Susanne Hägglund, minoritetspråkssamordnare i Kiruna kommun. Foto: Kiruna kommun.
Kiruna har kommit långt i arbetet med att ta vara på meänkieli. Till Gläntan, en avdelning för äldre meänkielitalande, är det just nu kö. Och förskoleavdelningen Nalle-Maja är full.
Kiruna är sedan flera år förvaltningskommun för tre språk: meänkieli, finska och samiska. Vi ber kommunens samordnare Susanne Hägglund ta tempen på arbetet med meänkieli.
Hon berättar att det inte är svårt att få tag på språkkunnig personal till minoritetsspråkavdelningarna med inriktning finska eller meänkieli.
-Många här uppe har ju finskan och meänkielin med sig. Det är snarare den samiska biten som är utmaningen för oss.
Avdelningen Gläntan för äldre och förskoleavdelning Nalle-Maja är på sätt och vis kommunens flaggskepp på meänkieli-sidan. Till de båda arbetsplatserna kommer andra kommuners representanter på studiebesök för att se hur personalen jobbar.
På avdelning Gläntan i Kiruna följer inredningen tornedalsk kultur. Foto: Kiruna kommun.
Loppisar och gammal träbåt
På Nalle-Maja finns bland annat en låtsasbastu och ett kök med gammal tornedalsk kultur
-Sakerna har personalen köpt in på loppisar, de gör en hel del utöver sitt uppdrag.
Inom äldreomsorgen på avdelning Gläntan finns 32 platser samt möjlighet till parboende. Just nu är det kö för att få plats på boendet. Här är inredningen och aktiviteterna kopplade till den tornedalska kulturen och språket. Personalen ordnade till exempel i höstas en stor fest där de äldre fick vara med och laga mat och baka på traditionellt vis.
-Här finns också en fin bastu och en gammal träbåt på gården där de boende kan sitta och jobba.
Knackigt med samrådsarbete
Något som fungerat sämre i Kiruna är arbetet med samråd där det är sagt att representanter från minoriteterna ska träffas regelbundet.
-Det har varit lite knackigt med det men nu börjar vi vända skutan. Vi har jobbat mycket med att få till möten, reglementen och att hitta representanter.
Just att hitta representanter har varit lätt.
-Folk är engagerade och organiserade sedan tidigare.
När det gäller modersmålsundervisning i skolan läser 34 elever meänkieli. Det är samma antal som förra året. Två lärare, Paula Kruukka och Ulla Bergström, håller just nu på att ta fram litteratur för nybörjare i meänkieli.
-Kommunen har gått in med medel för vi kan inte sitta och vänta på att det ska ske, vi tycker det är angeläget.
Vad tror du om meänkielins framtid?
-Om vi satsar på barnen och lägger krutet där, så tror jag det överlever. Det är också jätteviktigt att föräldrarna känner att det är värdefullt att föra språket vidare.
– På bara 20 år har attityden till att tillhöra en minoritet förändrats i positiv riktning. Jag kan se en tydlig skillnad nu jämfört med när jag själv var ung. De unga är stolta över sitt ursprung på ett annat sätt.
Personalens engagemang på förskoleavdelningen Nalle-Maja är a och o för hur bra det blivit. Foto: Kiruna kommun.
