna på Utblick?
Byggnaderna i Tornedalen har influenser från många håll i världen. Haparandas vackra järnvägsstation byggdes till exempel som symbol mot kejsardömet Ryssland under en tid då Finland tillhörde Ryssland.
-Vi byggde pampiga byggnader för att visa upp oss, en så kallad symbolarkitektur.
Järnvägsstationen i Haparanda. Foto: Mirej
Den byggnad som marknadsfört Tornedalen mest är Haparanda kyrka. Folk vallfärdade dit från hela landet under 1960- och 70-talen, staden var tvungen att anställa guider för att ta hand om alla.
– Stilen var chockerande och omtumlande. I Sverige är det en av få byggnader som väckt så stor uppmärksamhet.
Haparanda kyrka är påkostad med sina fasader av koppar. Foto: Haparanda Tornio Turistinformation
Tomas kallar kyrkans byggnadsstil för brutal, en avskalad och symbolisk stil och är extremt påkostad med väggar av koppar. Andra byggnader som gjort Tornedalen känt är järnvägsstationen i Haparanda, kommunhuset i Övertorneå och Röda kvarn-biografen ett stenkast därifrån. Röda kvarn består för övrigt av överblivet byggmaterial och är utförd utan ritningar och utan arkitekt. I Pajala utmärker sig tingshuset byggt på 1950-talet.
Övertorneå kommunhus är ett intressant exempel på annorlunda arkitektur, tycker Harila Carlgren. Foto: Susanne Redebo
