Nils-Bertil Heikka, metodutvecklare för nationella minoriteter i Luleå, och Viktoria Björklund, chef för Resurscentrum i samma kommun. Foto: Susanne Redebo
Hur lär man sig meänkieli på ett roligt och lekfullt sätt? Viktoria Björklund, chef för Resurscentrum i Luleå, berättar här hur de jobbar. Hon ger tips som passar både föräldrar och förskollärare.
I Luleå finns sedan 2019 en minoritetsförskola som heter Charlottendal som är tvåspråkig. Här talar personalen meänkieli, samiska eller finska med barnen mellan klockan 9 och 15 varje dag. Deras metoder är omtalade och förankrade via språkforskaren Leena Huss.
Det här innehållet i språkväskan riktar sig till barn som lär sig romani. Foto: Privat
Föräldrar som inte kan språket även om barnet får modersmålsundervisning i skolan, hur kan de hjälpa till?
-Jag är ingen expert men min erfarenhet är att grunden är en öppenhet och tolerans för alla språk och språkutveckling, säger Viktoria Björklund. Att vara nyfiken på språk. Sedan måste man också jobba med sin rädsla för att säga fel och våga uttrycka sig på språket. Jag rekommenderar alla att börja prata med sitt barn och inte vara rädd för att säga fel.
Det är inte så att barn lär sig ett språk med en timmes modersmålsundervisning i veckan, menar Viktoria. Det måste man ta fasta på hemma och jobba för att man själv också vill lära sig det.
-Att få till en lekfullhet är viktigt. Om man som förälder fokuserar för mycket på språkutveckling så kan barnet uppleva det som tvång. Det blir inte bra och kan vändas till protest så småningom.
Språk måste också finnas i ett socialt sammanhang. Det är ingen direkt mening med att försöka lära sig det om man inte har någon att prata med.
-Du måste kunna använda det och prata det hemma eller kanske med farmor, mormor eller annan släkting.
Postit-lappar och språkcaféer
Ett annat sätt för att uppmuntra språkutveckling hemma är att klistra upp postit-lappar med ord på saker: att utgå ifrån det som finns i hemmiljön. Ta reda på vad enkla ord och fraser i vardagen heter och börja använd dem och synliggör dem i vardagligt språk utan tvång.
Som förälder kan du också starta studiecirklar eller språkcaféer i meänkieli där du bor, om du vet att flera har samma intresse.
De föräldrar som har barn som läser ett minoritetsspråk kan även se till att samlas då och då och få veckans ord eller fraser till sig och sedan själva jobba med det hemma så att även deras språk stimuleras.
Böckerna är tvåspråkiga så alla kan hänga med i innehållet. Foto: Privat
Filmer som ger språkutveckling
Särskilda språkutvecklingsfilmer har tagits fram av språkaktivisten Daniel Särkijärvi i Kalix för Resurscentrums räkning i Luleå. De är riktade till pedagoger i förskolan men kan likaväl användas av föräldrar. Filmerna ger tips på hur man kan leka med språk och lära sig nya ord.
Även modersmålsstödjare i meänkieli har tagit fram filmer som går att använda i förskolor och i hemmen. Där handlar det om att samla ord, att prata, börja använda orden i vardagen, byta ut det svenska …
Filmerna finns på youtube, sök ”Resurscentrum Luleå”.
Språk – och kulturväskor
Två typer av väskor har Resurscentrum utvecklat under de senaste tre åren: språkväskor och kulturväskor kopplade till nationella minoritetsspråk.
Idag finns 23 språkväskor. Varje väska representerar ett språk, men kan användas som generellt inspirationsmaterial för språkutveckling i alla språk.
Resurscentrum har även tagit fram kulturväskor för nationella minoriteter, de innehåller material för alla fem nationella minoriteters kulturer. I både språkväskorna och kulturväskorna finns lek och spel, material med sagor och inspelade sånger samt pedagogiskt handledningsmaterial.
En meänkieliväska inriktad på språk är till exempel fylld med material som är tänkt som inspiration och dörröppnare för förskolepedagoger. Modersmålslärare och andra som kan meänkieli har läst in sagor på språket men det är ett s k tvillingmaterial på både svenska och meänkieli, vilket gör det lättare att hantera för pedagoger som inte kan språket.
Josée Kobylak, metodutvecklare, har jobbat fram de 23 kultur- och språkväskorna som lånas ut till förskolor i Luleå kommun. Foto: Privat
Digitala QR-koder underlättar
Mycket av väskornas innehåll är digitalt. Här finns till exempel tärningsspel med QR-koder där barnen får lyssna via en Ipad på ord på saker, färger, hela fraser med mera. Även inspelade sago- och sångmaterial får man tillgång till via QR-koder. Här finns också korta filmer på hur sakerna används.
-Vi är noga med att inte ringa in saker som att vissa prylar bara tillhör en viss kulturell grupp. I verkligheten finns ju kulturella föremål, framför allt kopplade till de nationella minoriteterna samer, tornedalingar och sverigefinnar, utspridda över ett stort geografiskt område och blandade inom kulturerna.
Arbetet med språk- och kulturväskorna gör att pedagogerna blir nyfikna på barnen som finns i verksamheten, berättar Viktoria. Vilka är föräldrarna? Kan någon språket i deras familjer, kanske någons farmor kan meänkieli och vill besöka barnen i förskolan/skolan?
Viktoria vill slå ett slag för att de här metoderna och idén med väskor kan användas i alla förskolor och skolor över hela landet, även om var och en får göra egna väskor och utveckla sitt eget material.
Även i Stockholm finns massor av förskollärare och föräldrar som kommer från Tornedalen och har språket med sig. De borde man satsa på! Få dem stolta över sitt arv, ge dem en temadag under året där de får träffa varann och kanske hyra in en inspiratör i meänkieli. Det uppstår en stolthet hos människor som har en extrakompetens som inte alla har.
Tips till förskollärare: Var nyfiken på vilka barn som finns i barngrupperna och ställ frågor, gör barnen nyfikna och stolta över de språk som finns i familjerna. Uppmuntra de barn som kan några ord på meänkieli att använda sina ord i gruppen och lyft den speciella kompetensen som de har. Då vill alla barn lära sig och även säga vilka språk de själva kan.
-Gör inte språk till något annorlunda och svårt som ska talas i ett annat rum med stängd dörr. Var nyfikna och lek tillsammans. Det skapar tolerans och inkludering. Det är en demokratifråga på högsta nivå!
