Alva Eriksson Kalla, Elvira Pääjärvi och Ella Rönnbäck i åk 6 samt Adam Alldén, Sanna Pieskä och Tuvalisa Ylitalo i åk 7 i Pajala tilldelas årets stipendium.
I FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 är det fastställt i artikel 30 följande: ”Barn som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar har rätt till sitt eget språk, sin kultur och religion”.
Att lära sig språk har stor betydelse för elevens språk- och kunskapsutveckling. Den påverkar elevernas identitetsskapande och deras framtidsutsikter. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Att ha tillgång till ett språk underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden. Flerspråkighet är därför inget funktionshinder utan en resurs som ger individen i fråga omfattande förutsättningar för att möta de utmaningar som globalisering och mångkulturalitet medför.
Större delen av mänskligheten växer upp med flera språk omkring sig, och det har visat sig vara positivt för individernas mentala förmåga och sociala utveckling. Numera anser också ganska många forskare också att ju fler språk en människa lär sig desto lättare har hon att lära sig ännu fler.
Det finns idag mellan 5000 och 6000 språk totalt. Och ett av dessa många språk är Meänkieli som sedan år 2000 är erkänt som ett minoritetsspråk i Sverige. Att lära sig meänkieli är av stort värde för en själv. Men det är också en kulturgärning och en framtidsgärning och inte minst en rättvisegärning eftersom meänkielitalare under allt för lång tid har levt under förtryck.
Att lära sig meänkieli är således en fråga om upprättelse, man får känna sig stolt över sitt språk och sin kultur. Och precis som andra språk är meänkieli ett unikt språk som har sina uttryck och specifika ord. ”Ord-för-ord”-översättningar av till exempel ordstäv fungerar sällan, och i dessutom finns det många ord för särskilda företeelser som inte har någon motsvarighet på andra ställen.
Alva Eriksson Kalla, Elvira Pääjärvi och Ella Rönnbäck i årskurs 6 samt Adam Alldén, Sanna Pieskä och Tuvalisa Ylitalo i årskurs 7 läser meänkieli i skolan. Det är ett modigt val, att välja att läsa ett litet minoritetsspråk, som meänkieli. Det är en kulturgärning som kräver engagemang och slit, något som dessa elever visat att de har.
Foto: Marlén W Edin
