Det finns ett sug bland den tornedalska minoriteten att få veta mer om sin egen bakgrund och historia. Fler personer söker sin identitet och det pågående arbete med den statliga utredningen Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har lett till ett uppvaknande hos minoriteten.
–Intresset beror bland annat på en historia av assimilation och en påtvingad integrering. Många vet att de är annorlunda från majoritetssamhället, till exempel att deras förfäder levt i helt finskspråkiga byar eller att deras familj och släkt har bytt finksklingande efternamn till svenska, säger historieintresserade William Torikka, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret.
Men efterfrågan på kunskap om tornedalingars historia är större än vad som finns att tillgå, menar han. William nämner boken Tornedalens historia från 1990-talet, som fokuserar på tiden fram till 1809 – perioden om skapandet av den tornedalska identiteten och historien om assimilering och språkligt förtryck som kommer sen, saknas. Diskussionerna pågår idag i stället på sociala medier, i bland annat Facebook-grupperna Tornedalens historia och Släktforskning i Tornedalen, men det är också mycket aktivitet på byarnas egna
Facebooksidor, sidor som brukar heta något liknande som ”Du som är ifrån…”. Där delas bilder och görs efterforskningar.
–Vissa vill ha mer detaljerad information om deras förfäders byar och släktskap, andra mer grundläggande information om till exempel jordbruket och skogsskötseln för flera hundra år sedan.
Sitt eget historieintresse har han fått från sin pappa som är tornedaling och sin mamma som är same, båda berättade historier om släkten som de i sin tur hört från äldre släktingar. Historien om hans morfars farfar som jagade björn med spjut kan han numera utantill. Spjutet finns utställt på Tornedalens museum i Torneå.
–Själv har jag läst om många tragiska livsöden och om fattigdomen i Tornedalen, men det som har berört mig mest är gamla tingshandlingar som beskriver mina förfäders egna ord, även om de i handlingarna är skrivna på svenska. Det är också lite kul att se att vi tornedalingar många gånger är närbesläktade med varandra.
William berättar om ungdomar med tornedalsk bakgrund i Stockholm som går med i ungdomsförbundet Met Nouret, trots att de kanske aldrig har varit i Tornedalen, samtidigt som Sannings- och försoningskommissionen kastar nytt ljus och sammanställer övergrepp mot hela minoritetens historia. Dessutom uppmärksammar media minoritetens historia i större utsträckning än tidigare, tycker William. Renmarkskommittén som ska lämna ett förslag till en ny renskötsellag engagerar också, speciellt kväner och lantalaiset i Kiruna-, Gällivare- och Pajalaområdet. Det är en viktig historisk fråga som också knyter an till identitet, tillhörighet och rättigheter.
Nya fynd kan även skriva om minoritetens och Norrbottens tidiga historia. I Vivungi har man funnit tecken på tidig järnframställning för 2000 år sedan och tidigare har gamla boplatsfynd och en vikingagrav i Sangis visat på en tidig historia i regionen. Upptäckterna skapar också nya frågor om vilka folkgrupper som rörde sig i området på den tiden.
–Det är extremt viktigt att det bedrivs sådan här historisk forskning. Många är överens om att Norrbottens historia bör skrivas om, men på vilket sätt? frågar sig William.
Skribent: Karin Skoglind
