Lennart Rohdin har fram till juni 2017 på sig att föreslå hur minoritetspolitiken ska förbättras. Foto: Susanne Redebo
-Det är ingen tvekan om att kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke har ambitioner att stärka minoriteternas rättigheter, säger Lennart Rohdin apropå att han fått uppdraget att reda ut hur minoritetspolitiken ska stärkas. Men frågan är hur vi får kommunerna att inte strunta i grundskyddet som alla minoritetsgrupper har rätt till?
I början på september presenterade regeringen nyheten om att det nu kommer att göras en utredning om hur lagen om de fem nationella minoriteterna efterlevs. I uppdraget ligger också en begäran om att presentera förslag på hur rättigheterna ska säkras. Förre riksdagsledamoten Lennart Rohdin har utsetts till utredare bland annat för att han är sakkunnig och har ett stort engagemang i ämnet.
-Jag fick frågan redan i våras, säger Lennart när vi når honom på mobilen uppe i Ljusdal där han har sitt andra hem. Då var jag ganska skeptisk inledningsvis. Jag insåg att det blir svårt att hinna med så mycket innan nästa val (2018).
Han var också orolig för att direktiven skulle vara för snäva. Det visade sig vara tvärtom. De är väldigt vida och frågan är om han hinner med alla delar fram till juni 2017 som är satt som stoppdatum.
-Jag får göra vad jag kan, det här är trots allt en viktig fråga.
Majoriteten av kommunerna sköter sig inte
Arbetet inleds med att Lennart sätter sig med ministern för att utröna vilka punkter som ska prioriteras. I uppdraget ingår bland annat att visa på styrkor och utmaningar i minoritetspolitiken, lämna förslag på hur efterlevnaden ska säkras, hur statliga uppföljningen ska organiseras samt se över behovet av insatser för att öka samhällets kunskap om minoriteterna.
Utredningen är ett resultat av att det riktats kritik mot hur minoritetslagen efterföljs. Innan fler förvaltningskommuner utses vill regeringen se över bristerna. Undersökningar visar till exempel att av landets 290 kommuner jobbar inte ens hälften för att kunna uppfylla det lagstadgade grundskyddet för minoriteterna (rättighet till information och delaktighet).
-När det gäller plan- och bygglagen kan kommunens tjänstemän aldrig säga att de inte känner till förändringar i lagstiftningen. Men det gör de när det gäller lagen för minoriteternas rättigheter.
Vad hoppas du utredningen leder till?
-Två områden har störst problem. Det ena är skolsidan med modersmålsundervisning, lärare, läromedel och så men den biten utreds i utbildningsdepartementet. Den andra biten, som ligger inom mitt område, är grundskyddet.
Hos de 75 kommuner som ingår i något förvaltningsområde för de tre språken meänkieli, finska och samiska fungerar minoritetspolitiken hyfsat, framhåller Lennart. Men av de övriga kommunerna är det bara en handfull som tagit i frågan trots att sju år gått sedan lagen kom till.
Grundskyddet är den stora utmaningen
-Hur ska man få alla kommuner att inse att lagen gäller dem också? Här behövs mycket dialog och stöd för hur man ska gå tillväga.
-Om det kommer en ny plan- och bygglag säger ju kommunerna aldrig att ”den lagen hade vi ingen aning om.” Men det gör de med minoritetslagen.
Skrämmande är också den stora okunskapen i samhället kring minoriteterna. Samtidigt finns en nyfikenhet och ett intresse när folk väl får ta del av informationen, säger Rohdin.
-Okunskapen finns inte minst i regeringskansliet. Skolan har lagt en så effektiv våt filt över våra minoriteters historia att folk inte känner till den alls.
Metavisi återkommer längre fram för att rapportera hur arbetet med utredningen går.
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke vid Vasikkavuoma sommaren 2016. Foto: Maja Mella
