”Unga skryter om att de kommer från Tornedalen”


En del av personalen på Länsmansgården i Övertorneå. Stående från vänster Kati Vedestig, Mumena Alisada, Ani Mäki och Anne Pasma. Sittande: Berit Lindberg, Inger Lejon och Maj-Britt Funck.

Meänkieli är poppis bland unga på sociala medier. Framför allt killar tycker det är coolt att uttrycka sig på gränsspråket, anser ett gäng kvinnor vi pratat med i Övertorneå.

Vi har återvänt till undersköterskorna på äldreboendet Länsmansgården i Övertorneå (se förra artikeln om meänkieli i vården). Den här gången vill vi höra deras personliga uppfattningar om meänkieli. Går språket att rädda? Är det rätt att klassa det som ett språk?

Berit Lindberg är hemvändare. Hon återvände till Övertorneå som vuxen och började prata meänkieli först som 35-åring.

-Mina föräldrar pratade alltid svenska hemma när jag var liten, säger hon. Berit tror att det är försent att ta tag i språket nu eftersom en generation redan är förlorad.

Berits föräldrar tillhör generationen som förbjöds att prata finska i skolan under sin uppväxt, och för dem blev det viktigt att deras barn lärde sig svenska. Tornedalen skulle försvenskas och föräldrarna anammade det synsättet fullt ut.

-Jag skulle aldrig börja prata finska med mina barn i dag, för jag behärskar inte det tillräckligt bra. Det skulle kännas onaturligt att göra det. Staten borde ha tänkt på redan när jag var liten: att det var viktigt att vi skulle lära oss meänkieli.

Blev kallad högfärdig

Kollegan Inger Lejon tycker det finns skillnader beroende på var i Övertorneå kommun man är uppväxt.

-I Svanstein, där jag kommer ifrån, pratade man i huvudsak svenska när jag var liten liksom i tätorten Övertorneå. Men i byarna Juoksengi och Rantajärvi pratades det meänkieli. Vi i Svanstein kallades ofta högfärdiga av byborna eftersom svenska var vårt huvudspråk.

Hur ser ni på att staten klassar meänkieli som ett minoritetsspråk och att barn har rätt till undervisning?

-Jag tycker det är försent att lära sig språket i skolan om man inte talat det hemma, säger Ani Mäki. Man måste lära sig det av föräldrarna, annars blir man aldrig bra på det.

Inger Lejon är inte lika säker på att det är försent. Hon har märkt att framför allt unga killar börjat prata meänkieli på senare tid. Även på Facebook syns många uppdateringar på meänkieli både bland unga och äldre.

-Det har blivit en jargong bland unga att blanda finska och svenska, säger Inger. De tycker det är coolt.

Ani har också märkt att ungdomar skryter om att de kommer från Tornedalen, så visst kan pendeln ha svängt?

Kati Vedestig har föräldrar som kommer från Finland. Hennes uppfattning är att meänkieli inte är ett språk utan en dialekt.

-Reser man utanför Tornedalen så förstår ingen vad man säger. Så jag tycker det är viktigare att kunna riktig finska.

Dåliga erfarenheter

Kati har inte försökt lära sina barn finska, eftersom hon har dåliga erfarenheter från det. Hennes syster fick problem i skolan och det uppdagades i högstadiet att hon tänkte på finska och skrev på svenska.

-Det vill jag inte att våra barn ska utsättas för.

Ani Mäki, som också kommer från Finland, kallar meänkieli för ”dålig finska”.

Berit Lindberg har även hon svårt att se meänkieli som ett språk, även om språkforskare säger annat.

– Jag tycker det är som Överkalixmål eller Pitemål, jag tror det kommer att dö ut. Mina egna barn kan bara säga makkara (korv) på meänkieli, det är allt.

Inger Lejon tycker det är bra att staten ger stöd för att upprätthålla gränsspråket.

-Vi kan ju inte låta det dö ut. Men samtidigt tycker jag att barnen främst ska lära sig andra språk i skolan för meänkieli kan du inte använda någon annanstans än här uppe.

Maj-Britt Funck tror att meänkieli kommer att försvinna med tiden eftersom så få talar det i hemmen: -För att ett språk ska överleva måste det talas hemma, det är det viktiga.

Ani Mäki har märkt att när hon blir riktigt arg uttrycker hon sin ilska på två språk, först på meänkieli och sedan på svenska. Är det för att få mer tryck bakom orden?

-Jag vet inte varför jag gör så, bara att det blir så.

Bildhäfte på meänkieli.

På Länsmansgården i Övertorneå finns bildhäften på meänkieli som gjorts av skolbarn i Svanstein.