Gunnel Tjäder har drivit sitt företag som konsthantverkare sedan 1996. Hon jobbar med ull och renskinn utöver dekormåleri. Foto: Privat
Konsthantverkare Gunnel Tjäder i Kiruna är en av få dekormålare som har kunskap i tornedalskt allmogemåleri.
– Jag tror att många inte känner till vilka skatter de har där hemma. Ett flertal gamla tornedalsmöbler står i uthus och blir fuktskadade. Jag hoppas intresset för dem kommer tillbaka.
De flesta av oss känner igen ”problemet” med stora ärvda pjäser som hamnar på undantag. De är visserligen vackra men de kräver utrymme och passar inte alltid in i moderna små bostäder. Ett stort skåp tar plats och väger en hel del.
Tornedalens färgstarka allmogemåleri har sina rötter i trakterna kring Torne- och Kalixälvdalar och var som mest intensivt under 1700- och 1800-talen. Möblerna målades med handblandade linoljefärger på fri hand. Skickliga allmogemålare dekorerade skåp, brudkistor, sängar och annat på gårdarna. En av de mest kända heter Gustaf Strålberg (1794-1858), verksam i Överkalixtrakten.
Gunnel Tjäders egen resa i ämnet tog ordentligt fart då hon gick en konsthantverksutbildning på 1990-talet. Hon blev elev hos framlidne konservatorn Paulus Aili i Risudden och fick då värdefull kunskap i hantverket.
Idag arbetar hon med tornedalskt allmogemåleri, design av hantverk och textiltryck med inspiration hämtad från Lappland.
Brudkista i 1800-talets varmröda bottenfärg med handgjorda beslag. Sven Pounu har snickrat. Foto: Privat
Alla dekorer målas på fri hand. Foto: Privat
Bristfällig dokumentation
Men det fanns en tid när Gunnel inte visste att det fanns en speciell allmogestil i Tornedalen trots att hon är född i byn Kitkiöjoki och uppvuxen i Kiruna.
– Det saknas dokumentation om den här målningstekniken och det är synd.
Vad utmärker stilen?
– Grundtekniken bygger på linoljefärger. I början på 1700-talet var det väldigt vanligt med gulockra, en gulbrunfärg, i botten och ovanpå det enkla torrlaserade dekorer (buskmålning) i mörkare brunt. Laseringen blev mer och mer avancerad med tiden.
Stilen har fått influenser från bland annat ryska sidan.
På 1800-talet dök fler pigment upp och man kunde blanda till de typiska varmröda bottenfärgerna och även vackert blåa färgtoner.
Hur ser intresset ut för tornedalskt allmogemåleri idag?
– Det jag oftast anlitas för är att återskapa gamla möbler som blivit av med sin färg.
Men även nyproduktion förekommer.
Gunnel har en butik, Ateljénord, tillsammans med hantverkare i Kiruna och med en av dem, snickaren Lena Gustavsson, har hon särskilt tätt samarbete. Lena tillverkar dopskrin som Gunnel målar i tornedalskt ljusa färger.
– På skrinen finns min personliga tolkning av tornedalskt måleri.
Små höstolar är populära
Gunnel dekorerar också små nytillverkade höstolar som mor- och farföräldrar vill ge sina barnbarn, inte sällan med barnets namn på.
Dopskrinet har Lena Gustavsson snickrat. Gunnel Tjäder har valt en ljus färgställning som är inspirerad av det tornedalska måleriet. Foto: Privat
Höstolen har karaktäristiska torrlaseringar i det ljusbruna ramverket. Foto: Privat
Håller allmogemåleriet på att glömmas bort?
– Jag vet inte. Men jämfört med Dalarna och kurbitsmålningen, som hade sin storhetstid ungefär samtidigt som det tornedalska allmogemåleriet, så är inte vårt lika känt och använt i modern tid.
Dessutom finns det väldigt få professionella dekormålare kvar med kunskap om det tornedalska dekormålandet. Gretel Güthlein i Luleå utgör ett undantag med sin tornedalska älg.
Syftet med älgen är att sprida kunskap om traktens traditionella måleri.
Vill man se allmogetraditionen i målad form tipsar Gunnel om Martingården i Överkalix och Aunesgården i Övertorneå.
– Åk gärna dit och kika på sommaren när de har öppet. Där finns mycket vackert.
Fotnot: Gunnel håller kurser i traditionellt allmogemåleri. Är du intresserad av att delta? Mejla henne på [email protected]
Pöytäkaappi. Birger Berggård i Kangos har snickrat. Målad med handblandade linoljefärger av Gunnel. Foto: Privat
