Projektledare Maja Mella och initativtagare Bengt Niska. Foto Eva Kvist
Projektledare Maja Mella och initativtagare Bengt Niska. Foto Eva Kvist
Maja Mella, projektledare på Föreningen Norden Norrbotten har under tre år utrett frågan om en kulturinstitution för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Den nya institutionen föreslås innehålla satsningar på museum, informationsportal, mötesplatser och forskning.
–Frågan om en kulturinstitution har länge legat och skvalpat. Frågan väcktes 2017 av Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, då dåvarande ordförande talade meänkieli på regionfullmäktige, ett sätt att utöva sina rättigheter som resulterade i att det tornedalska kulturarvet kom upp på dagordningen.
Region Norrbotten gav först STR-T i uppdrag att genomföra projektet ”Kultursamlande
verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset”, senare övergick uppdraget till
föreningen Norden och mynnade ut i rapporten Poppa, som betyder het på meänkieli. Fyra olika funktioner lyfts fram som viktiga för den nya kulturinstitutionen. En av dem handlar om ett digitalt informationscentrum för att sprida kunskap om minoriteten.
–Den digitala närvaron ska stärkas, det saknas en portal som ger en djupgående information om tornedalingar, kväner och lantalaiset. Förslaget är att STR-T får uppdraget att bygga upp en sådan portal som ska vända sig till allmänhet, journalister och även till oss tornedalingar själva, säger Maja Mella.
Ett annat viktigt område är mötesplatser för att lyfta fram och ta del av tornedalsk kultur, berättar Maja Mella som ger några exempel på festivaler som idag fungerar eller har fungerat som viktiga mötesplatser: European festival of the night, Aurinkofesti och minoritetsspråksfestivalen i Gällivare. Det kan också bli aktuellt att skapa en ny festival.
–Festivaler är bra plattformar för kulturutövare att nå ut och det egna narrativet är viktigt, betonar Maja Mella, det vill säga att minoriteten äger och förmedlar sin egna berättelse.
Hon hänvisar till ett passande citat om mötesplatser i rapporten från Erling Fredriksson, teaterchef och konstnärlig ledare på Tornedalsteatern: ”Vi behöver det som Jokkmokks marknad är för samerna, men bara för oss och alla som vill dela den med oss.”
Utöver mötesplatser är ett av förslagen ett digitalt museum.
–Där tänker vi oss barn och unga som en primär målgrupp där de också bör vara med och påverka innehållet.
Museet föreslås få en fysisk placering i Kiruna. Målet med museet är att spegla kulturarv och kulturmiljöer samt dåtid, samtid och framtid för minoriteten. Museet kan bli en portal in i det ursprungliga språkområdet för meänkieli.
–Det handlar om att synliggöra den kvänska och lantalaisiska identiteten. I Kiruna finns språkcentrum för meänkieli , en kulturell infrastruktur, ett aktivt civilsamhälle och goda kommunikationer. Kiruna är också en stark turistdestination.
Den sista rekommendationen är att satsa på fortsatt forskning om och med tornedalingar, kväner och lantalaiset. Här föreslås att Luleå tekniska universitet får ett uppdrag av regeringen.
Nu ska regionala utvecklingsnämnden i Region Norrbotten arbeta vidare med förslagen i rapporten. Deras uppgift blir också att lyfta fram frågan om en kulturinstitution på ett nationellt plan i samverkan med minoriteten.
Många personer, från Kiruna till Löddeköpinge i söder, har fått tycka till om innehållet i kulturinstitutionen och responsen på den färdiga rapporten har bara varit positiv, säger Maja Mella.
–Det överraskade mig lite att regionfullmäktiges beslut att fortsatt satsa på det här var enhälligt – det var mycket glädjande. Kulturfrågor som berör nationella minoriteter brukar ofta hamna längre ned i prioritet.
Skribent: Karin Skoglund
