Göran Johansson i Pirttivuopio är ordförande i lokalföreningen SK-LT i Kiruna som föddes i februari 2019. Foto: Privat
STR-T: s yngsta lokalförening har upplevt en rivstart. Över 200 medlemmar har anslutit sig till Svenska Kväner-Lantalaiset, SK-LT, på ett år! I somras ägnade en del i föreningen sig åt myrslåtter och fördjupning i gammalt hantverk.
-Vi har hamnat i ett helt annat läge i och med att vi gick med i STR-T förra året. Vi träffar myndigheter och politiker och får veta allt som är på gång, säger ordförande Göran Johansson. Det är massor med fördelar och vi känner oss oerhört tacksamma för det.
-En del kallar sig tornedalingar, andra lantalaiset eller kväner men vi är ju ett och samma folk. Det är självklart att tillhöra en och samma organisation som STR-T för då blir vi mycket starkare.
SK-LT har sitt säte i Kiruna. Ett övergripande mål är att bli synliggjorda och erkända som ursprungsbefolkning av staten, på samma villkor som samerna. Det skulle ge kvänerna högre status och rättigheter som saknas idag. SK-LT har som lokalförening i STR-T skrivit in det som en viktig punkt i sina stadgar.
-Klassas vi som ursprungsbefolkning får vi tillbaka våra rättigheter som staten tagit ifrån oss, exempelvis jakten och fisket.
Men fler frågor är aktuella.
Myrslåtter på ängarna. SK-LT ser som en viktig uppgift att lära ut lantalaisets kulturhistoria. Bilder togs i augusti i Nikkulahti (Nikkaluokta). Foto: SK-LT
Tar tillbaka ursprungsnamnen
Medlemmarna träffas några gånger i månaden och delas då in i grupper som tar sig an de olika hjärtefrågorna. Här kommer till exempel språkfrågan in, att revitalisera lannankieli och Gällivarevarieteten. De varianter av meänkieli som talas i Malmfälten/Kiruna är de mest hotade, har det visat sig.
-Vi jobbar också för att ta tillbaka ursprungsnamnen på våra gamla platser. Vi har upprättat kartor, till exempel från Kalixfors upp till Vistasdalen men även i andra delar av Kiruna kommun, där de ursprungliga namnen placeras ut. Lokalföreningen verkar även för den kulturhistoriska biten: att nästa generation ska få veta hur deras förfäder brukade markerna och hur vardagslivet för lantalaiset såg ut. I somras fick en del till exempel lära sig hur myrslåtter går till och hur man hässjar hö och fiskar på gammalt vis. En genomgång av äldre fiskeredskap är en del av arbetet med att bevara kulturhistorien, påpekar Göran som själv är uppväxt i Pirttivuopio med en pappa som fiskade.
-Vi håller på att sammanställa ett häfte med bilder och namn på redskap som användes vid hässjning av hö och slåtter, vi vill beskriva hur de användes.
-På olika sätt försöker vi fånga upp och sätta på pränt lantalaisets historia.
Lämnar bruksföremål till museum
Göran har sparat många redskap som hans släktingar i generationer använt inom jakt och fiske. Norske kveners forbund – Ruijan kveenilitto har tagit hand om en hel del eftersom de håller på att bygga ett museum för att bevara kvänernas historia.
– Jag har skänkt gamla timmerkälkar, björn- och vargsaxar, träräfsor …
Görans engagemang för att bygga en hembygdsgård med museum i Pirttivuopio har svalnat ordentligt sedan länsstyrelsen avslog tre familjers ansökan för några år sedan. Familjernas kamp pågick i tolv år. Att Norge nu tar vara på det som finns i uthusen ser han som det nästbästa alternativet.
-Vi kväner har ju funnits här i norr innan landsgränserna drogs upp mellan Sverige och Norge 1751 . Vi är ett och samma folk.
Fotnot: Vill du bli medlem i SK-LT? Gå in på www.str-t.com och klicka på ”Bli medlem”. SK-LT har också en hemsida som är under uppbyggnad när detta skrivs.
