STR-T står inför ett namnbyte. Nu välkomnas förslag från medlemmar, lokalföreningarna och andra som är idérika. Viktigt är att nya namnet är mer inkluderande än dagens och inte utesluter vissa grupper, till exempel kväner och lantalaiset.
Eva Kvist, arbetande förbundsordförande i STR-T, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, förklarar tankegångarna med namnbytet:
– Begreppen Tornedalen och tornedalingar, som vi har i vårt namn nu, är geografiskt knutna men vår minoritet omfattar även dem som har andra identiteter. Många kan vara födda och uppvuxna och ha sin identitet utanför den geografiska platsen Tornedalen, till exempel i Malmfälten, Jukkasjärvi, Gällivare och Kiruna. En del av dem kallar sig kväner eller lantalaiset. Även om vår minoritet innefattar dem också så känner de inte samhörighet med identiteten. Begreppen Tornedalen och tornedalingar kan upplevas exkluderande. Det är viktigt att inkludera hela minoriteten.
– Vi välkomnar också fler lokalföreningar och medlemmar oavsett vad de vill kalla sig så länge vi alla arbetar mot samma mål. Ju fler medlemmar, desto starkare blir förbundet.
STR-T:s förbundsstyrelse fick vid årskongressen 2021 ett godkännande att sätta igång en namnbytesprocess och att också tillfråga lokalföreningarna vars medlemmar de hoppas ska komma med idéer på bra namn. Målgrupper ska också nås via sociala kanaler.
Förslagen samlas in, bearbetas och skickas sedan ut på remiss. Därefter presenteras de bästa på nästa årsmöte 2022, där också ett beslut är tänkt att fattas.
På tapeten redan 2013
Det är inte första gången namnfrågan är på agendan. På årskongressen 2013 bearbetades en motion som tog upp byte av namn med motiveringen att det är bättre med något områdes- och identitetsneutralt. Begreppen Tornedalen/tornedalingar upplevdes begränsande av dem som till exempel kallar sig kväner eller lantalaiset.
Det som bromsade upp namnbytet den gången var att man inte var riktigt nöjda med förslagen som kom in.
Maja Mella, tidigare verksamhetsledare för STR-T, har en förklaring till varför målet inte nåddes 2013.
– Vid den tiden var identitetsbegreppen kväner och lantalaiset inte så kända som de är idag. Sedan dess har också grupperna som arbetar med frågor som rör vår minoritet blivit fler, de har organiserat sig.
En av lokalföreningarna som sedan 2019 tillhör STR-T är till exempel Föreningen Svenska Kväner – Lantalaiset, SK-LT. Umeås lokalförening har också hakat på inkluderingsprocessen och byter i år namn till Tornedalingar, kväner och lantalaiset i Umeå..
Bäddat för en förändring
Maja Mella tror inte att motståndet mot namnbyte är lika stort nu som förra gången.
– Om man tittar tillbaka på de senaste åren så har jag och tidigare förbundsordförande Kerstin Salomonsson varit tydliga med att alla identitetsgrupper ska synas när vi som förbund kommunicerar med myndigheter, regeringskansliet med flera. Idag är det inga problem med det. Förbundet har tagit steg för steg och bäddat för en förändring, säger hon.
STR-T har dessutom under tidens gång erkänt två flaggor: Meänflaku och Kvänernas flagga (Aurinkonkukka). Dessa kommer förmodligen att ingå i den nya grafiska profilen som följer med namnbytet.
– Men en varning kan vara på sin plats, påpekar Mella. När man byter namn är det lätt hänt att man fokuserar på språket. 2013 hade man fokus nästan bara på språket och tänkte inte så mycket på identiteten. Vi vet att många i vår minoritet är latenta språkbärare, en del av dem pratar sällan eller aldrig meänkieli.
Eva Kvist säger att det är viktigt att det blir ett namn som känns rätt. Därför läggs stor vikt vid att medlemmar och lokalföreningar är aktiva med åsikter och idéer. Det är en stor sak att byta namn. STR-T är ju en riksorganisation som funnits i 40 år med drygt 1 200 medlemmar så det här kan inte göras i en handvändning.
Största utmaningen?
– Att hitta ett förslag som inkluderar alla identiteterna utan att namnet blir för långt. Redan i dag är det svårigheter med att Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, känns långt när man uttalar det eller skriver hela namnet.
En annan utmaning är att det vinnande förslaget ska känns bra för de flesta av förbundets medlemmar.
Fotnot: Har du förslag på ett bra namn för STR-T? Mejla arbetsgruppen för namnbyte på [email protected]. I arbetsgruppen ingår Terje Raattamaa, Maja Mella och Susanne Redebo
