Hemvändardagarna i Övertorneå har lockat många utflyttade tornedalingar att komma hem igen. Men nu är det osäkert om det blir en fortsättning på den 26-åriga traditionen.
– Efter sommarens arrangemang fick vi arrangörer hård kritik för att det inte var tillräckligt bra ordnat, berättar Christer Töyrä, marknadsgeneral och ansvarig för Hemvändardagarna.
– Om vi ska fortsätta bjuda in måste det till en förändring, men just nu vet vi inte hur.
Kurt Juntti heter mannen som startade Hemvändardagarna 1989. Syftet var att hemvändande kommunbor i förskingringen skulle ges möjlighet att träffas. Första årskullen som fick inbjudan var född 1949. (Alla elever födda senare än 1949 har fått minst en inbjudan fram till dags dato.)
Kommunen hakade snart på arrangemanget genom att samtidigt passa på att informera om hur bygden utvecklades, vilka yrkeskategorier som saknades (lärare och vårdpersonal) och bidra ekonomiskt till guidade bussturer, mat, lekar, bastubad och inträde till marknadsdansen på Folkets hus. Hemvändardagarna förläggs nämligen alltid i anslutning till Matarengi marknad i juli.
Gick bra i början
-Under de första åren gick det bra, folk flyttade hem och tog jobb här.
Kommunen hade vid den tiden upptäckt stora pensionavgångar hos invånarna och behovet av lärare var stort. Fortfarande saknas utbildad pedagogisk personal.
Men så hände något runt 2005 då antalet återvändare till sommarträffarna började minska. Då beslutade kommunen att bjuda in flera årskullar samtidigt och idag är man uppe i fyra per gång. Nästa sommar är det dags för avgångsklasser vars elever är födda 1957, 1958, 1967 och 1968.
-Vi har också märkt att folk ur de yngre årskullarna inte kommer. Ett tag bjöds tre årskullar in samtidigt där personerna var födda med tio års mellanrum, men det ändrades också snabbt.
Därför är 70-talisterna numera helt strukna ur rullarna. Kanske är de uppe i karriär och familjebildning och därför mindre intresserade av Hemvändardagar?
Måste till en förändring
Ett tag bjöds tre årskullar in samtidigt där personerna var födda med tio års mellanrum, men det ändrades också snabbt.
-Folk klagade över att de var för långt ifrån varann åldersmässigt, de hade inte så mycket gemensamt.
Varför tror du att intresset för arrangemanget minskat?
–Jag vet inte. Det är ju tio år mellan inbjudningarna för varje person så det borde inte bero på att det är för ofta i alla fall.
Hur det blir i framtiden vet han inte heller.
-I somras var det inte alls lyckat. Det berodde på att en person som haft hand om träffen i fäbodarna i Koivumaa avled förra vintern, och den som tog över gjorde inget bra jobb.
-Ska vi fortsätta måste det helt klart till en förändring.
Ett tag fanns funderingar på att flytta arrangemanget till restaurangen i Kattilakoski, men det har nu slagits ut hågen.